Borttagning av felaktig information om covid-19

I. Sammanfattning

I juli 2022 fick rådet en förfrågan från Meta om att utvärdera huruvida Meta bör fortsätta att ta bort vissa kategorier av felaktig information om covid-19, eller om ett mindre restriktivt tillvägagångssätt skulle överensstämma bättre med Metas värderingar och ansvar för mänskliga rättigheter. Det här rådgivande policyyttrandet är rådets svar på denna förfrågan.

Rådet har genomfört omfattande undersökningar och rådgjort med offentliga organ. Eftersom Meta strävar efter att ha ett enhetligt och globalt förhållningssätt till felaktig information om covid-19 är det rådets slutsats att Meta bör behålla sin nuvarande policy så länge Världshälsoorganisationen (WHO) fortsätter att beteckna covid-19 som en internationell folkhälsokris. Det innebär att Meta bör fortsätta ta bort felaktig information om covid-19 som direkt kan bidra till risker för omedelbar och betydande fysisk skada. Rådet anser dock att Meta bör påbörja en process för att ompröva vart och ett av de 80 påståenden som Meta för närvarande tar bort och involvera en bredare uppsättning intressenter. Meta bör även ta fram åtgärder som ska tillämpas när WHO:s deklaration återkallas, i syfte att skydda yttrandefriheten och andra mänskliga rättigheter under de nya förhållandena. Rådet rekommenderar starkt att Meta publicerar information om myndighetsbegäranden som rör borttagning av innehåll om covid-19, agerar för att stödja oberoende forskning om företagets plattformar, undersöker kopplingen mellan företagets plattformsarkitektur och felaktig information samt verkar för att informera om felaktig information om covid-19 globalt.

Bakgrund

I början av 2020, när pandemin kopplade sitt grepp, började Meta ta bort flera påståenden från Facebook och Instagram som företaget identifierade som felaktig information om covid-19. Listan med covid-19-relaterade påståenden som företaget tar bort har byggts på under pandemins gång. I dag tar Meta bort cirka 80 distinkta påståenden med felaktig information om covid-19 i enlighet med policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet, som är ett underavsnitt till communityregeln om felaktig information som har skapats utifrån rådets rekommendationer i beslutet ”Hävdat botemedel mot covid”. Det här rådgivande policyyttrandet handlar uteslutande om Metas åtgärder under covid-19 enligt policyn Felaktig hälsoinformation i krissituationer påfolkhälsoområdet. Det berör inte åtgärder som Meta har vidtagit i enlighet med andra policyer under covid-19.

I enlighet med policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet tar Meta bort felaktig information när det föreligger risk för människors hälsa och folkhälsomyndigheter kommer till slutsatsen att informationen dels är falsk och dels sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada. Meta förlitade sig uteslutande på olika folkhälsomyndigheter för att bedöma om de här förutsättningarna var uppfyllda. De 80 påståenden som för närvarande tas bort är bland annat att förneka att covid-19 existerar eller att hävda att vaccin mot covid-19 orsakar magnetism. Meta tog bort 27 miljoner förekomster av felaktig information om covid-19 från Facebook och Instagram mellan mars 2020 och juli 2022. 1,3 miljoner av dem återställdes efter överklagande. Felaktig information om covid-19 som inte uppfyller regeln för borttagning kan faktagranskas, förses med en etikett eller visas längre ned i flödet. Faktagranskare bedömer innehåll (exempelvis som ”falskt” eller ”saknar kontext”). Därefter sätter Meta en etikett på innehållet motsvarande bedömningen och länkar till en faktagranskares artikel i ämnet. Företaget flyttar även ned innehåll som har märkts av faktagranskare, vilket betyder att det visas mindre ofta och mindre framträdande i användarnas flöden beroende på ett antal faktorer. Meta tillämpar även ”neutrala etiketter” på covid-19-relaterat innehåll. Sådana etiketter innehåller uttalanden som ”vissa ej godkända covid-19-behandlingar kan orsaka allvarlig skada” och hänvisar till Metas informationscenter om covid-19 där det finns information om förebyggande åtgärder, vaccin och resurser från folkhälsomyndigheter.

Metas förfrågan till rådet gällde om företaget ska fortsätta ta bort viss felaktig information om covid-19. Som alternativ sa företaget att de kan sluta ta bort innehåll och i stället visa det längre ned i flödet, skicka det till externa faktagranskare eller förse det med en etikett. Metas avsikt är att hantera felaktig information om covid-19 enhetligt ur ett globalt perspektiv snarare än att variera tillvägagångssättet efter land eller region. Enligt företaget skulle ett lokalt förhållningssätt till policyn leda till otydlighet för användarna och sämre efterlevnad. Dessutom har inte företaget kapacitet att tillämpa ett sådant tillvägagångssätt. Under arbetet med förfrågan har rådet konsulterat allmänheten. Rådet har bland annat hållit virtuella rundabordssamtal med deltagare från hela världen i samarbete med civilsamhället. Under samtalen har rådet tagit in synpunkter från ett brett spektrum av experter och intressenter.

Slutsatser och rekommendationer

Rådet finner att en fortsatt borttagning av felaktig information om covid-19 som ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada” under en global folkhälsokris ligger i linje med Metas värderingar och ansvar för mänskliga rättigheter. Rådet resonerade inledningsvis kring om det vore lämpligare för Meta att använda olika tillvägagångssätt i olika lokala områden gällande felaktig information om covid-19. Meta menade dock att det här inte var genomförbart utan att göra reglerna mindre tydliga och rättvisa för användarna, och utan att betydligt fler fel uppstår vid tillämpningen av policyn. Metas oro kan vara befogad. Genom att utesluta det här alternativet har Meta dock gjort det svårare för rådet att förena olika intressenters och rådsmedlemmars åsikter kring hur felaktig information om covid-19 bör hanteras på bästa sätt med bibehållen respekt för mänskliga rättigheter, framför allt rätten till yttrandefrihet. De 18 rekommendationerna i det här rådgivande policyyttrandet, varav de flesta sammanfattas nedan, är utformade med den här begränsningen i åtanke.

Rådet rekommenderar att Meta

Fortsätter att ta bort falskt innehåll om covid-19 som ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada under en pågående global folkhälsokris”, och samtidigt inleder en transparent och inkluderande granskning och omprövning av de 80 påståenden som för närvarande tas bort. En folkhälsokris utgör ett allvarligt och direkt hot mot människors hälsa. Eftersom Meta insisterar på att använda ett enhetligt tillvägagångssätt över hela världen med avseende på felaktig information om covid-19 finner rådet att Metas nuvarande exceptionella åtgärder för borttagning av falsk information som sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada, i enlighet med vad som har fastställts av folkhälsomyndigheter, är berättigade. Meta har bland annat inte vänt sig till relevanta folkhälsomyndigheter och bett dem att ompröva de påståenden som Meta tar bort. Meta har inte heller genomfört bredare konsultationer med intressenter och experter för att ompröva de enskilda påståendena eller den övergripande policyn. Eftersom Meta ännu inte har genomfört någon due diligence-process för att ändra sin policy (vilket är Metas ansvar i utgångsläget), befinner sig rådet inte i en position där det går att rekommendera en policyändring som skulle kunna påverka de mest sårbara i oproportionerligt hög grad.

Nu när vi inte längre befinner oss i de tidiga skedena av krisen bör dock Meta, för att uppfylla sitt ansvar med avseende på mänskliga rättigheter, regelbundet pröva om tröskeln för borttagning som anges i Metas policyer är uppfylld. Meta bör därför inleda en transparent process för regelbunden granskning av de 80 påståenden som tas bort där ett brett spektrum av intressenter konsulteras. Det är endast när intressenterna tillhandahåller tydliga bevis på att ett påstående kan orsaka överhängande risk för fysisk skada som det är motiverat att det står kvar på listan med påståenden som ska tas bort. Meta bör publicera resultatet av de här regelbundna granskningarna offentligt.

Undersöker möjligheterna att anpassa tillvägagångssättet för olika områden. Meta måste planera vad företaget ska göra när WHO slutar att klassificera covid-19 som en global folkhälsokris, men lokala folkhälsomyndigheter fortsätter att beteckna det som en nödsituation som rör folkhälsan. Rådet rekommenderar att Meta inleder en riskbedömningsprocess för att identifiera vilka åtgärder som ska vidtas i den här situationen. Åtgärderna bör omfatta felaktig information som sannolikt direkt bidrar till betydande och överhängande risk för personskada, utan att begränsa yttrandefriheten globalt. Riskbedömningen bör omfatta en prövning av om det går att anpassa verkställigheten av företagets policyer efter lokala förhållanden.

Utvärderar vilken roll företagets plattformsarkitektur har. Experter har tagit upp problem med att Metas plattformsarkitektur kan göra skadlig felaktig information om hälsa synligare. Med hänsyn till detta rekommenderar rådet att Meta utvärderar hur företagets designval kan påverka mänskliga rättigheter. Företaget bör beställa en undersökning av hur mänskliga rättigheter kan påverkas sett till hur nyhetsflödet, algoritmerna för rekommendationer och andra funktioner kan förstärka skadlig felaktig information om hälsa och effekterna av den.

Ökar insynen kring begäranden från regeringar. När pandemin var som mest utbredd ställdes frågor kring hur Meta granskade covid-19-relaterat innehåll på uppdrag av regeringar. Det här är särskilt problematiskt när regeringar begär åtgärder mot fredliga demonstranter eller mot dem som försvarar mänskliga rättigheter, i syfte att styra samtal om pandemins ursprung och att tysta personer som kritiserar eller ifrågasätter hur regeringen hanterar folkhälsokrisen. FN har uttryckt oro för att vissa regeringar har använt pandemin som förevändning för att urholka demokratins grundvalar. Meta bör vara transparent och regelbundet rapportera om statliga aktörers begäranden om granskning av innehåll enligt policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet.

Stödjer oberoende forskning och främjar förståelsen av att det förekommer felaktig information om covid-19. Experter har sagt till rådet att Metas underlåtenhet att tillhandahålla företagets data och forskning hindrar förståelsen kring felaktig information om covid-19 och effektiviteten hos Metas åtgärder. Bristen på data har även orsakat problem för rådet under arbetet med att ta fram ett rådgivande policyyttrande. Rådet tillstår att Meta, jämfört med andra företag inom sociala medier, har gjort mycket för att dela data med externa forskare, och många sådana har berättat för rådet hur viktiga Meta-verktyg som CrowdTangle och FORT (Facebook Open Research and Transparency) har varit. Samtidigt har forskare även klagat på att det varit svårt att få tillgång till verktyg som FORT. Meta bör fortsätta att göra de här verktygen tillgängliga och samtidigt göra dem mer användarvänliga så att externa forskare kan få tillgång till data som inte är offentliga. Rådet rekommenderar även att Meta gör efterforskningar och publicerar data om sitt arbete med att tillämpa policyerna för covid-19, och att Meta publicerar resultaten av forskningen om ”neutrala etiketter” som har delats med rådet. Slutligen rekommenderar rådet att Meta vidtar åtgärder för att bredda åtkomsten till företagets data till forskare och till universitet ur den globala majoriteten (även kallat Det globala syd), och att företaget bidrar till program för digital kompetens världen över.

Blir mer rättvist, tydligt och konsekvent gällande borttagningen av felaktig information om covid-19. För att uppfylla sitt ansvar gällande mänskliga rättigheter måste Meta även se till att reglerna är tydliga för användarna. Därför bör företaget förklara hur respektive kategori av påståenden om covid-19 som tas bort direkt bidrar till en överhängande risk för fysisk skada. Företaget bör även förklara grunden till bedömningen att ett påstående är falskt samt upprätta en förteckning över eventuella ändringar i listan med påståenden som tas bort. För att bidra till att Metas regler tillämpas konsekvent på alla språk och i alla regioner bör företaget översätta sina interna riktlinjer för innehållsmoderatorer till de språk som verksamheten bedrivs på. Meta bör även skydda användarnas rätt till gottgörelse genom att utöka användarnas möjlighet att överklaga faktagranskares etiketter och se till att sådana överklaganden inte granskas av den faktagranskare som fattade det ursprungliga beslutet.

II. Begäran från Meta

1. Den här begäran om ett rådgivande policyyttrande gäller Metas policy gällande felaktig information om covid-19, som beskrivs i företagets policy om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet. Den här policyn ingår i communityregeln Felaktig information. Meta bad rådet om ett rådgivande policyyttrande i juli 2022, och frågade rådet om företaget skulle fortsätta att ta bort visst innehåll om covid-19 i enlighet med den aktuella policyn eller om en mindre restriktiv hållning skulle överensstämma bättre med företagets värderingar och ansvar kring mänskliga rättigheter.

2. Meta förklarade i sin begäran att företaget enligt policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet tar bort felaktig information när den ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada” under en krissituation på folkhälsoområdet. Policyn förklaras mer utförligt i avsnitt III nedan. Företaget avgör om felaktig information uppfyller den här standarden i samarbete med folkhälsomyndigheter, som har den kunskap och expertis som behövs för att avgöra om påståenden är falska och om de sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada. Den här bedömningen görs på global nivå. Meta förtydligade för rådet att det inte var genomförbart med en lokal hållning kring hur policyn ska tillämpas utan att göra reglerna mindre tydliga och rättvisa för användarna, och utan att betydligt fler fel uppstår vid tillämpningen av policyn. För felaktig information som inte når upp till den här höga standarden använder Meta andra åtgärder som nedgradering, märkning och faktagranskning.

3. När Meta utvecklade sin hållning gällande felaktig information om covid-19 från januari 2020 till februari 2021 (läs mer i avsnitt III nedan) rådgjorde företaget med fler än 180 experter från olika fält, bland annat experter inom folkhälsa och infektionssjukdomar, experter på nationell och offentlig säkerhet, forskare inom desinformation, faktagranskare och experter på yttrandefrihet och digitala rättigheter. Meta rådgjorde även med intressenter i olika regioner. Meta fick olika och ibland motsägelsefulla rekommendationer perspektiv från experter inom olika fält och från intressenter i olika regioner, vilket förklaras mer utförligt nedan. I samband med att den nya policyn implementerades sade Meta att företaget bedömt att riskerna med vissa typer av felaktig information var tillräckligt stora för att informationen skulle tas bort givet den globala krissituationen på folkhälsoområdet som covid-19-pandemin innebar. I sin förfrågan till rådet förklarade Meta att situationen kring covid-19 har förändrats sedan Meta beslutade att ta bort viss felaktig information om covid-19 för mer än två år sedan. De här förändringarna har fått företaget att överväga om den här typen av felaktig information fortfarande bör tas bort. Meta tog upp tre förändringar som rådet skulle överväga.

4. För det första har informationslandskapet kring covid-19 förändrats enligt Meta. I början av pandemin skapade bristen på evidensbaserad rådgivning ett vakuum där det var enklare att sprida felaktig information. Företaget noterar att mycket har förändrats sedan dess. I dag har befolkningen tillgång till tillförlitlig information om viruset och folkhälsomyndigheter kan informera och påverka riskutsatta medborgares beteende.

5. För det andra noterar Meta att vaccinerna och utvecklingen av nya varianter har gjort covid-19 mindre dödligt än det var i början av 2020. I takt med att effektiva vacciner har utvecklats och distribuerats går det nu att förhindra och motverka de allvarligaste symptomen på covid-19. Enligt experter på folkhälsa leder dessutom de varianter som sprids nu till en mindre allvarlig sjukdom än tidigare varianter, och de behandlingar som erbjuds är mer effektiva.

6. För det tredje sade Meta att folkhälsomyndigheter aktivt utvärderar om situationen kring covid-19 har blivit mindre farlig och att ”folkhälsomyndigheter noterar att en del regioner har börjat gå över till att se pandemin som mindre allvarlig”. (Metas förfrågan om ett rådgivande policyyttrande, sidan 14) Meta citerade uttalanden från Dr. Anthony Fauci i USA, EU-kommissionen och Thailands folkhälsominister som stöd till den här observationen.

7. Meta vidhåller dock att pandemins framfart har sett annorlunda ut i olika delar av världen. Företaget skrev följande i sin förfrågan till rådet:

Även om det blir allt mer tillgängligt med vacciner, medicinska behandlingar och evidensbaserad rådgivningi rikare länder förutspår experterna att tillgången ska släpa efter i utvecklingsländer med sämre sjukvård. Den mest påtagliga skillnaden är för tillfället mellan rikare länder, (…) och mindre utvecklade länder. (…) 80 procent av medborgarna i rikare länder har fått minst en dos av vaccinet jämfört med endast 13 procent av medborgarna i utvecklingsländer. Utvecklingsländer har även i större utsträckning sjukvårdssystem med lägre kapacitet, mindre robust ekonomi och lägre förtroende för myndigheternas rekommendationer. Allt det här innebär utmaningar när det gäller att vaccinera medborgarna och behandla dem som smittas med covid-19.

(Metas förfrågan om ett rådgivande policyyttrande, sidan 3)

Metas frågor till rådet

8. Givet ovanstående presenterade Meta följande policyalternativ till rådet för övervägande. Åtgärderna beskrivs mer utförligt i avsnitt III nedan:

• Fortsätta att ta bort viss felaktig information om covid-19: Det här alternativet skulle innebära att Meta fortsätter att ta bort falskt innehåll som ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada under en krissituation på folkhälsoområdet”. Meta hävdar att företaget enligt det här alternativet med tiden skulle sluta att ta bort felaktig information när den inte längre utgör en risk för överhängande skada, och ber rådet om vägledning kring hur företaget ska göra den här bedömningen.
• Tillfälliga åtgärder vid en nödsituation: Enligt det här alternativet skulle Meta sluta att ta bort felaktig information om covid-19 och i stället minska dess spridning. Det här skulle vara en tillfällig åtgärd och företaget ber rådet om vägledning kring när åtgärden i så fall ska upphöra.
• Faktagranskning av tredje part: Enligt det här alternativet skulle innehåll som för närvarande tas bort skickas till en oberoende extern faktagranskare för bedömning. I sin förfrågan till rådet noterar Meta att ”antalet faktagranskare som är tillgängliga för att bedöma innehåll alltid är begränsat. Om Meta skulle tillämpa det här alternativet skulle inte faktagranskarna kunna se över allt innehåll om covid-19 på våra plattformar, och delar av det skulle inte granskas med avseende på korrekthet, flyttas ned i flödet och förses med en etikett.” (Metas förfrågan om ett rådgivande policyyttrande, sidan 16)
• Etiketter: Enligt det här alternativet skulle Meta märka upp innehåll så att användarna inte hindras från att se innehållet, men att de även får direktlänkar till officiell information. Meta betraktar det här som en tillfällig åtgärd och ber om vägledning från rådet kring vilka faktorer företaget bör ta hänsyn till i beslutet att sluta använda sådana etiketter.

9. Meta sade att vart och ett av de här alternativen har fördelar och nackdelar, framför allt när det gäller skalbarhet, korrekthet och mängden innehåll som påverkas. Företaget tryckte hårt på att policyn måste vara lämplig för alla regioner och samtidigt vara konsekvent och tillämpbar globalt. Meta hade följande att säga om landsspecifika policyer: ”Av tekniska skäl rekommenderar vi med eftertryck en global policy kring covid-19, snarare än att använda olika policyer för olika länder eller regioner.” Så här skrev Meta i sin förfrågan till rådet: ”Att använda policyer på landsnivå kan leda till att policyn tillämpas för ofta när en uppsättning marknadsgranskare har hand om flera länder, eller att policyn tillämpas för sällan eftersom innehåll kan spridas mellan länder och regioner.” (Metas förfrågan om ett rådgivande policyyttrande, sidan 17, fotnot 37) (Läs mer om lokal verkställighet i stor skala i stycke 61 nedan.)

III. Metas policy om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet

10. På grund av covid-19-pandemin och den stora mängd felaktig information som företaget observerade på dess plattformar började Meta ta bort felaktig information om covid-19 i januari 2020. Policyn och typerna av påståenden som tas bort utvecklades under de två följande åren och utmynnade så småningom i det nuvarande avsnittet om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet i communityregeln Felaktig information och på den tillhörande sidan i hjälpcentret.

11. Communityregeln om felaktig information inleds med en motivering till policyn där Meta förklarar sitt förhållningssätt till felaktig information, bland annat hur borttagningar, faktagranskning, nedgradering och innehållsmärkning används som åtgärder. Enligt företaget tas felaktig information endast bort när den ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada”. Policyn identifierar sedan fyra typer av felaktig information som tas bort: (1) fysisk skada och fysiskt våld (2) skadlig felaktig information om hälsa (3) störning av val eller folkräkning och (4) manipulerade media (vår betoning).

12. Avsnittet Skadlig felaktig information om hälsa i communityregeln Felaktig information har tre underkategorier: (i) felaktig information om vacciner, (ii) felaktig information om hälsa under krissituationer på folkhälsoområdet och (iii) främjande eller förespråkande av skadliga mirakelkurer för hälsoproblem (vår betoning). Även om andra communityregler skulle kunna tillämpas på påståenden om covid-19 så fokuserar det här rådgivande policyyttrandet enbart på avsnittet om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet i policyn Felaktig information eftersom det gäller covid-19-pandemin. Det ska inte tolkas som att det gäller andra policyer.

Borttagning av felaktiga påståenden om covid-19

13. Policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdetlyder så här:

Vi tar bort felaktig information under en krissituation på folkhälsoområdet när offentliga hälsomyndigheter bedömer att informationen är falsk och sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada, bland annat genom att bidra till risken för att människor smittas av eller sprider en allvarlig sjukdom eller vägrar ta ett vaccin mot sjukdomen. Vi identifierar krissituationer på folkhälsoområdet i samarbete med globala och lokala hälsomyndigheter. I det här ingår för närvarande falska påståenden om covid-19 som bekräftats av hälsomyndigheter, om huruvida viruset existerar och hur allvarligt det är, hur viruset ska behandlas eller motverkas, hur det smittar och vilka som är immuna mot det samt falska påståenden som avråder från att följa hälsoråden kring covid-19 (som att testa sig, utöva social distansering, använda munskydd och vaccinera sig mot covid-19). Klicka här om du vill se en fullständig lista med regler gällande vilka typer av felaktig information vi inte tillåter när det gäller covid-19 och vacciner.

14. Enligt den här policyn tar Meta bort felaktig information när tre villkor är uppfyllda: (1) i en nödsituation på folkhälsoområdet 2) påståendet är falskt och 3) påståendet kan sannolikt bidra till risk för omedelbar fysisk skada. När den här standarden skulle tillämpas på covid-19-pandemin använde sig Meta av slutsatser från folkhälsomyndigheter och identifierade ungefär 80 påståenden att ta bort. De här påståendena, som uppdateras då och då, och några vanliga frågor kring hur policyn tillämpas står på den här sidan i hjälpcentret.

15. Enligt policyn klassificeras de här 80 påståendena i följande fem kategorier: (1) påståenden om huruvida covid-19 existerar eller hur allvarlig sjukdomen är, här ingår påståenden som hävdar att covid-19 inte existerar eller som förringar virusets allvarlighetsgrad, till exempel påståenden om att ingen har dött av covid-19 (2) påståenden om spridning av covid-19 och immunitet, till exempel påståenden om att covid-19 sprids via 5G-teknik (3) påståenden om garanterade botemedel eller förebyggande metoder, till exempel påståenden om att tropiska krämer kan bota eller förhindra infektion av coronaviruset (4) påståenden som argumenterar mot goda hälsovanor, till exempel påståenden om att ansiktsmasker innehåller skadliga nanomaskar eller att vaccin mot covid-19 förändrar människors DNA eller orsakar magnetism (5) påståenden om tillgång till nödvändig sjukvård, till exempel påståenden om att sjukhus dödar patienter för att tjäna mer pengar eller för att sälja människors organ.

16. Meta förklarade i sin förfrågan att företaget använder följande källor för att bedöma om det föreligger en krissituation på folkhälsoområdet: (1) om Världshälsoorganisationen (WHO) har deklarerat en krissituation på folkhälsoområdet (2) om WHO har klassificerat en sjukdom som smittsam, dödlig eller särskilt riskabel eller (3) om det inte finns någon riskbedömning från WHO använder sig Meta av lokala myndigheters klassificering av en krissituation på folkhälsoområdet i ett visst land. Enligt Meta meddelade WHO företaget att en deklarerad krissituation innebär ”att det föreligger stor risk för irreversibel fysisk personskada när risken för exponering, smitta, associationen mellan exponering och risk samt dödligheten och dödlighetsfrekvensen är onormalt hög.” (Metas förfrågan om ett rådgivande policyyttrande, sidan 6) WHO deklarerade att utbrottet av covid-19 var ett internationellt hot mot människors hälsa den 30 januari 2020.

17. I enlighet med policyn och i samband med krissituationer på folkhälsoområdet använder sig Meta av experter på folkhälsa för att avgöra om information är falsk eller inte, och om ett falskt påstående ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada”. Meta informerade rådet om att företaget förlitar sig på experter inom folkhälsoområdet, som WHO och den amerikanska myndigheten CDC (Centers for Disease Control and Prevention) i bedömningen av vilka påståenden som ska tas bort. Tidigare har Meta även rådgjort med exempelvis landschefer för UNICEF och Pakistans hälsoministerium (Metas förfrågan om ett rådgivande policyyttrande, sidan 6). Baserat på exempel på korrespondens mellan Meta och en folkhälsomyndighet som rådet har granskat identifierar Meta påståenden delvis via den egna övervakningen av företagets plattformar och skickar dem för bedömning till berörda myndigheter, snarare än att folkhälsomyndigheterna själva identifierar eller definierar vilka påståenden som ska tas bort. I ett exempel på ett sådant utbyte med en folkhälsomyndighet identifierade Meta ett påstående (att vacciner mot covid-19 orsakar hjärtattacker) och frågade folkhälsomyndigheten om påstående var falskt och om det kunde leda till att fler vägrade vaccinera sig. Folkhälsomyndigheten svarade med källor och analys som stödde slutsatsen att ”det inte finns någon evidens för att vacciner mot covid-19 orsakar hjärtattacker”. Myndigheten noterade rapporterade fall av myokardit (hjärtmuskelinflammation) efter vaccinering, särskilt hos unga vuxna män. Folkhälsomyndigheten sade även att ”obefogad rädsla för att vaccinerna ska orsaka hjärtattacker (hjärtinfarkt) eller andra hjärtsjukdomar kan göra att fler vägrar vaccinera sig”.

18. Metas policy om felaktig information omfattar även en del undantag där företaget väljer att inte ta bort vissa typer av uttalanden. Till exempel tillåts uttalanden som främst handlar om politik eller politiska beslut, som ”covid-restriktioner fungerar inte” eller “vaccinföretagen är bara ute efter att tjäna pengar”. Innehåll som delas med uttrycklig underton av humor eller satir, till exempel ”Det är bara Brad Pitts blod som kan bota covid [två gråtskrattande emojier]” bryter inte mot policyn. Påståenden som innehåller en personlig anekdot eller erfarenhet är tillåtna när 1) innehållet gäller en viss persons egna upplevelse, 2) personens identitet anges uttryckligen i inlägget och 3) innehållet inte innehåller ett kategoriskt påstående eller en uppmaning till handling. Innehåll som är spekulerande, ifrågasättande eller uttrycker osäkerhet är också tillåtet, exempelvis ”Kan vacciner orsaka autism?”

19. Meta använder sig av sina vanliga system med automatiserade verktyg för storskalig verkställighet (eller klassificerare), innehållsmoderatorer och interna eskaleringsteam för att ta bort de påståenden som står med i policyn om felaktig information. Rådet informerades om att företaget tränat upp klassificerare på 19 språk för att identifiera troliga överträdelser av den här policyn. Innehållsmoderatorer som tillämpar policyn om felaktig information har getts interna riktlinjer, inklusive om hur de ska identifiera innehåll som ska få vara kvar på plattformen eftersom det klassificeras som humor eller satir, eller en personlig anekdot, enligt förklaringen på sidan i hjälpcentret. Når innehåll tas bort kan användaren välja att ”motsätta sig beslutet”. En granskning garanteras inte, men vissa beslut granskas vid en eventuell överklagan när det finns kapacitet. Meta meddelade rådet att företaget tog bort 27 miljoner inlägg med felaktig information om covid-19 från Facebook och Instagram mellan mars 2020 och juli 2022. Av de 27 miljoner inläggen återställdes 1,3 miljoner efter en utvärderad överklagan.

Extern faktagranskning och nedgradering av felaktig information

20. Innehåll som inte når upp till gränsen för borttagning men som ändå kan vara felaktig information om covid-19 kan faktagranskas externt. Teknik för maskininlärning identifierar inlägg som troligen är felaktig information och skickar dem till externa faktagranskare. Meta samarbetar med oberoende faktagranskningsorganisationer som granskar och märker upp innehåll. Företaget utvärderar inte faktagranskarnas resultat. Meta utvärderar organisationer och garanterar kvaliteten med hjälp av International Fact Checking Network (IFCN). IFCN utvärderar om faktagranskningsorganisationer följer en uppsättning principer där det bland annat ingår ett åtagande kring objektivitet och rättvis bedömning, transparens kring källor, transparens kring finansiering samt en öppen och ärlig policy kring rättelser.

21. Innehåll som skickas för faktagranskning kan tillfälligt visas lägre i användarnas flöden innan det har granskats, särskilt om det verkar bli viralt. Meta använder en rankningsalgoritm till att prioritera vilket innehåll som ska faktagranskas, och viralt innehåll ges hög prioritet i granskningskön. Som svar på en fråga från rådet sade Meta att det bara är en bråkdel av allt innehåll i kön för faktagranskning som någonsin granskas. Enligt Meta är det mesta av innehållet i kön inte falskt, Meta lade dock inte fram några bevis för det här påståendet. Enligt Meta prioriterar faktagranskarna påståenden som kan bevisas vara falska eller tydligt påhittade påståenden utan faktagrund som trendar och kan få allvarliga konsekvenser. Faktagranskarna kan även välja ut innehåll för granskning på eget bevåg utanför kön som Meta tillhandahåller.

22. Inlägg och reklam från politiker faktagranskas inte. Meta definierar ”politiker” som ”kandidater som ställer upp i val, innehavare av valbara ämbeten (och i förlängningen stora delar av deras utnämnda tjänstemän) samt politiska partier och deras partiledare”. Enligt Meta tillämpas den här policyn eftersom ”politiska uttalanden [i mogna demokratier med pressfrihet] granskas hårdare än några andra uttalanden [och] om politiska uttalanden skulle begränsas [...] så skulle medborgarna veta mindre om vad deras valda representanter säger och politikerna skulle kunna undgå att ställas till svars för sina uttalanden”.

23. Faktagranskare kan klassificera innehåll som ”falskt”, ”manipulerat”, ”delvis falskt” eller ”saknar kontext”. Meta märker upp innehållet med klassificeringen och bifogar en länk till faktagranskarens artikel i ämnet. För att läsa artikeln måste användaren lämna Facebook och gå till en annan sida, och det här förbrukar ytterligare data. Det innebär ökade kostnader för vissa användare i länder där Metas plattformar har nolltaxa (där användarna alltså inte betalar för data eller några andra avgifter för mobil åtkomst till Metas appar). Innehåll som klassificeras som ”falskt” eller ”manipulerat” täcks av en varningsskärm som skymmer innehållet, så att användaren måste klicka sig fram för att se det. Innehåll som klassificeras som ”delvis falskt” eller ”saknar kontext” skyms inte. Meta sade till rådet att 10 % av användarna på Facebook och 43 % av användarna på Instagram avtäckte inlägg för att läsa dolt innehåll som klassificerats som ”falskt” eller ”manipulerat” under perioden på 90 dagar fram till den 9 december 2022. Under samma period rapporterade Meta att i genomsnitt 3 % av användarna på Facebook och 19 % av användarna på Instagram klickade på uppmaningen ”Se varför” för inlägg med klassificeringen ”falskt”, ”manipulerat”, ”delvis falskt” eller ”saknar kontext”. Då tas användaren till en separat skärm med information om varför innehållet klassificerats så och en länk till faktagranskarens artikel.

24. När innehåll klassificeras av faktagranskare rangordnar Meta det lägre i användarnas flöden. Felaktig information om covid-19 som klassificeras som ”falskt”, ”manipulerat” eller ”delvis falskt” nedgraderas mer än innehåll med klassificeringen ”saknar kontext”. Enligt Meta varierar effekten av att nedgradera innehåll i användarnas flöden. Innehållet en användare ser är personanpassat, och enligt Meta är syftet att visa innehåll som användaren sannolikt tycker är intressant. När innehåll nedgraderas innebär det att rankningspoängen sänks. Det innebär inte att innehållet med nödvändighet får färre visningar. Hur sannolikt det är att en viss användare ser ett visst inlägg som nedgraderas beror på hur hög rankningspoäng för innehållet är jämfört med annat innehåll i användarens flöde. Det här gör att nedgraderingar påverkar innehåll olika beroende på användaren och användarens personliga innehåll. När innehåll delas i en grupp eller av en användare med många följare är rankningspoängen för användare som följer och regelbundet interagerar med gruppen eller sidan förmodligen högre än, eller ungefär i nivå med, rankningspoängen för annat innehåll i flödet. Det innebär att en nedgradering kanske inte får avsedd effekt.

25. Om en faktagranskare slår fast att innehåll som skapats för en sida eller grupp bryter mot företagets policy om felaktig information kan en sidhanterare eller gruppadministratör överklaga beslutet. Facebook-profiler kan inte överklaga en faktagranskares klassificering. Gruppöverträdelser kan överklagas via Facebook-appen i IOS och Android eller via webbläsaren. Sidöverträdelser kan inte överklagas via webbläsare. På sidan i Facebooks hjälpcenter står att ”funktionen för att överklaga i produkten är bara tillgänglig för gruppadministratörer och sidhanterare i vissa länder just nu. Vem som helst kan fortfarande överklaga till faktagranskare via e-post”.

26. I sin förfrågan till rådet förklarade Meta att ”antalet faktagranskare som är tillgängliga för att bedöma innehåll alltid är begränsat. När rådets ombads att utvärdera olika metoder för att hantera felaktig information om covid-19 förklarade Meta att om företaget uteslutande eller till övervägande del skulle använda sig av faktagranskning så skulle inte faktagranskarna ha möjlighet att se över allt innehåll om covid-19 på plattformarna. En del felaktig information skulle därför inte faktagranskas, nedgraderas eller klassificeras.

Sätta etiketter

27. Meta tillämpar även två typer av vad som kallas ”neutral informationsbehandling” (NIT:er): etiketter för neutral hantering och fakta om X informerade behandlingar, eller FAXIT. De här tillämpas direkt av Meta och hanteras inte av faktagranskare. En FAXIT visar ett skräddarsytt meddelande om innehållet som delas i inlägget innan användaren dirigeras till informationscentret. Meta använder två FAXIT-etiketter: (1) ”Vacciner mot covid-19 genomgår en mängd tester gällande säkerhet och effekt, och de övervakas sedan noga” och (2) ”vissa ej godkända behandlingar mot covid-19 kan orsaka allvarliga skador”. Etiketterna placeras på innehåll som en klassificerare bedömer handla om covid-19. Innehållet kan vara sant eller falskt, och etiketten utgör ingen bedömning av själva innehållet. Alla NIT:er dirigerar användarna till Metas informationscenter om covid-19.

28. Under samtalen om det här rådgivande policyyttrandet informerade Meta rådet om att användningen av NIT:er skulle börja begränsas från den 19 december 2022. Beslutet baserades på ett globalt experiment som Metas produkt- och integritetsteam hade genomfört kring hur effektiva NIT:er var när det gällde att begränsa spridningen av felaktig information om covid-19 på plattformen. I testet ingick en kontrollgrupp som fick fortsätta att se NIT:er om covid-19 utan några begränsningar. Dessutom användes tre andra testgrupper: den första kunde få se en av varje NIT om covid-19 var tredje dag, den andra kunde få se en av varje NIT om covid-19 var 30:e dag och den tredje fick inte se några etiketter alls. Enligt företaget klickade den andra gruppen (som kunde få se en av varje NIT var 30:e dag) vidare för att läsa den evidensgrundade informationen oftare än de andra grupperna, även kontrollgruppen. Den här gruppen visade även NIT:erna längst. Dessutom sågs ingen ”statistiskt signifikant nedgång” gällande förekomsten av felaktig information om COVID-19 för kontrollgruppen jämfört med testgrupperna. Meta informerade rådet att företaget baserat på experimentets resultat begränsat hur många NIT:er om covid-19 som visas för användarna till en av varje typ var 30:e dag från den 19 december 2022. Senare informerade även Meta rådet om att företaget slutat använda NIT:er om covid-19 helt och hållet, så att färre etiketter visas för användarna. Syftet här är att NIT:er ska fortsätta vara effektiva i andra krissituationer på folkhälsoområdet.

Sanktioner

29. Meta tillämpar sanktioner på kontonivå och gruppnivå som motverkar spridningen av felaktig information. En profil, sida eller grupp som publicerar innehåll som tas bort eller klassificeras som ”falskt” eller ”manipulerat” enligt den här policyn får en varning och tas bort från eventuella rekommendationer, den kan inte generera intäkter och det börjar visas popup-fönster för besökare på sidan eller i gruppen om att sidan har delat felaktig information efter ett visst antal varningar. Enligt sidan i hjälpcentret kan sidor, grupper och Instagram-konton dessutom tas bort ”om de har delat innehåll som bryter mot våra policyer kring covid-19 och vaccinationer och om de sprider annan information som avråder från vaccinationer på plattformen”.

IV. Extern interaktion

30. Under arbetet med det här rådgivande policyyttrandet interagerade tillsynsrådet med både olika intressenter och Meta på flera sätt.

Kommentarer från allmänheten

31. Tillsynsrådet fick 181 kommentarer från allmänheten i augusti 2022 relaterade till det här rådgivande policyyttrandet. Fyra av kommentarerna kom från Latinamerika och Karibien, fem från Central- och Sydasien, åtta från Asien-Stillahavsområdet, 81 från Europa samt 83 från USA och Kanada. Rådet fick inga kommentarer från Mellanöstern och Nordafrika och inga från Afrika söder om Sahara.

32. Här är några av de problem som lyftes i kommentarerna:

• En inlaga från Khazanah Research Institute (PC-10703), ett policyforskningsinstitut i Malaysia, tog upp hur tillgången till tillförlitlig hälsoinformation varierar mellan olika länder och skillnaderna i risknivå om felaktig information lämnas omodererad. Om det enda alternativet är ett globalt förhållningssätt rekommenderar inlägget att Meta använder försiktighetsprincipen och fortsätter att ta bort skadlig felaktig information om covid-19. Inlagan kommenterade även bristen på en tydlig definition av ”överhängande fysisk skada” och hur viktigt det är att förstå kontexten, att övervaka löpande och att vara transparent kring verkställigheten så att användningen av policyn kan utvärderas.
• Inlagan från American Civil Liberties Union (PC-10759) tog upp att Meta kommer tysta uttalanden som borde tillåtas eftersom det är svårt att skilja mellan fakta och fiktion samt mellan åsikter, erfarenheter och faktapåståenden när volymerna är så stora.
• Inlagan från den amerikanska ideella organisationen Asian Americans Advancing Justice (PC-10751) noterade hur amerikaner med asiatiskt ursprung ”pekas ut” som ansvariga för att ha spridit viruset till USA.
• En inlaga från Professor Simon Wood vid University of Edinburgh (PC-10713) lyfte fram betänkligheter kring att faktagranskare ofta inte har den tekniska kompetens som krävs för att kunna faktagranska komplicerade vetenskapliga artiklar och evidens.
• Inlagan från Media Matters for America (PC-10758) tog upp hur Metas system för dubbelkontroll kan vara ett hinder i arbetet med att hantera felaktig information. Eftersom kändisar, politiker, journalister och andra framstående användare ”ges större svängrum i hur policyn tillämpas” tillåts felaktig information vara kvar på plattformen.
• Flera inlagor noterade Metas ansvar för att hantera riskerna för folkhälsan givet företagets räckvidd och den roll systemen har när det gäller spridningen av felaktig information. Det lyftes funderingar kring om innehållsmärkning och nedgradering räcker som åtgärder för att minska skaderisken. Inlagan från första vice ordförande vid Center of Internet and International Studies (PC-10673) tog till exempel upp att innehållsmärkning inte räcker som åtgärd mot att politiker och populära influerare sprider felaktig information. Anledningen är att ”enbart innehållsmärkning inte räcker till givet den potentiella risken. Att tillåta publiceringen av felaktig information som ökar risken för dödsfall eller allvarlig sjukdom innebär att avsäga sig sitt ansvar.”
• Flera inlagor rekommenderade innehållsmärkning och nedgradering som åtgärder snarare än att ta bort felaktig information. En inlaga från Assistant Professor Saiph Savage vid Northeastern University och Universidad Nacional Autónoma de México (UNAM) (PC-10519) påpekade hur borttagningspolicyer och tillhörande sanktioner påverkar urbefolkningar och deras röster, och att sådana samhällen ”har uttryckt sig avvikande kring de bästa sätten att bota covid-19 på grund av deras religiösa övertygelser”.

33. Om du vill läsa de kommentarer som har skickats in i samband med det här rådgivande policyyttrandet klickar du här.

Rundabordssamtal med regionala intressenter

34. Rådet konsulterade fler intressenter via en serie regionala rundabordssamtal. Tillsammans med ett antal civila organisationer höll rådet sex rundabordssamtal med intressenter från Nordamerika, Latinamerika, Afrika, Asien och Europa. I de här rundabordssamtalen pratade rådet med ungefär 100 individer som representerade faktagranskningsorganisationer, organ och experter inom folkhälsoområdet, forskare med felaktig information som område, experter på digital kompetens och kommunikation samt förespråkare för mänskliga rättigheter. Samtalen hölls enligt regeln Chatham House Rule, som syftar till att säkerställa öppna samtal och skydda deltagarna.

35. Följande teman och problem framträdde under de här samtalen:

• Gemensamma problem i flera regioner: bristen på data och svårigheten att mäta både hur mycket felaktig information som förekommer i olika länder och vilken effekt Metas befintliga policyer har givet bristen på tillgång till Metas data och interna forskning, den stora mängden felaktig information om hur allvarligt viruset är, huskurer eller alternativa behandlingar (inklusive att rekommendera blekmedel), kopplingen mellan pandemiåtgärder och 5G-teknik och felaktig information från vaccinmotståndare, betänkligheter kring att borttagningspolicyn kan tillämpas för ofta så att yttrandefriheten begränsas, behovet av att åtgärda Facebooks underliggande arkitektur som främjar spridningen av felaktig information samt att många som sprider mycket felaktig information har ekonomiska eller politiska motiv till att sprida innehållet. Felaktig information om covid-19 försvårar krissituationen på folkhälsoområdet och undergräver medborgarnas tillit till institutioner, vetenskaplig information och medicinska behandlingar som vacciner.
• Här är några problem som lyftes fram av intressenter i Latinamerika: faktagranskning kan vara effektiv, men felaktig information klassificeras ofta först när innehållet har nått ut till målgruppen, betänkligheter kring att faktagranskning inte är skalbar och att täckningen är betydligt sämre på andra språk än engelska, organiserade trakasserier mot forskare som motsäger felaktig information, hot och trakasserier mot enskilda faktagranskare där vissa har tvingats fly från landet eller regionen på grund av rädsla för den egna säkerheten, att faktagranskningsorganisationer stämts för sin faktagranskning och tvingats försvara sig i domstol, vilket belastat redan begränsade resurser, att politiker och influerare undgår faktagranskning, att experter på folkhälsa och sjukvårdspersonal inte har de kunskaper eller den tid som krävs för att motbevisa felaktig information, särskilt om den sprids av influerare eller aktörer med politiska eller ekonomiska intressen av att exempelvis göra reklam för overksam alternativ medicin mot covid-19.
• Här är några problem som lyftes fram av intressenter i Nordamerika: läkare och sjuksköterskor har rapporterat om vilken belastning det innebär för vårdpersonalen att bemöta felaktig information, samt att det kräver mycket tid och resurser och kan leda till utbrändhet, behovet av bättre och rättvisare mekanismer där användare vars innehålls tagits bort kan överklaga beslutet, betänkligheter kring att mycket av forskningen kring hur utbredd den felaktiga informationen är och vilken effekt olika åtgärder har använder USA och Europa som fokusområde, betänkligheter kring att faktagranskning inte är skalbar och att täckningen är betydligt sämre på andra språk än engelska, behovet av mer effektiva sanktioner mot konton, betänkligheter kring att en inkonsekvent borttagning av felaktig information kan befästa befintliga konspirationsteorier och svårigheten att moderera innehåll i videoformat.
• Här är några problem som lyftes fram av intressenter i Asien: det förekom mycket felaktig information i början av pandemin och den har spridits både via sociala medier och i traditionella medier, felaktiga narrativ i många länder där minoriteter eller sårbara populationer som migrantarbetare eller religiösa minoriteter pekats ut som smittspridare, att faktagranskningen inte kan hålla jämna steg med den felaktiga informationen och ofta görs för sent, att regeringar har använt farorna med felaktig information som anledning till att tysta medieföretag och oliktänkande, att faktagranskade artiklar inte är lika tillgängliga eller engagerande som innehållet med felaktig information, att det vore önskvärt med ett närmare samarbete mellan regionens faktagranskningsorganisationer eftersom samma eller liknande narrativ ofta sprids mellan länder, att faktagranskningsorganisationer inte har de resurser som krävs för att faktagranska artiklar på de många språk som talas i de flesta länder.
• Här är några problem som lyftes fram av intressenter i Afrika: religiösa ledare i Afrika har spridit stora mängder felaktig information, regeringar och oppositionella partier har spridit stora mängder felaktig information om covid-19, misstron mot regeringar och offentliga institutioner har gjort att felaktig information kunnat få fäste, folkhälsomyndigheterna har haft mycket svårt att kommunicera med allmänheten, och det förekommer stora skillnader mellan länderna när det gäller folkhälsomyndigheternas effektivitet och tillgång till resurser, faktagranskning är inte tillgängligt på alla språk och det begränsar hur effektiv åtgärden är.
• Här är några problem som lyftes fram av intressenter i Europa: vilken effekt felaktig information får varierar mellan olika länder beroende på den digitala kompetensen, tilliten till regeringen och folkhälsomyndigheter samt hur öppet medieklimatet är, några tog upp betänkligheter kring att borttagningen av felaktig information kan hindra den öppna debatten kring ämnen som allmänheten har intresse av, vissa argumenterade för att de mest sårbara samhällsgrupperna påverkas mest av felaktig information, till exempel personer med nedsatt immunförsvar, barn, grupper med lägre digital kompetens, grupper med sämre tillgång till olika medier och personer som saknar tillgång till ett fullgott sjukvårdssystem, de avskräckande effekterna av felaktig information i personers beslutsprocess, några tog upp behovet av att införa regler som gör att folk öppet kan diskutera hälsoföreskrifter som användningen av ansiktsmasker och social distansering, några tog upp att felaktig information som tas bort från en plattform enkelt kan flyttas till en annan och att det därför krävs ett koordinerat förhållningssätt, behovet av att ta fram ett förebyggande snarare än reaktivt sätt att hantera felaktig information samt behovet av att främja bra och tillförlitlig information på Metas plattformar.

Interaktionen med Meta

36. Efter att Meta lämnat in sin förfrågan om ett rådgivande policyyttrande skickade rådet mellan juli och december 2022 50 skriftliga frågor till företaget. Meta besvarade frågorna antingen skriftligt eller muntligt vid tre frågestunder. 40 frågor besvarades helt och 10 besvarades delvis. De ofullständiga svaren gällde begäranden om att specificera data per region och språk, intern forskning kring hur effektiva olika åtgärder är och hur företaget balanserar motstridiga överväganden och utlåtanden från experter när policyer utformas. Rådet skickade frågor inom följande områden: Metas interna data och forskning kring hur vanligt det är med felaktig information om covid-19 på Metas plattformar globalt samt uppdelat efter land och språk, vilken process och vilka åtgärder som används för att tillämpa borttagningspolicyn och data om antalet borttagningar, offentlig rapportering om tillämpningen av communityregeln om felaktig information, vilken roll folkhälsomyndigheter och experter haft i utformningen och tillämpningen av borttagningspolicyn, eventuell forskning om hur effektiv borttagningen av felaktig information om covid-19 är, eventuell forskning om hur effektiva andra åtgärder är, som faktagranskning, neutrala etiketter och nedgradering, vilken roll externa faktagranskningsorganisationer har, vilka sanktioner som tillämpas för felaktig information om covid-19, de interna riktlinjerna kring implementeringen av policyn om felaktig information om covid-19, om företaget har utvärderat hur programmet för dubbelkontroll påverkar effektiviteten hos policyn om felaktig information om covid-19, processen för interaktion med intressenter och de experter som konsulterats under utformningen av policyn samt hur Meta utvärderade de synpunkter som lämnades, hur gångbart det skulle vara att använda en diversifierad tillämpning av policyn där innehåll skulle tas bort i vissa länder men inte i andra samt ytterligare alternativa åtgärder, som investeringar i digital kompetens.

V. Ramverk för rådets analys och utvärdering av policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet

37. I sin begäran frågade Meta rådet om företaget skulle fortsätta att ta bort visst innehåll om covid-19 i enlighet med policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet eller om en mindre restriktiv hållning skulle överensstämma bättre med företagets värderingar och ansvar kring mänskliga rättigheter. För att besvara den här frågan analyserade rådet om policyn är förenlig med Metas värderingar och åtaganden kring mänskliga rättigheter, bland annat om den är nödvändig och proportionerlig i nuläget eller om företaget bör inta en mer restriktiv hållning kring felaktig information om covid-19. De rekommendationer som analysen ledde fram till beskrivs i det avslutande avsnittet i det här rådgivande policyyttrandet.

38. När Meta beskrev vilken strategi företaget använt i utformandet av policyn om felaktig information om covid-19 påtalades de stora variationerna i riskbedömningen och åsikterna kring vilka åtgärder som var lämpliga mellan olika experter inom olika fält och intressenter i olika regioner. Rådet har i sin egen forskning och i interaktionen med intressenter också hört motstående argument kring riskerna med att lämna kvar felaktig information om covid-19 på plattformarna och hur effektiva olika åtgärder är när det gäller att motverka sådana risker.

39. Det finns ingen enhetlig lösning på problemet med felaktig information om covid-19 och vilka risker sådan information innebär för mänskliga rättigheter samt rätten till liv och hälsa, särskilt för de mest utsatta grupperna. Ett mer regionalt förhållningssätt skulle bättre kunna betona länken mellan felaktig information och överhängande fysisk skada. Rådet var dock tvunget att förhålla sig till Metas utfästelser kring de befintliga systemens tekniska begränsningar och hur felaktig information om covid-19 sprids över världen. Rådets medlemmar hade en varierande syn på de här betänkligheterna, och det här rådgivande policyyttrandet återspeglar så långt det är möjligt rådets skiftande perspektiv. Yttrandet är resultatet av en noga avvägd kompromiss mellan behovet av att använda olika förhållningssätt kring felaktig information om covid-19 i olika delar av världen under en krissituation på folkhälsoområdet och Metas påstådda tekniska begränsningar. Det representerar därför inte nödvändigtvis rådets enskilda medlemmars personliga åsikter.

Metas värderingar

40. Metas värderingar beskrivs i introduktionen till Facebooks communityregler, där värderingen ”röst” beskrivs ha ”yttersta vikt”. Meta begränsar ”röst” baserat på fyra andra värderingar, varav två är relevanta här: ”säkerhet” och ”värdighet”. För att skydda värderingen om säkerhet tar Meta bort ”innehåll som kan bidra till att äventyra människors fysiska säkerhet”. Värderingen om värdighet säger att ”alla människor har samma värdighet och rättigheter”, och att användarna förväntas ”respektera andras värdighet och inte trakassera eller förnedra andra”.

41. Rådet anser att Metas policy om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet överensstämmer med Metas värderingar gällande ”röst” (yttrandefrihet), ”säkerhet” och ”värdighet”. Under en krissituation på folkhälsoområdet är risken för skada överhängande, och värderingen om röst kan då begränsas i syfte att skydda värderingen om säkerhet gällande felaktig information som ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada”. Omedelbar skada från felaktig information om covid-19 drabbar de mest sårbara oproportionerligt hårt, bland annat personer med nedsatt immunförsvar eller andra underliggande sjukdomstillstånd, personer med funktionsnedsättning, samhällen med lägre inkomst samt äldre personer och vårdpersonal.

Metas ansvar för de mänskliga rättigheterna

42. Den 16 mars 2021 presenterade Meta sin företagspolicy avseende mänskliga rättigheter, i vilken företaget beskriver sitt åtagande att respektera rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter (UNGP-principerna). UNGP-principerna, som bifölls av FN:s råd för mänskliga rättigheter 2011, utgör ett frivilligt ramverk för privata företags ansvar gällande mänskliga rättigheter.

43. Enligt princip 12 i UNGP avser företagens ansvar för att respektera mänskliga rättigheter de internationellt erkända mänskliga rättigheterna, som åtminstone bör omfatta de rättigheter som tas upp i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter. Det här regelverket består av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Ansvaret innebär att företag ”ska undvika att göra intrång i andras mänskliga rättigheter och åtgärda eventuella sådana intrång där företaget kan vara delaktigt” (princip 11). Företag förväntas ”(a) undvika att orsaka eller bidra till negativa effekter på de mänskliga rättigheterna genom sina egna aktiviteter och åtgärda sådana effekter där de uppstår och (b) försöka förhindra eller motverka negativa effekter på de mänskliga rättigheterna som direkt kan kopplas till företagets verksamhet, produkter eller tjänster via olika affärsrelationer, även om inte företaget själv bidragit till effekterna” (princip 13).

44. I princip 17 står det vidare att företag ska ”utföra due diligence kring mänskliga rättigheter i syfte att identifiera, förhindra, motverka och redovisa hur de hanterar sin eventuella negativa påverkan på de mänskliga rättigheterna”. I den här processen bör det ingå att utvärdera faktiska och potentiella negativa effekter på de mänskliga rättigheterna, att integrera och agera utifrån resultaten, att spåra åtgärdernas effekt och att offentliggöra hur arbetet sköts. Ansvaret för att utföra due diligence kring mänskliga rättigheter är fortgående eftersom riskerna för intrång i mänskliga rättigheter kan förändras över tid när företagets verksamhet och dess sammanhang utvecklas. Slutligen slår princip 20 fast att företag bör spåra hur effektiva deras åtgärder är baserat på lämpliga kvalitativa och kvantitativa indikatorer, och hämta in feedback från både interna och externa källor inklusive berörda intressenter.

45. Rådets analys i det här rådgivande policyyttrandet bygger på följande normer för mänskliga rättigheter:

• Rätten till yttrandefrihet, som skyddas enligt artikel 19, paragraf 2 i ICCPR. Den här artikeln ger ett brett skydd för yttrandefriheten i alla medier, oavsett landsgränser. Rätten till yttrandefrihet omfattar även rätten att söka, ta emot och förmedla alla typer av information.
• Rätten till liv (artikel 6 i ICCPR): alla människor har en inneboende rätt till liv.
• Rätten till hälsa (artikel 2 och 12 i ICESCR): alla människor har rätt till högsta möjliga standard gällande fysisk och psykisk hälsa. Artikel 12(2) säger att den här rättighetens förverkligande omfattar att ”säkerställa en situation där alla garanteras medicinsk vård om de blir sjuka”. Den omfattar även ”underliggande hälsofaktorer” som tillgång till hälsorelaterad utbildning och information samt ”befolkningens deltagande i hälsorelaterade beslut på både samhällelig, nationell och internationell nivå”. (Allmän kommentar 14, ICESCR, stycke 11.) I tillgängligheten till information ingår rätten att söka, ta emot och förmedla information och idéer som rör hälsoproblem. Att respektera rätten till hälsa innebär att skydda legitima diskussioner kring problem på folkhälsoområdet.
• Rätten att ta del av vetenskapliga framsteg och dess tillämpningar (artikel 15(1)(b), ICESCR).
• Rätten till likabehandling (artikel 26, ICCPR): Artikel 26 förbjuder diskriminering och ger alla människor rätt till ett likvärdigt och effektivt skydd mot diskriminering baserad på någon av de skyddade egenskaperna.
• Rätten till effektiva åtgärder (artikel 2, ICCPR).

46. FN:s specialrapportör om rätten till yttrandefrihet har framhävt hur viktig rätten till yttrandefrihet är när det gäller covid-19-pandemin, sagt att ”tillgången till information bidrar till främjandet av hälsa, liv, autonomi och god förvaltning” och även ”varnat för diskriminering av åsikter”. (A/HRC/44/49, paragraf 2, 52.) Felaktig information under en krissituation på folkhälsoområdet kan utgöra ett allvarligt hinder för människors rätt till tillförlitlig information, hälsoråd och de resurser som krävs för att skydda rätten till hälsa och liv. FN:s specialrapportör noterade att ”lögner och propaganda berövar individen dess autonomi, kapaciteten att tänka kritiskt eller att lita på sig själv och olika informationskällor samt rätten att delta i den typen av debatt som leder till bättre sociala villkor” ( A/HRC/44/49, paragraf 60). Specialrapportören noterade också hur ”falsk information förstärks av algoritmer och affärsmodeller som är utformade för att främja sensationellt innehåll som håller användarna engagerade på plattformarna” och uppmanade företagen att ”åtgärda de här problemen, och gå längre än att bara förbättra modereringen av innehåll till att granska själva affärsmodellen” ( A/HRC/47/25, paragraf 16, 95).

47. Artikel 19 tillåter dock att rätten till yttrandefrihet begränsas under vissa mycket specifika förutsättningar. De är även kända som de tre villkoren och består av laglighet (tydlighet), berättigat ändamål och nödvändighet, vilket även omfattar en bedömning av proportionaliteten. FN:s specialrapportör för åsikts- och yttrandefrihet har pekat ut att artikel 19, paragraf 3 i ICCPR utgör ett användbart ramverk för plattformars rutiner för moderering av innehåll och att företagen bör koppla sina innehållspolicyer till principerna för mänskliga rättigheter (A/HRC/38/35, paragraf 10–11, A/74/486, paragraf 58). Även om ICCPR inte innebär samma åtaganden för Meta som för stater så framhåller rådet att Meta har förbundit sig att respektera mänskliga rättigheter på det sätt som definieras i FN:s vägledande principer (A/74/486, paragraf 47– 48). När företagets policyer skiljer sig från de höga standarder som stater måste följa för att motivera en begränsning av yttrandefriheten måste Meta då även tillhandahålla en förklaring till policyskillnaderna som överensstämmer med de standarder kring mänskliga rättigheter som företaget har åtagit sig att respektera (paragraf 47– 48).

Laglighet (reglernas tydlighet och tillgänglighet)

48. Eventuella begränsningar av yttrandefriheten ska vara tillräckligt lättillgängliga och tydliga gällande omfattning, innebörd och effekt för att ge användare och innehållsgranskare vägledning angående vilket innehåll som är tillåtet på plattformen och vilket som inte är det. Avsaknad av tydlighet och precision kan leda till inkonsekvent och godtycklig verkställighet av reglerna. ( A/HRC/47/25, para 40).

49. I beslutet ”Hävdat botemedel mot covid” [2020-006-FB-FBR] rekommenderar rådet att Facebook tar fram en tydlig och tillgänglig communityregel om felaktig hälsorelaterad information och på så sätt sammanför och förtydligar de befintliga reglerna på en och samma plats (samt definierar viktiga termer som ”felaktig information”). Den nya regeln bör åtföljas av ”detaljerade hypotetiska situationer som illustrerar nyanserna i tolkningen och tillämpningen av reglerna så att de blir tydligare för användarna”. Som svar på rådets rekommendation tog meta fram communityregeln om felaktig information. Meta publicerade även en artikel i hjälpcentret som innehåller en lista med påståenden som tas bort samt några vanliga frågor kring hur policyn tillämpas, bland annat hur företaget förhåller sig till humor, satir och personliga anekdoter i samband med policyn. Rådet ser positivt på att företaget har vidtagit de här åtgärderna.

50. Påståendena som tas bort i enlighet med den här policyn ligger på ett spektrum gällande hur breda eller specifika de är. Meta definierar till exempel flera påståenden som för närvarande tas bort relativt detaljerat (exempelvis ”påståenden om att uppmaningar till social distansering i samband med covid-19 egentligen syftar till att kunna installera infrastruktur för trådlös 5G-teknik”) medan andra har en bredare ordalydelse (exempelvis ”påståenden om att social/fysisk distansering inte motverkar spridningen av covid-19”). Rådet har inte analyserat om begränsningen i vart och ett av de här påståendena är tillräckligt tydlig eftersom det primärt är Metas ansvar att säkerställa deras precision och tydlighet. Rådet noterar att Meta bör ha information om vilka påståenden som systematiskt tagits bort för ofta eller för sällan, vilket kan tyda på att de är för otydliga. Rådet noterar också att de specifika påståenden som tas bort i enlighet med policyn om felaktig information om covid-19 står på en sida i hjälpcentret. Sidan har dock ingen ändringslogg där användarna kan se när påståenden läggs till, tas bort eller redigeras.

51. För att policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet ska ligga mer i linje med juridiska standarder utfärdar rådet rekommendationerna 1, 2, 3, 4 och 11 som förklaras i detalj i avsnitt VI nedan.

Berättigat ändamål

52. Begränsningar av yttrandefriheten måste göras för ett berättigat ändamål, vilket bland annat kan vara att skydda andras rättigheter eller folkhälsan. Kommittén för mänskliga rättigheter tolkade termen ”rättigheter” som att den omfattar de mänskliga rättigheter som fastställs i ICCPR och mer allmänt i internationell människorättslagstiftning (allmän kommentar 34, paragraf 28).

53. Syftet med Metas policy om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet är det legitima målet att skydda folkhälsan under en hälsokris och att skydda individers rätt till att få tillgång till information, rätten till liv, rätten till hälsa, rätten att ta del av vetenskapliga framsteg och dess tillämpningar samt rätten att inte diskrimineras.

Nödvändighet och proportionalitet

Översikt

54. Eventuella begränsningar av yttrandefriheten ”måste vara lämpliga för att uppnå sin skyddande funktion. De måste vara det minst ingripande alternativet av de som skulle kunna användas för att uppnå den skyddande funktionen och de måste vara proportionerliga i förhållande till det intresse som ska skyddas” (allmän kommentar 34, paragraf 34).

55. Av skäl som förklaras nedan anser rådet att policyn som ger Meta rätt att ta bort felaktig information om covid-19 som ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada” under en krissituation på folkhälsoområdet är nödvändig och proportionerlig. Den är därför i princip förenlig med företagets värderingar och ansvar kring mänskliga rättigheter. Genom att deklarera en krissituation på folkhälsoområdet slår FN:s folkhälsoorgan fast att en extraordinär incident har inträffat som medför risker för folkhälsan och människors liv via internationell spridningen av en sjukdom som medför ”en allvarlig och direkt fara” (WHO International Health Regulation från 2005). Givet att WHO deklarerade en global krissituation på folkhälsoområdet i samband med covid-19, en sjukdom där det rådde betydande osäkerhet kring utfall och dödlighet, finner rådet att Metas åtgärder var proportionerliga. Tillsynsrådet inser att vissa typer av skadlig felaktig information om hälsa i sådana nödsituationer, särskilt när den blir viral eller sprids av populära influerare, kan leda till allvarliga skador på folkhälsan påverka individers rättigheter negativt på och utanför Metas plattformar. Rådet är medvetet om att det kanske inte är möjligt att konsultera ett stort antal experter kring enskilda påståenden med felaktig information när krissituationen är som mest intensiv. När rådet utvärderade om Metas förhållningssätt var proportionerligt togs även hänsyn till företagets inställning att det inte var praktiskt genomförbart att tillämpa lokala regler för felaktig information om covid-19.

56. När omständigheterna kring covid-19 förändras så förändras även bedömningen av nödvändighet och proportionalitet. Rådet tillstår att olika regioner i världen har drabbats av covid-19 olika hårt. Det här beror bland annat på spridningen av viruset, ländernas olika sjukvårdssystem och befolkningens möjlighet att ta emot och dela information om covid-19 i det offentliga rummet. Även om WHO:s deklaration om covid-19 som krissituation kvarstår (den förnyades i januari 2023) så har antalet fall med covid-19 minskat i många delar av världen och nödåtgärderna har minskat dramatiskt. Det här gör det svårt att implementera ett globalt förhållningssätt som klarar proportionalitetstestet. Enligt beskrivningen i rekommendation 1 nedan bör Meta inleda en transparent och inkluderande process för att avgöra om några av de 80 påståenden som tas bort inte längre är falska eller ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada”. Processen bör omfatta en mekanism för att släppa fram avvikande åsikter så att de kan diskuteras. Det kan gälla avvikande åsikter bland forskare, experter på yttrandefrihet samt personer med expertis i hur felaktig information cirkulerar online och vad den har för effekt. I rekommendation 4 nedan ges även Meta en uppmaning av rådet att inleda en process för att identifiera mänskliga rättigheter som kan vara riskutsatta i vissa länder och därmed förbereda en mer lokal hållning kring att minska de här riskerna när den globala folkhälsokrisen har upphört.

Synpunkter från intressenter

57. Intressenter i ett flertal regioner världen över har berättat för rådet om politiker, religiösa ledare, influerare och hälsomyndigheter som spridit felaktig information med stor räckvidd, och där faktagranskare, experter inom vetenskapen och folkhälsomyndigheter inte kunnat hålla jämna steg. Intressenterna i respektive region berättade även om hur den felaktiga informationen fått människor att söka alternativa behandlingar eller påverkat deras benägenhet att vaccinera sig. De sade att den felaktiga informationen påverkat människors benägenhet att följa hälsorelaterade råd och att använda förebyggande åtgärder. Intressenterna menade att den här typen av felaktig information försvårade de förebyggande åtgärderna och riskhanteringen, vilket i sin tur påverkade allmänheten och i synnerhet särskilt sårbara grupper som personer med nedsatt immunförsvar, personer med funktionsnedsättning, personer med underliggande sjukdomstillstånd, den äldre befolkningen samt grupper med lägre inkomst och marginaliserade individer. (Mer data om covid-19 finns på WHO-kontrollpanelen. Detaljerade studier kring effekten av felaktig information online har visat en större misstro mot hälsorelaterade råd och en mindre benägenhet att göra diagnostiska tester eller att vaccinera sig. Rådet noterar även andra rapporterade skadeverkningar från felaktig information om covid-19, till exempel lägre förtroende för vetenskapliga resultat och folkhälsomyndigheter. Det här gör det svårare att implementera hälsorelaterade åtgärder både mot covid-19 och i andra krissituationer på folkhälsoområdet. Några andra skadeverkningar från felaktig information om covid-19 som rapporterades var bland annat direkta attacker, trakasserier och strategiska stämningar mot faktagranskande organisationer och enskilda faktagranskare.

58. Flera experter påpekade även att den totala mängden felaktig information på plattformen minskade betydligt när Meta började ta bort felaktig information om covid-19, och de hävdade även att mängden felaktig information skulle öka och det vaccinkritiska innehållet på sociala medier som Facebook skulle dominera debatten utan de här åtgärderna. Samma experter noterade att bristen på transparens och åtkomst till Metas data och interna forskning försvårar arbetet med att hitta tydlig evidens kring hur effektiva åtgärder som borttagning är när det gäller att motverka felaktig information. Intressenter från hela världen argumenterade dock för att företaget måste fortsätta att tillämpa nödåtgärder och acceptera att eventuella misstag snarare görs i ett försök att rädda liv, så länge det råder en situation där mängder av människor förlorar livet och ett oräkneligt antal människor är riskutsatta. Även om tillgången till tillförlitlig och vetenskaplig information om covid-19 har blivit mycket bättre sedan starten av pandemin så varierar tillgången till den här informationen mellan olika länder och samhällen, och den stora spridningen av felaktig och missvisande information har gjort det svårare att få åtkomst till och utvärdera de vetenskapliga resultaten vilket gör fördelarna med tillgången begränsade. I en inlaga från Khazanah Research Institute (PC-10703), ett policyforskningsinstitut i Malaysia, påtalades till exempel den varierande tillgången till tillförlitlig hälsoinformation i olika länder och den varierande risken med att lämna sådan felaktig information omodererad. Andra experter och intressenter från olika delar av världen hade samma ståndpunkt, särskilt i länder med lägre inkomstnivå. Om det enda alternativet är ett globalt förhållningssätt rekommenderar inlagan från Khazanah Research Institute att Meta använder försiktighetsprincipen och fortsätter att ta bort skadlig felaktig information om covid-19.

59. Precis som Meta tog upp i sin förfrågan till rådet så har pandemins framfart över världen varit varierad, och det gäller även framöver. Det finns betydande skillnader i graden av vaccinering, sjukvårdssystemens kapacitet och resurser samt förtroendet för myndigheters råd och vägledning. Det är gör att viruset påverkar de mest sårbara i olika länder oproportionerligt mycket. Även om vacciner har utvecklats och är brett tillgängliga i USA och andra länder så är det inte fallet i ett globalt perspektiv. Meta uttrycker det så här: ”80 procent av medborgarna i rikare länder har fått minst en dos av vaccinet jämfört med endast 13 procent av medborgarna i utvecklingsländer. Utvecklingsländer har även i större utsträckning sjukvårdssystem med lägre kapacitet, mindre robust ekonomi och lägre förtroende för myndigheternas rekommendationer. Allt det här innebär utmaningar när det gäller att vaccinera medborgarna och behandla dem som smittas med covid-19.” (Metas förfrågan om ett rådgivande policyyttrande, sidan 15, juli 2022) Här är några exempel på skillnaderna i vaccinationsgrad: i februari 2023 hade färre än 20 % av invånarna i Irak fått en första dos, och färre än 1 % hade fått en påfyllnadsdos. I Bulgarien hade ungefär 30 % av invånarna fått en fösta dos. Siffran är 13 % för Syrien och under 5 % i Papua Nya Guinea och Haiti. Flera experter som rådet tillfrågade varnade för faran med att formulera en global policy baserat på information som primärt kommer från västländer. Samma experter tog även upp det smala geografiska perspektivet i de flesta empiriska studier om felaktig och missvisande information.

60. I januari 2023 noterade WHO att även om ”situationen i världen är betydligt bättre än när Omicron-varianten spreds som mest för ett år sedan så har fler än 170 000 covid-19-relaterade dödsfall rapporterats över hela världen de senaste åtta veckorna” och många sjukvårdssystem ”kämpar för närvarande med att hantera covid-19, att behandla patienter med influensa och RSV-virus (respiratory syncytial virus) samt med vakanser och överarbetade medarbetare inom vården”. WHO har även påtalat att ”åtgärderna kring COVID-19 har begränsad effekt i många länder som inte lyckas tillhandahålla [vacciner, läkemedel och diagnostik] till invånarna med störst behov, det vill säga äldre och vårdpersonal”. WHO-kommittén noterade att ”misstron mot [v]acciner och den fortsatta spridningen av felaktig information innebär fler hinder för implementeringen av viktiga åtgärder på folkhälsoområdet”.

Metas krav på en enhetlig hållning globalt

61. Meta tillstår att pandemins framfart över världen har sett olika ut i olika länder, och att skillnaderna är som störst mellan så kallade I-länder och utvecklingsländer. När Meta bad om vägledning från rådet uteslöt företaget i praktiken ett lokalt förhållningssätt och hävdade att en sådan verkställighet ”skulle innebära stora problem gällande åtgärdernas transparens och rättvisa, försämra för användarna och vara praktiskt ogenomförbar”. Enligt Meta skulle regionala eller landsspecifika åtgärder göra det otydligt för användarna vilka policyer och sanktioner som gäller för en viss typ av innehåll eftersom användare och information så enkelt korsar landsgränser. Det här förhållningssättet skulle kräva en ännu mer komplicerad och långrandig policy ”som beskriver var och under vilka omständigheter som olika påståenden antingen tas bort, nedgraderas eller utsätts för andra åtgärder”. Enligt företaget saknas det för närvarande kapacitet att implementera ett lokalt förhållningssätt, och att ta fram ett sådant skulle kräva en betydande mängd tid och resurser vilket gör tillvägagångssättet praktiskt ogenomförbart den närmsta tiden. Företaget menade att ”policyer på landsnivå kan leda till att policyn tillämpas för ofta när en uppsättning marknadsgranskare har hand om flera länder, eller att policyn tillämpas för sällan eftersom innehåll kan spridas mellan länder och regioner”. Mot bakgrund av det här menade företaget att den föreslagna policyn måste vara lämplig för alla regioner och ”samtidigt vara konsekvent och tillämpbar globalt”.

Analys

62. I sitt beslut kring problemet med proportionalitet övervägde rådet en mängd olika faktorer, bland annat (i) den potentiella negativa påverkan på mänskliga rättigheter under en krissituation på folkhälsoområdet, (ii) den negativa påverkan på yttrandefriheten, (iii) kraven i relevanta communityregler på att innehåll som tas bort måste vara både falskt och sannolikt kunna leda till omedelbar och allvarlig fysisk skada, (iv) plattformens arkitektur, som enligt vissa experter kan bidra till att skadligt innehåll får större spridning (läs mer om behovet av att utvärdera hur val kring plattformsdesignen kan påverka de mänskliga rättigheterna negativt i rekommendation 10), (v) de allvarliga betänkligheter som tagits upp om hur skalbar och effektiv annan innehållsmoderering än borttagning är (vilket förklaras i följande stycken om faktagranskning, nedgradering och innehållsmärkning) och (vi) Metas påstående att det inte vore praktiskt möjligt att implementera ett lokalt förhållningssätt till policyn.

63. Eftersom Meta insisterar på ett globalt förhållningssätt och WHO fortsätter att klassificera covid-19 som ett ”internationellt hot mot människors hälsa” kan inte rådet rekommendera något nytt sätt för Meta att implementera sin globala policy utan ytterligare due diligence och att företaget utvärderar vad dess policyer och olika verktyg för verkställigheten får för effekt. Att rekommendera en förändring under de här omständigheterna skulle påverka de mest utsatta i världen oproportionerligt mycket. Det gäller bland annat äldre, personer med nedsatt immunförsvar, personer med underliggande sjukdomar samt mindre bemedlade och marginaliserade grupper med färre resurser, bräckligare sociala rum, ingen annan källa till information och sämre eller ingen tillgång till sjukvård. Som sades ovan är rådet medvetet om att Meta använde sig av extraordinära åtgärder under den mest intensiva fasen av en krissituation på folkhälsoområdet. Rådet inser att företaget behövde vidta extraordinära åtgärder under en proklamerad krissituation på folkhälsoområdet, som i det här fallet att ta bort hela kategorier med felaktig information enbart baserat på en bedömning av en folkhälsomyndighet och med syfte att undvika sannolik omedelbar skada. Rådet anser att åtgärderna var proportionella givet pandemins unika omständigheter.

64. Sådana extraordinära åtgärder måste dock vara tillfälliga, strikt anpassade efter omständigheterna och identifieras offentligt. När omständigheterna ändras så ändras även bedömningen av nödvändighet och proportionalitet. Eftersom pandemier hela tiden utvecklas så måste Meta nu inleda en mer gedigen konsultationsprocess så snart det är praktiskt möjligt, för att se till att den automatiserade borttagningen av vissa påståenden inte hindrar en debatt kring ämnen som allmänheten har ett legitimt intresse av eller gör att myndigheter får för stor inverkan på Metas innehållsmoderering. I konsultationsprocessen bör företaget rådgöra med en mer mångsidig uppsättning intressenter, bland annat avvikande röster (det här beskrivs i rekommendation 1 nedan). Rådet noterar att princip 17 i UNGP-principerna säger att företag måste utföra due diligence kring mänskliga rättigheter för att ”identifiera, förhindra, motverka och redovisa hur de hanterar sin egen negativa påverkan på de mänskliga rättigheterna”, och där ingår det att ”utvärdera faktiska och potentiella negativa effekter på de mänskliga rättigheterna, att integrera och agera utifrån resultaten, att spåra åtgärdernas effekt och att offentliggöra hur arbetet sköts”. I UNGP-princip 20 står det dessutom att företaget bör spåra hur effektiva deras åtgärder är baserat på lämpliga kvalitativa och kvantitativa indikatorer, och hämta in feedback från både interna och externa källor inklusive berörda intressenter.

65. Som sades ovan så övervägde rådet i arbetet med slutsatsen om mindre restriktiva åtgärder förutom borrtagning av innehåll kunde motverka spridningen av falsk information och både skydda människors hälsa under en krissituation på folkhälsoområdet och människors rättigheter på och utanför plattformen. För det första: även om etiketter för faktagranskning på innehåll är ett sätt att korrigera information utan att ta bort den så har både ett flertal intressenter och information som Meta tillhandahållit visat hur begränsat det här verktyget är när det gäller att motverka en storskalig spridning av sannolikt skadlig felaktig information om hälsa under en krissituation på folkhälsoområdet. Meta informerade rådet om att faktagranskarna inte har tid att granska merparten av allt innehåll i sin kö. Meta sade också att företaget inte kan skala upp faktagranskningen eftersom Meta inte styr eller äger de här externa organisationerna. Dessutom finns det begränsningar inbyggda i programmet som gör det mindre effektivt. Meta tillåter inte att faktagranskarna granskar innehåll som delas av politiker, vilket innefattar kandidater i olika val, innehavare av valbara poster och deras utsedda tjänstemän samt politiska partier och deras partiledare. Enligt ett flertal rapporter och en mängd intressenter i samtliga regioner så har även den här typen av användare spridit stora mängder felaktig information. Faktagranskarnas verifiering tar längre tid än storskalig automatiserad borttagning, och det kan vara avgörande när det gäller skadlig felaktig information i samband med en krissituation på folkhälsoområdet. Den här åtgärden refererar dessutom användaren till en artikel utanför plattformen (som därmed är mindre tillgänglig för personer som inte har tillgång till obegränsad dataförbrukning). Språket i de här artiklarna är ofta mycket tekniskt och ibland komplicerat, i motsats till de korta och emotionella budskap som den felaktiga informationen sprids i. En inlaga från Professor Simon Wood vid University of Edinburgh (PC-10713) lyfte fram betänkligheter kring att faktagranskare sällan har den tekniska kompetens som krävs för att kunna faktagranska komplicerade vetenskapliga artiklar och evidens.

66. För det andra: även om nedgraderingar påverkar var i användarens flöde som innehåll visas så är det svårt att avgöra hur den här åtgärden påverkar möjligheten för innehåll att bli viralt eftersom varje användares flöde är så personanpassat. Rankningspoängen för innehåll syftar till att visa innehåll som ”användaren förmodligen är intresserad av”, och innehåll som delas i grupper eller på sidor som användaren följer får förmodligen en hög poäng. Därmed är det oklart om en nedgradering får särskilt stor inverkan på spridningen av innehåll som delas av användare med många följare eller innehåll som delas i en grupp. Nedgraderingar har förmodligen minst effekt för användare som följer flera konton, sidor eller grupper som regelbundet delar felaktig information om covid-19 givet den övergripande sammansättningen av innehåll i användarens nyhetsflöde. Det verkar dessutom som att företaget inte har några data om hur många användare som sannolikt inte ser nedgraderat innehåll, oavsett hur mycket innehållet nedgraderades. Det delas inte ut varningar eller sanktioner enbart för nedgraderingar. Eftersom användarna inte kan överklaga nedgraderingar av innehåll innebär det här alternativet slutligen en hel del problem när det gäller att behandla användarna rättvist.

67. För det tredje: enligt företagets interna forskning finns det ingen evidens för att neutrala etiketter har någon storskalig effekt på användarna och deras kunskaper eller inställning. Meta använder NIT:er (eller neutrala etiketter) via ett automatiserat system som identifierar om ett inlägg handlar om covid-19. De här etiketterna länkar till ett informationscenter för covid-19 som innehåller evidensbaserade fakta om COVID-19. Enligt meta visade företagets preliminära forskning om de här etiketterna att klickfrekvensen (hur stor andel av användarna som klickade på etiketten för att ta del av informationen) minskade ju fler NIT:er som visades för användaren. Meta har sedan dess informerat rådet om att företaget slutat använda NIT:er för covid-19. Enligt Meta har inte de här etiketterna någon mätbar effekt på om användarna ska läsa, skapa eller dela faktagranskad felaktig information eller innehåll som argumenterar mot vaccinering. Slutligen rapporterade företaget att den interna forskningen visade att de här etiketterna eventuellt inte hade någon effekt alls på användarnas kunskapsnivå och inställning till vacciner.

68. Givet att Meta insisterar på en global hållning gällande felaktig information om covid-19, och WHO:s fortsatta klassificering av situationen som ett nödläge, är det rådets slutsats att Meta bör fortsätta att tillämpa sin policy om felaktig information om covid-19 som sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada. Samtidigt bör företaget inleda en detaljerad och inkluderande due diligence-process för de påståenden som tas bort för närvarande. För att policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet ska ligga mer i linje med standarder kring nödvändighet och proportionalitet utfärdar rådet rekommendationerna 1, 4, 5, 9, 10, 12, 13, 14, 15 och 18 som förklaras i detalj i avsnitt VI nedan.

VI. Rekommendationer

Rekommendationer för innehållspolicyn

69. Rekommendation 1: Givet Världshälsoorganisationens hållning att covid-19 utgör en global folkhälsokris och Metas beslut att tillämpa sin policy globalt bör Meta fortsätta att ta bort falskt innehåll om covid-19 som ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada”. Samtidigt för företaget inleda en transparent och inkluderande process för att detaljerat och regelbundet ompröva vart och ett av de 80 påståenden som tas bort för närvarande, för att se till att (1) vart och ett av de specifika påståenden om covid-19 som tas bort är falskt och ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada” och (2) Metas åtaganden gällande mänskliga rättigheter är korrekt implementerade (till exempel enligt principerna om laglighet och nödvändighet). Baserat på den här omprövningen bör Meta avgöra om vissa påståenden inte längre är falska eller ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada”. Om Meta finner att vissa påståenden inte längre är falska eller ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada” så ska sådana påståenden inte längre tas bort i enlighet med den här policyn. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta presenterar en omprövningsprocess och presenterar eventuella ändringar av de 80 påståendena på sidan i hjälpcentret.

70. Delstyckena nedan beskriver rådets rekommendationer för omprövningen av de påståenden som tas bort i enlighet med policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet. Var och en av delrekommendationerna anses vara separata i förhållande till rekommendation 1, vilket innebär att rådet granskar Metas åtgärder för att implementera rekommendationerna separat.

Rekommendation 1A: Konsultera en bredare uppsättning experter och intressenter

71. Företaget måste så snart som möjligt inleda en process för att ta in en bredare uppsättning perspektiv i utvärderingen av om situationens allvar kräver borttagning av respektive påstående. De experter och organisationer som tillfrågas bör bland annat vara experter på folkhälsa, immunologer, virologer, forskare inom infektionssjukdomar, forskare inom felaktig och missvisande information, experter på teknikpolicyer, organisationer som sysslar med mänskliga rättigheter och experter på yttrandefrihet. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta publicerar information om sina processer för att rådgöra med experter kring policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet samt information om hur sådana konversationer påverkar företagets policy.

72. Som nämns ovan godtar rådet att företaget behövde vidta extraordinära åtgärder under en proklamerad krissituation på folkhälsoområdet, som i det här fallet att ta bort hela kategorier av felaktig information enbart baserat på en bedömning från en enda folkhälsomyndighet. Rådet är medvetet om att det kanske inte går att omedelbart konsultera ett stort antal experter kring enskilda påståenden under en krissituation på folkhälsoområdet. Så snart som möjligt bör dock en bredare uppsättning experter och intressenter rådfrågas eftersom informationen om den nya pandemin och de olika åsikterna om hur pandemirelaterad felaktig information bör hanteras hela tiden utvecklas. Som företaget sade var det tvunget att ändra sin inställning till åtminstone två påståenden som tidigare togs bort, ett om virusets ursprung och ett annat om dödligheten för covid-19. Det är oerhört viktigt med en bredare konsultation och större transparens om företaget ska kunna fatta bättre beslut och undvika omotiverad censur.

73. Rådet frågade Meta om påståendena som står med på ”Publicera inte”-listan (eftersom de anse vara falska och ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada”) har utvärderats på nytt i ljuset av de tre ändringar som beskrivs i företagets förfrågan. Meta informerade rådet om att företaget inte har någon information till stöd för slutsatsen att de påståenden som nu tas bort inte längre är falska eller sannolikt kan bidra till risk för omedelbar skada. Företaget har dock inte kontaktat relevanta folkhälsomyndigheter på nytt för att be dem att ompröva påståendena. Meta har inte heller bett intressenter och experter att ompröva de enskilda påståendena eller den övergripande policyn. Enligt meta valde företaget att vända sig till rådet och be om ett rådgivande policyyttrande snarare än att kontakta externa intressenter gällande en policyändring så att inte ärendet skulle fördröjas mer än nödvändigt. Rådet vill berömma Meta för att företaget bett om externa synpunkter på en policy som tagits fram under en global krissituation och för insikten om att policyn måste utvärderas på nytt. Företagets ansvar för att respektera mänskliga rättigheter slutar dock inte där. Med en process för att utvärdera om borttagningen av varje enskilt påstående fortfarande är nödvändig skulle företaget kunna säkerställa en relevant due diligence enligt UNGP-principerna.

Rekommendation 1B: Tidsramar för granskningen

74. Meta bör etablera tidsramar för den här granskningen (till exempel var tredje eller var sjätte månad) och göra schemat offentligt för att kunna få in synpunkter. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta offentligt publicerar anteckningarna från granskningsmötet, ungefär som företaget publicerar anteckningarna från sina offentliga policyforum i transparenscentret.

Rekommendation 1C: Procedurer för att samla in synpunkter från allmänheten

75. Meta bör inrätta en tydlig process för regelbunden granskning, som bör omfatta möjligheter för intresserade individer och organisationer att klaga på utvärderingen av ett specifikt påstående (till exempel genom att tillhandahålla en länk på sidan i hjälpcentret för allmänhetens kommentarer och virtuella konsultationer). Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta tar fram en mekanism för feedback från allmänheten och delar information om hur sådan feedback har påverkat företagets interna processer med rådet.

Rekommendation 1D: Riktlinjer för vilka typer av information som ska beaktas och utvärderas

76. Metas granskning av påståenden bör ta hänsyn till den senaste forskningen om felaktig hälsoinformations spridning och effekt online. I det här bör ingå intern forskning om hur effektiva Metas olika åtgärder är, som borttagning, nedgradering och neutrala etiketter. Företaget bör överväga pandemins status i alla regioner där företaget bedriver verksamhet, särskilt där plattformarna används som primär informationskälla och där det finns grupper med lägre digital kompetens, offentliga rum med svagare skydd, brist på tillförlitliga informationskällor och bräcklig sjukvård. Meta bör även utvärdera hur effektiv hanteringen av de här påståendena är. Meta bör samla in information om vilka påståenden som systematiskt tagits bort för ofta eller för sällan, om den här informationen inte redan finns tillgänglig. Den här informationen bör ligga till grund för om påståenden ska fortsätta att tas bort eller hanteras med hjälp av andra åtgärder. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta delar data om granskningen av policyns verkställighet och gör den här informationen tillgänglig offentligt.

Rekommendation 1E: Riktlinjer för transparens i beslutsfattandet

77. För att kunna ge transparens kring vilka typer av experter som rådfrågas, deras synpunkter, vilken intern och extern forskning som övervägts och hur informationen påverkade analysresultatet bör Meta dela en sammanfattning av grunderna till beslutet om respektive påstående med rådet. Sammanfattningen bör specifikt innehålla grunderna till företagets beslut om fortsatt borttagning anses vara nödvändig. Meta bör även vara transparent kring vilken roll, om någon, som eventuella myndigheter haft i beslutsfattandet. Om företaget bestämmer sig för att sluta ta bort ett visst påstående bör företaget förklara grunden till beslutet (inklusive (a) viken källa som fick företaget att slå fast att påståendet inte längre är falskt, (b) vilken källa som fick företaget att slå fast att påståendet inte längre direkt bidrar till risker för omedelbar fysisk skada, och om bedömningen även gäller i länder med lägre vaccinationsgrad och underfinansierad offentlig sjukvård, (c) om företaget kommit fram till att verkställigheten ledde till att det specifika påståendet togs bort för ofta och (d) om företaget kommit fram till att påståendet inte längre förekommer så ofta på plattformen). Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta delar bedömningen av sin process för policyutvärdering. Den här informationen bör överensstämma med orsakerna som anges offentligt i hjälpcentret om eventuella ändringar i policyn, enligt beskrivningen i rekommendationens första stycke.

78. Rekommendation 2: Meta bör omedelbart ge en tydlig förklaring av argumenten för att respektive kategori med påståenden som tas bort ”sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada”. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta lägger till den här förklaringen i hjälpcentret.

79. På sidan i hjälpcentret ges för närvarande ett exempel på kopplingen mellan ett specifikt påstående samt varför och hur det bidrar till risk för omedelbar fysisk skada genom att det ”ökar sannolikheten för att utsättas för eller sprida viruset, eller att det har negativa effekter på den offentliga sjukvårdens möjligheter att hantera pandemin”. På samma sida identifieras sedan fem kategorier av falsk information som enligt meta lever upp till normen ”sannolikt bidrar till risk för omedelbar fysisk skada”. Sidan i hjälpcentret innehåller dock ingen systematisk förklaring av hur respektive kategori med påståenden som tas bort lever upp till den etablerade normen. Meta bör uttryckligen förklara hur respektive kategori med påståenden sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada och vilka källor företaget har använt för att komma fram till den här slutsatsen.

80. Rekommendation 3: Meta bör förtydliga sin policy om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet genom att förklara att information anses vara ”falsk” om den är falsk enligt bästa tillgängliga evidens när policyn senast utvärderades. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta förtydligar policyn på den aktuella sidan i hjälpcentret.

81. Åtminstone två gånger har Meta varit tvunget att ändra vilka påståenden som ska tas bort i ljuset av ny information, eller för att sjukdomens utveckling gjort ett påstående felaktigt eller ofullständigt. Det sker misstag, nya data eller forskning kan utmana rådande konsensus eller så kan definitionen av ett påstående behöva justeras. I den här situationen, och för att Meta tydligt ska inse att företaget har ett ansvar för att löpande utvärdera bedömningen att ett visst påstående lever upp till den bredare normen i policyn, så bör Meta förtydliga policyn och slå fast att utvärderingen görs baserat på bästa tillgängliga evidens vid tidpunkten och att den kan ändras.

Rekommendationer kring verkställigheten

82. Rekommendation 4: Meta bör omedelbart inleda en riskbedömningsprocess för att identifiera vilka nödvändiga och proportionerliga åtgärder som bör vidtas, i enlighet med det här policybeslutet och de andra rekommendationerna i det här rådgivande policyyttrandet, när WHO återkallar klassificeringen som global folkhälsokris för covid-19 men andra lokala folkhälsomyndigheter fortsätter att klassificera covid-19 som en krissituation på folkhälsoområdet. Syftet med den här processen bör vara att vidta åtgärder mot skadlig felaktig information som sannolika kan bidra till betydande och omedelbar risk för skada, utan att begränsa yttrandefriheten globalt. Riskbedömningen bör omfatta (1) en ingående utvärdering av designbesluten och olika alternativ för policyn och implementeringen (2) deras respektive effekt på yttrandefriheten, rätten till hälsa och liv samt andra mänskliga rättigheter och (3) en utvärdering av om det är praktiskt genomförbart att använda ett lokalt förhållningssätt till verkställigheten. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta offentligt meddelar en plan för hur riskbedömningen ska gå till och beskriver processen för att identifiera och motverka risker samt uppdatera sidan i hjälpcentret med den här informationen.

83. Rekommendation 5: Meta bör översätta de interna riktlinjerna för implementeringen till de språk som används på företagets plattformar. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta översätter riktlinjerna för implementeringen och informerar rådet om att arbetet är utfört.

84. Innehållsmoderatorer har tillgång till detaljerade interna riktlinjer för implementeringen, som innehåller ytterligare information om hur moderatorerna ska identifiera innehåll som bryter mot reglerna och innehåll som ska få vara kvar på plattformen enligt något av de fastställda undantagen (till exempel att innehållet är humor, satir, en personlig anekdot eller en åsikt). För att kunna säkerställa en konsekvent verkställighet i olika delar av världen måste Meta se till att de här riktlinjerna görs tillgängliga för moderatorer på det språk de hanterar.

85. Rådet har tidigare rekommenderat att Meta ska översätta sina interna riktlinjer för implementeringen till det språk som moderatorerna granskar innehåll på (se besluten i ärendena ”Återtagande av arabiska ord”, [2022-003-IG-UA] och ”Myanmar-boten” [2021-007-FB-UA]). I sitt svar till rådet säger Meta att ”[att ha] en uppsättning interna policyriktlinjer på ett språk som alla våra innehållsgranskare pratar flytande ... är det bästa sättet att säkerställa en standardiserad global verkställighet av våra snabbt föränderliga policyer ... eftersom de här riktlinjerna förändras snabbt (de uppdateras hela tiden med nya förtydliganden, definitioner och texter, inklusive marknadsspecifika nedsättande uttryck) skulle vi riskera oregelbundna fördröjningar och osäkra tolkningar om vi använde oss av översättningar”.

86. Sedan Meta lämnade ovanstående förklaring har en oberoende utvärdering av verkställigheten av Metas policyer i Israel och Palestina visat att brister i innehållsmoderatorernas språkkunskaper var en orsak till att Metas policyer tillämpades för ofta på arabiska (läs mer i artikeln ”Human Rights Due Diligence of Meta’s Impacts in Israel and Palestine in May 2021 från Business for Social Responsibility”). Givet det här resultatet och komplexiteten hos de interna riktlinjerna och den nyanserade tolkning som ges till innehållsmoderatorerna anser rådet att det föreligger en reell risk för att policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet ska tillämpas för hårt eller för sällan. Meta bör motverka den här risken genom att se till att policyn tillämpas konsekvent på alla språk och i alla regioner.

87. Rekommendation 6: Om en användare klagar på en faktagranskningsetikett bör överklagan granskas av en annan faktagranskare än personen som gjorde den inledande bedömningen. För att säkerställa en rättvis bedömning och ge användarna möjlighet till upprättelse kring innehåll som faktagranskats så bör Meta utöka sin process genom att se till att en annan faktagranskare som inte redan gjort ett utlåtande om det aktuella påståendet ska utvärdera beslutet att tillämpa etiketten.Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta tillhandahåller en mekanism där användare kan överklaga till en annan faktagranskare, och när företaget uppdaterar sina policyer kring faktagranskning med den här nya överklagandeprocessen.

88. Rekommendation 7: Meta bör låta profiler (inte bara sidor och grupper) vars innehåll klassificeras av en extern faktagranskare som tillämpar Metas policy om felaktig information överklaga innehållsmärkningen till en annan faktagranskare via en funktion för att överklaga i produkten. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta lanserar funktionen för att överklaga för profiler på alla marknader och demonstrerar att användarna kan överklaga innehållsmärkning från faktagranskning via verkställighetsdata.

89. Användares möjlighet att överklaga är en viktig felkorrigerande funktion som säkerställer användarnas rätt till gottgörelse. Faktagranskare granskar innehåll med kraftigt varierande komplexitetsnivå, tekniskt innehåll och kontext. Det är oundvikligt att granskarna gör fel ibland. En kommentar från allmänheten tog upp att faktagranskarna sällan har den vetenskapliga och tekniska kompetens som krävs för att faktagranska vetenskapliga artiklar som delas på plattformen. Faktagranskningsetiketter innebär även konsekvenser för användarna. När en faktagranskare märker upp innehåll kan etiketten leda till en varning om innehållet anses vara ”falskt” eller ”manipulerat”. En serie varningar kan leda till funktionsbegränsningar och att innehåll som profilen delar nedgraderas. Om den här rekommendationen implementeras kan användarna meddela faktagranskarna när de anser att det har gjorts ett misstag, och de kan bifoga ytterligare information som underlättar granskningen.

90. Rekommendation 8: Meta bör investera mer i program för digital kompetens världen över, och prioritera länder med begränsad pressfrihet (till exempel enligt den pressfrihetspoäng som delas ut av Freedom House) där användningen av sociala medier är utbredd. Sådana investeringar bör omfatta skräddarsydd kompetensutvecklande utbildning. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta publicerar en artikel om de ökade investeringarna där företaget specificerar vilka belopp som investerats, hur programmen är utformade och vilka länder som omfattas, samt eventuell information om vad programmen har haft för effekt.

91. Som svar på en fråga informerade Meta rådet om att företaget har investerat mer än sju miljoner USD de senaste tre åren för att ”hjälpa människor att utveckla sin digitala kompetens och proaktivt minska mängden felaktig information som delas”. Enligt de källor som Meta tillhandahöll gjordes de här investeringarna främst i USA. Meta har samarbetat med organisationer i andra länder kring att lansera kampanjer eller marknadsföring om mediekunnighet i sociala medier.

92. Studier som utvärderat vilken effekt Metas investeringar i program för mediekunnighet har haft i USA (ett program i samarbete med PEN America och ett annat i samarbete med Poynter Institute) visade betydande förbättringar i deltagarnas förmåga att bedöma information online. Deltagarnas förmåga att upptäcka felaktig information om covid-19 förbättrade till exempel i genomsnitt 53 % innan programmet till i genomsnitt 82 % efter programmet. Ett program för mediekunnighet för pensionärer gav en förbättring på 22 % av deltagarnas förmåga att bedöma om rubriker var sanna eller falska efter kursen.

93. Rekommendation 9: För enstaka konton och nätverk med Meta-entiteter som upprepade gånger bryter mot policyn om felaktig information bör Meta bedriva ny eller dela befintlig forskning kring det nya sanktionssystemets effekter, inklusive data om hur systemet är utformat för att förhindra sådana överträdelser. Forskningen bör omfatta en analys av de konton som förstärker eller koordinerar kampanjer med felaktig hälsoinformation. Analysen bör utvärdera hur effektiva Metas nuvarande sanktioner kring att inte kunna generera intäkter är när det gäller att rikta in sig på det ekonomiska motivet till att sprida skadlig och felaktig eller missvisande information. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta delar resultatet av den här forskningen med rådet och ger en sammanfattning av resultaten i transparenscentret.

Rekommendationer kring transparens

94. Rekommendation 10: Meta börbeställa en undersökning av hur de mänskliga rättigheterna kan påverkas av hur företagets nyhetsflöde, algoritmerna för rekommendationer och andra designfunktioner kan öka spridningen av skadlig och felaktig information om hälsa och förstärka dess effekter. Undersökningen bör visa vilka faktorer i algoritmen för flödesrankningar som bidrar mest till att öka spridningen av skadlig och felaktig information om hälsa, vilka typer av felaktig information som kan förstärkas av Metas algoritmer och vilka grupper som är mest mottagliga för den här typen av information (och om Metas designval gör att de får sådan information oftare än andra). Undersökningen bör även offentliggöra eventuell tidigare forskning som Meta har bedrivit och som utvärderar hur företagets algoritmer och designval kan förstärka felaktig hälsoinformation. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta publicerar undersökningen av hur de mänskliga rättigheterna kan påverkas och om undersökningen innehåller den nämnda analysen.

95. FN:s specialrapporter för yttrandefrihet beskrev de sociala medieplattformarnas hantering av felaktig information om covid-19, bland annat Metas borttagning av felaktig information och program för extern faktagranskning, som ”i allmänhet positiv” men ”otillräcklig” för att klara av den utmaning som desinformationen innebär. Specialrapportören lyfte fram behovet av att utföra en ”seriös genomgång av affärsmodellen som underbygger många av drivkrafterna bakom spridningen av felaktig och missvisande information” (A/HRC/47/25, paragraf 65–67).

96. Rådet är bekymrat över att Meta inte har gjort någon undersökning av hur de mänskliga rättigheterna påverkas av plattformens designfunktioner och hur de nuvarande åtgärderna påverkar folkhälsan och de mänskliga rättigheterna, som rätten till liv, till hälsa, tillgång till information och rätten att uttrycka idéer och åsikter om pandemin och relaterade hälsoåtgärder. Meta bör se till att företaget har tillgång till all information som krävs för att kunna utvärdera hur de mänskliga rättigheterna påverkas. Med tanke på skillnaderna i tillgång till tillförlitlig och användarvänlig information, nödvändiga vacciner, mediciner och behandlingar samt resurser för innehållsmoderering världen över så är det helt nödvändigt med en undersökning av hur de mänskliga rättigheterna påverkas av spridningen av felaktig information om covid-19 som kan leda till omedelbar skada i Metas produkter globalt.

97. Rekommendation 11: Meta bör upprätta en ändringslogg på sidan i hjälpcentret med påståenden som tas bort i enlighet med företagets policy om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet.Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när en ändringslogg läggs till på sidan i hjälpcentret.

98. I communityreglerna finns en ändringslogg där användarna kan se eventuella ändringar i de policyer som tillämpas. Sidan i hjälpcentret som innehåller de specifika påståenden som tas bort i enlighet med policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdethar dock ingen ändringslogg eller något sätt för användarna att se när listan med påståenden uppdaterades senast. Därför är det svårt att spåra eventuella ändringar av de påståenden som tas bort.

99. Meta informerade rådet om att olika påståenden har lagts till på listan med påståenden som tas bort i enlighet med policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdetmellan mars 2020 och oktober 2022, och att vissa påståenden har tagits bort eller kompletterats.

100. FN:s specialrapportör för yttrandefrihet har sagt att alla människor bör ha ”meningsfull tillgång till de kommunikationsverktyg som behövs för att lära sig mer om krissituationen på folkhälsoområdet” (A/HRC/44/49, paragraf 63(b)). Att lägga till en ändringslogg i hjälpcentret skulle ligga i linje med principerna om legalitet genom att användarna tydligt kan se när specifika påståenden tas bort. Användarna skulle även ha nytta av större transparens kring hur listan med påståenden utvecklas i takt med att den vetenskapliga samsynen och förståelsen för hur folkhälsan påverkas av covid-19 går framåt.

101. En ändringslogg i hjälpcentret skulle även vara till hjälp för användare med avvikande åsikter om de vill utmana folkhälsomyndighetens bedömning av påståendens falskhet eller sannolikhet för att bidra till omedelbar fysisk skada, i samband med rekommendation 1 eller 2. Det här tillvägagångssättet skulle ligga i linje medMetas ansvar gällande mänskliga rättigheter med avseende på folkhälsan samtidigt som personer med en avvikande åsikt ges möjlighet att bestrida påståenden de inte håller med om.

102. Rekommendation 12: Meta bör tillhandahålla data om verkställigheten gällande felaktig information i den kvartalsvisa verkställighetsrapporten, uppdelade efter typen av felaktig information (det vill säga fysisk skada och fysiskt våld, skadlig och felaktig information om hälsa, störning av val eller folkräkning eller manipulering av media), land och språk. Rapportdata bör innehålla information om antalet överklaganden och hur stor andel av innehållet som återställs. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta börjar ta med verkställighetsdata för policyn om felaktig information i företagets verkställighetsrapporter.

103. CSER-rapporten (Community Standards Enforcement Report) som Meta publicerar varje kvartal visar hur mycket innehåll som åtgärdats i enlighet med olika communityregler. Den här rapporten innehåller dock inga verkställighetsdata för företagets policy om felaktig information. Rådet inser att det här delvis beror på att communityregeln om felaktig information etablerades formellt först i mars 2022. Meta har informerat rådet om att företaget inte har några data om hur vanligt det är med felaktig information om covid-19 på företagets plattformar. Enligt meta beror det här på att definitionen av vad som utgör felaktig information om covid-19 har förändrats samt svårigheten att göra meningsfulla jämförelser av spridningen innan och efter policyn.

104. Meta har dock kunnat mäta spridningen för mindre delmängder under kortare perioder. Mellan den 1 mars 2022 och den 21 mars 2022 hade enligt företaget 1–2 % av alla visade Facebook-inlägg i USA ett innehåll som handlade om covid-19. Bland de här visningarna uppskattar Meta att omkring 0,1 % hade ett innehåll som bryter mot policyn om felaktig information och skada.

105. Rådet tog emot många kommentarer från intressenter världen över om hur bristen på offentligt tillgänglig information om hur mycket innehåll som åtgärdats i enlighet med policyn om felaktig information, samt andra relevanta datapunkter, gör det svårare för forskare och intressenter att utvärdera hur effektiva Metas befintliga åtgärder är när det gäller felaktig information om covid-19. Meta måste tillhandahålla data som gör att det går att undersöka om verkställigheten av policyn resulterar i för många falska positiva resultat så att den måste justeras för att minska risken för överdriven verkställighet. I samband med det här har FN:s specialrapportör för yttrandefrihet även pekat på att ”bristen på transparens och tillgång till data hindrar en objektiv utvärdering av hur effektiva åtgärderna är” för att motverka desinformation online. Det här gör det också svårare för intressenter att veta om policyer har tillämpats konsekvent världen över. (A/HRC/47/25, paragraf 65).

106. Rådet har tidigare rekommenderat att Meta delar upp data i verkställighetsrapporten om communityregler efter land och språk (beslutet i ärendet ”Hotet mot sikherna från RSS i Indien”, [2021-003-FB-UA], rekommendation 1). Som svar lovade Meta att ändra sina mått och har som mål att lansera dem i slutet av 2023. Att dela upp verkställighetsdata efter land och språk är mycket viktigt för att kunna få förståelse för problemets omfattning i olika delar av världen och hur effektiva företagets verkställighetsåtgärder är relativt sett. Rådet och Metas intressenter kan inte få fullständig förståelse för hur effektiv företagets nuvarande globala policy och verkställighetsmetod är för att hantera felaktig information om covid-19, om det inte finns några relevanta data som gör att forskare och civilsamhället kan utvärdera företagets arbete.

107. Rekommendation 13:Meta bör införa ett avsnitt i verkställighetsrapporten för communityregler och där rapportera om statliga myndigheters begäranden om att granska innehåll för att se om det bryter motpolicyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet. Rapporten bör innehålla detaljerad information om antalet begäranden om granskning och borttagningar som gjorts per land och myndighet samt antalet avslag och godkännanden från Meta. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta publicerar ett separat avsnitt i sin Community Standards Enforcement Report (verkställighetsrapporten för communityregler) om hur många begäranden från statliga aktörer som leder till borttagningar med hänvisning till den här typen av policyöverträdelse.

108. I ärendet ”Brittisk drill-musik” [2022-007-IG-MR] rekommenderade rådet att Meta skulle ”publicera data om statliga aktörers innehållsgranskning och begäranden om borttagning på grund av brott mot communityreglerna”. När covid-19-pandemin var som mest utbredd ställdes frågor kring hur Meta granskade covid-19-relaterat innehåll på uppdrag av regeringar. Den här trenden kan förstärkas i länder där regeringarna kommer med sådana begäranden i syfte att slå ned på fredliga demonstranter eller förespråkare av mänskliga rättigheter som kritiserar regeringens policyer, eller i syfte att tysta den offentliga debatten. Under pandemin lyfte FN:s specialrapportör för mötes- och organisationsfriheten betänkligheter kring att olika regeringar världen över använde pandemin som förevändning för att införa undantagstillstånd eller på annat sätt kringgå den rättssäkerhet och de institutionella kontroller som behövs i ett demokratiskt samhälle. Det här påverkade grundläggande mänskliga rättigheter, som mötesfriheten (A/HRC/50/42, paragraf 18, A/77/171, paragraf 40, 67). En detaljerad rapport om statliga myndigheters begäranden om att granska innehåll i enlighet med policyn om felaktig hälsoinformation i krissituationer på folkhälsoområdet skulle bidra till användarnas rättssäkerhet, vilket ligger i linje med principen om laglighet, särskilt i riskutsatta länder där skyddet för det offentliga rummet är svagt.

109. FN:s specialrapportör för mötes- och organisationsfriheten rekommenderade att teknikföretag bör säkerställa att regeringar inte använder deras produkter till att övervaka eller kontrollera ”aktivister i sociala rörelser inriktade på mänskliga rättigheter” (A/77/171, paragraf 71). Rådet vill ge Meta beröm för sitt engagemang kring att underlätta för människorättsaktivister och skydda dem mot trakasserier online, övervakning och krav på censur från regeringar i enlighet med företagets företagspolicy om mänskliga rättigheter. Det här åtagandet skulle belysas ytterligare med större transparens kring regeringars begäranden om granskning och borttagning av innehåll i enlighet med Metas communityregel för felaktig information.

110. Rekommendation 14: Meta bör se till att befintliga forskningsverktyg som CrowdTangle och FORT (Facebook Open Research and Transparency) fortsätter att vara tillgängliga för forskare. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta offentligt tillkännager åtagandet att dela data med forskare via de nämnda verktygen).

111. Rekommendation 15: Meta bör inrätta en metod för externa forskare att få tillgång till interna data för oberoende studier av vilken effekt policyåtgärder som att ta bort felaktig information om covid-19 eller minska dess spridning har, samtidigt som metoden måste säkerställa rätten till integritet för Metas användare och de mänskliga rättigheterna för människor både på och utanför plattformen. Dessa data bör omfatta mått som inte tidigare varit tillgängliga, till exempel hur vanligt det är med upprepade förseelser kring felaktig information om covid-19. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta gör de här datauppsättningarna tillgängliga för externa forskare och bekräftar till rådet att det har gjorts.

112. FN:s specialrapportör för yttrandefrihet noterade hur svårt det kan vara att hantera desinformation, delvis på grund av bristen på offentligt tillgänglig information som skulle göra att användare, forskare och aktivister kunde förstå och artikulera problemets natur (A/HRC/47/25, paragraf 3, 67, 81). Därför rekommenderar FN:s specialrapportör för yttrandefrihet att data görs tillgängliga för ”forskning, policyarbeten, övervakning och utvärdering” (A/HRC/47/25, paragraf 104).

113. CrowdTangle är ett verktyg som externa forskare kan använda till att spåra ”inflytelserika offentliga konton och grupper på Facebook och Instagram” och analysera relevanta trender, bland annat gällande felaktig information. I verktygets databas finns alla verifierade/offentliga användare, profiler och konton, till exempel sådana som tillhör politiker, journalister, mediekanaler och utgivare, kändisar, idrottslag och andra offentliga personer. Den innehåller även offentliga grupper och sidor över ett visst tröskelvärde som beror på landet. Verktyget delar data om datumet och vilken typ av innehåll som publiceras, sidan, kontot eller gruppen som delat innehållet, antalet interaktioner med innehållet och typen av interaktion samt vilka andra offentliga sidor eller konton som har delat det. Däremot spåras inte innehållets räckvidd, eventuella data eller innehåll som publiceras av privata konton, betalt eller marknadsfört innehåll eller demografisk information om de användare som interagerar med innehållet. CrowdTangle har data om fler än sju miljoner sidor, grupper och verifierade profiler på Facebook samt fler än två miljoner offentliga Instagram-konton.

114. Under 2022 hävdade vissa nyhetsrapporter att Meta planerar att dra in CrowdTangle. Även om Meta inte har bekräftat det här offentligt så vill rådet understryka att forskningsverktygen bör stärkas och utvecklas snarare än att företaget drar tillbaka dem. Då skulle externa forskare bättre kunna förstå hur Metas produkter påverkar bland anat felaktig information om covid-19.

115. Rådet noterar Metas arbete med att skapa verktyget FORT (Facebook Open Research and Transparency), som ger tillgång till olika integritetsskyddade datauppsättningar för akademin och olika forskare. Enligt företaget ger forskarplattformen i FORT samhällsvetare tillgång till känslig information om bland annat ”storskaliga beteendedata som är till hjälp när forskare vill studera och förklara sociala fenomen” i en kontrollerad miljö. Det har dock dykt upp rapporter om verktygets brister när det gäller akademisk forskning, som Metas ”restriktiva användarvillkor” och att forskare inte får tillräckligt med information för att kunna utföra några meningsfulla analyser. Med det sagt så inser rådet att Meta har gjort mycket för att dela data med externa forskare jämfört med andra sociala medieföretag, och rådet uppmanar Meta att göra ännu mer.

116. Genom hela interaktionen med olika intressenter i samband med det här rådgivande policyyttrandet betonade forskarna hela tiden hur viktiga de här verktygen var för att kunna spåra trender relaterade till felaktig information om covid-19. Bristen på tillgång till relevanta data har även orsakat problem för rådet under arbetet med att ta fram ett rådgivande policyyttrande. Vad rådet förstår så är en del sådana data inte ens tillgängliga för företaget självt, medan en del är tillgängliga men inte kan delas externt, ens med rådet. Meta bör ge forskare åtkomst till relevanta data för att spåra hur vanligt det är med felaktig information om covid-19 på plattformen och hur effektiva specifika motåtgärder är. Sådan information är också nödvändig när företaget ska genomföra undersökningen som nämns ovan av hur de mänskliga rättigheterna påverkas.

117. Rekommendation 16: Meta bör publicera resultaten från den egna forskningen om neutrala etiketter och faktagranskningsetiketter som företaget delade med rådet under arbetet med det rådgivande policyyttrandet om covid-19. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta publicerar den här forskningen offentligt i transparenscentret.

118. Rådet uppskattar informationen som Meta delat om hur effektiva NIT:er och nedgradering av innehåll är, till exempel resultaten av de experiment som företaget utförde för att utvärdera hur effektiva NIT:er är. Rådet anser att resultatet av de här experimenten bör delas med fler externa forskare som vill förstå vilken effekt företagets hantering av felaktig information om covid-19 har haft.

119. Rekommendation 17: Meta bör se till att tillgången till data för forskare världen över sköts rättvist. Forskare i Europa kan ansöka om dataåtkomst via DSA (Digital Services Act), men Meta bör även se till att inte forskare från universitet på det norra halvklotet får för stora fördelar. Forskning kring hur vanligt det är med felaktig information om covid-19 och vilken effekt Metas policyer har kan forma den allmänna förståelsen av och de framtida sätten att hantera skadlig felaktig information om hälsa i både den här och kommande krissituationer. Om forskningen är oproportionerligt inriktad på det norra halvklotet kommer det även gälla resultaten. Rådet anser en här rekommendationen vara implementerad när Meta offentligt presenterar sin plan för att ge forskare världen över tillgång till data på ungefär samma sätt som i EU-länder enligt DSA.

120. Den största delen av forskningen kring hur desinformation flödar är oproportionerligt inriktad på trender och mönster som förekommer i USA och Västeuropa. Det här kan leda till att policyåtgärder för innehåll formas efter problem som förekommer i just de här områdena. FN:s specialrapporter för yttrandefrihet lyfte fram uppmaningar från civilsamhället till ytterligare forskning kring hur desinformation påverkar ”sårbara grupper och minoriteter”, och citerade de identitetsbaserade kampanjer som orsakat etniska konflikter i Etiopien och Myanmar (A/HRC/47/25, paragraf 26). Om Meta utökar datatillgången för externa forskare i enlighet med DSA och bibehåller det egna FORT-verktyget kan företaget garantera att forskare från hela världen representeras.

121. Rekommendation 18: Meta bör utvärdera hur ERSR-systemet för dubbelkontroll (Early Response Secondary Review) påverkar hur effektiv verkställigheten kring policyn om felaktig information är och se till att rekommendation 16 och 17 i rådets rådgivande policyyttrande om Metas program för dubbelkontroll tillämpas på entiteter som publicerar innehåll som bryter mot policyn om felaktig information om hälsa under en krissituation på folkhälsoområdet. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta delar sitt resultat med rådet och även publicerar det.

122. Enligt Meta infördes programmet för dubbelkontroll i syfte att minimera förekomsten av modereringsfel med falska positiva resultat. Första delen av programmet för dubbelkontroll är ERSR-systemet (Early Response Secondary Review) som garanterar att ytterligare en människa granskar innehåll som publiceras av vissa kvalificerade entiteter och kan bryta mot reglerna. Meta underhåller listan med kvalificerade entiteter, och den baseras på vilka entiteter företaget har beslutat att ge tillgång till förmånerna med ERSR-systemet. Entiteterna kan vara Facebook-sidor, Facebook-profiler och Instagram-konton, och de kan representera antingen enskilda personer, grupper eller organisationer. Många användare på de här listorna är kändisar, stora företag, regeringschefer och politiker.

123. I sitt rådgivande policyyttrande om Metas program för dubbelkontroll rekommenderade rådet att Meta upprättar ”tydliga och offentliga kriterier för hur entiteter kvalificeras för den här funktionen för att förhindra misstag” som skulle skilja mellan ”användare vars yttrandefrihet måste skyddas ur ett människorättsperspektiv” och användare som ”inkluderas av affärsmässiga skäl”.

124. Politiker är undantagna från företagets externa faktagranskning. Det innebär att felaktig information som delas av politiker, som inte av andra skäl tas bort i enlighet med policyn om skadlig felaktig information om hälsa, inte kan granskas och märkas upp av externa faktagranskare. Meta förklarade även att företaget inte har utvärderat hur ERSR-systemet påverkar effektiviteten hos policyn om felaktig information om covid-19 eftersom ERSR-systemet infördes för att förhindra misstag i verkställigheten snarare än att utvärdera hur effektiv en specifik communityregel är. Det innebär att företagets interna team inte spårar eller analyserar data om hur systemet påverkar policyn om felaktig information om covid-19.

125. Baserat på den interna forskningen och intressenternas engagemang för det här rådgivande policyyttrandet om covid-19 har rådet funnit att många som sprider felaktig information är framstående kommunikatörer som kändisar, politiker, statliga aktörer och religiösa ledare som mycket väl kan vara entiteter som ingår i ERSR-systemet. Inlagan från Media Matters for America (PC-10758) tog exempelvis upp hur Metas system för dubbelkontroll kan vara ett hinder i arbetet med att hantera felaktig information. Eftersom kändisar, politiker, journalister och andra framstående användare ”ges större svängrum i hur policyn tillämpas” tillåts felaktig information vara kvar på plattformen. FN:s specialrapportör för yttrandefrihet lyfte också betänkligheter kring hur ”otillförlitlig information” sprids av ”individer med betydande plattformar” och att det här ”kan vara mycket skadligt oavsett om informationen sprids med onda avsikter eller inte”. Statliga aktörer har även spridit ”vårdslösa påståenden” om bland annat virusets ursprung, tillgängligheten för läkemedel som motverkar symptom och covid-19-situationen i det egna landet. FN:s specialrapportör rekommenderade att offentliga tjänstemän hålls ansvariga för sina uttalanden och handlingar. (A/HRC/44/49, paragraf 41, 45, 63(c), se även A/HRC/47/25, paragraf 18 som säger att kändisar sprider felaktig information oftare än andra.)

126. Felaktig information som publiceras av berättigade entiteter inom ERSR-programmet och som sannolikt kan bidra till risk för omedelbar fysisk skada för allmänheten tas bort i enlighet med policyn om skadlig felaktig information om hälsa. Felaktig information som i normala fall skulle faktagranskas eller märkas upp, men som publiceras av exempelvis en politiker, är inte bara undantaget från extern faktagranskning utan har även tillgång till förmånen med fördröjd verkställighet via ytterligare mänsklig granskning av potentiellt regelöverträdande innehåll inom ERSR-systemet. Det här innebär att felaktig information om covid-19 som inte är ett av de definierade 80 påståendena och som publiceras av kvalificerade entiteter kan stanna kvar på plattformen utan faktagranskningsetikett och kanske inte granskas alls.

* Procedurmässig notering:

Tillsynsrådets rådgivande policyyttranden utarbetas av en panel bestående av fem medlemmar och godkänns av en majoritet av rådet. Rådets beslut återspeglar inte nödvändigtvis alla medlemmars personliga åsikter.

I samband med det här rådgivande policyyttrandet genomfördes oberoende efterforskningar på uppdrag av rådet. Rådet bistods av ett oberoende forskningsinstitut med bas på Göteborgs universitet, som har ett team bestående av fler än 50 samhällsvetare på sex kontinenter och fler än 3 200 nationella experter från hela världen. Rådet bistods också av Duco Advisors, en konsultfirma med inriktning på skärningspunkten mellan geopolitik, förtroende och säkerhet och teknik. Rådet bistods också av Memetica, en organisation som bedriver offentlig forskning kring trender i sociala medier och som bidrog med analyser.

मामले के निर्णयों और नीति सलाहकार राय पर लौटें