Avstängningen av tidigare president Trump

Om du vill läsa beslutet i PDF-format klickar du här.

Sammanfattning av ärendet

Rådet har fastställt Facebooks beslut den 7 januari 2021 om att begränsa den dåvarande presidenten Donald Trumps möjlighet att publicera innehåll på sin Facebook-sida och via sitt Instagram-konto.

Det var emellertid inte berättigat av Facebook att tillämpa den vaga och oreglerade påföljden med avstängning på obestämd tid. Facebooks normala påföljder inkluderar att ta bort innehållet som bryter mot reglerna, införa en tidsbegränsad avstängning eller att inaktivera sidan eller kontot permanent.

Rådet insisterar på att Facebook granskar ärendet för att fastställa och motivera en proportionerlig åtgärd som är förenlig med de regler som tillämpas på andra användare av företagets plattform. Facebook måste slutföra granskningen av ärendet inom sex månader från datumet för detta beslut. Rådet har också gjort rekommendationer för riktlinjer som Facebook kan implementera när företaget tar fram tydliga, nödvändiga och proportionerliga regler som främjar allmän säkerhet och respekterar yttrandefriheten.

Om ärendet

Val utgör är en central del av demokratin. Den 6 januari 2021, under räkningen av elektorsrösterna i valet 2020, stormade en mobb Kapitolium i Washington D.C. Dessa våldsamheter hotade den konstitutionella processen. Fem människor dog och många fler skadades under våldsamheterna. Under dessa händelser publicerade den dåvarande presidenten Donald Trump två innehåll.

Kl. 16:21 EST, medan upploppet fortfarande var i full gång, publicerade Donald Trump en video på Facebook och Instagram:

I know your pain. I know you’re hurt. We had an election that was stolen from us. It was a landslide election, and everyone knows it, especially the other side, but you have to go home now. We have to have peace. We have to have law and order. We have to respect our great people in law and order. We don’t want anybody hurt. It’s a very tough period of time. There’s never been a time like this where such a thing happened, where they could take it away from all of us, from me, from you, from our country. This was a fraudulent election, but we can't play into the hands of these people. We have to have peace. So go home. We love you. You're very special. You've seen what happens. You see the way others are treated that are so bad and so evil. I know how you feel. But go home and go home in peace. (Jag känner er smärta. Jag vet att ni är sårade. Vi blev bestulna på valet. Det var en jordskredsseger, och alla vet det, särskilt den andra sidan, men ni måste återvända hem nu. Vi måste ha fred. Vi måste ha lag och ordning. Vi måste respektera vårt stora folk med lag och ordning. Vi vill inte se någon skadas. Det är en mycket svår tid. Det har aldrig varit en sådan här tid när något sådant här har skett, när de kunde ta det ifrån oss alla, från mig, från er, från vårt land. Det här var ett falskt val, men vi får inte spela dessa människor i händerna. Vi måste ha fred. Så återvänd hem. Vi älskar er. Ni är mycket speciella. Ni har sett vad som sker. Ni ser hur andra behandlas som är så onda och elaka. Jag vet hur ni känner. Men gå hem och gå i frid.)

Kl. 17.41 EST tog Facebook bort inlägget eftersom det bröt mot communityregeln om farliga individer och organisationer.

Kl. 18.07, medan polisen säkrade Kapitolium, publicerade Donald Trump ett skriftligt uttalande på Facebook:

These are the things and events that happen when a sacred landslide election victory is so unceremoniously viciously stripped away from great patriots who have been badly unfairly treated for so long. Go home with love in peace. Remember this day forever! (Det är sådant här som händer när en jordskredsseger i ett val öppet stjäls från stora patrioter som blivit enormt orättvist behandlade under så lång tid. Gå hem i kärlek och frid. Minns denna dag för alltid!)

Kl. 18.15 EST tog Facebook bort inlägget eftersom det bröt mot communityregeln om farliga individer och organisationer. Företaget blockerade dessutom Donald Trump från att publicera på Facebook och Instagram i 24 timmar.

Efter vidare granskning av Donald Trumps inlägg, hans senaste kommunikation utanför Facebook och ytterligare information om allvarlighetsgraden för våldsamheterna på Kapitolium, förlängde Facebook blockeringen som införts den 7 januari ”på obestämd tid och åtminstone de närmaste två veckorna fram tills ett fredligt maktöverlämnande slutförts”.

I och med installationen av Joe Biden som president den 20 januari upphörde Donald Trump att vara USA:s president.

Den 21 januari meddelade Facebook att de hänskjutit ärendet till rådet. Facebook frågade om företaget fattat rätt beslut den 7 januari när de stoppade Donald Trumps möjlighet att publicera innehåll på Facebook och Instagram under en obestämd tid. Företaget efterfrågade också rekommendationer för avstängningar när användaren är en politisk ledare.

Förutom de två inläggen den 6 januari, har Facebook tidigare funnit fem brott mot communityreglerna i organiskt innehåll publicerat på Donald J. Trumps Facebook-sida, varav tre inom det senaste året. De fem inlägg som bröt mot reglerna togs bort, men inga begränsningar på kontonivå infördes.

Viktiga noteringar

Rådet fann att de två inläggen Donald Trump publicerade den 6 januari bröt allvarligt mot Facebooks och Instagrams communityregler. ”We love you. You’re very special” (Vi älskar er. Ni är mycket speciella) i det första inlägget och ”great patriots” (stora patrioter) och ”remember this day forever” (minns denna dag för alltid) i det andra inlägget bröt mot Facebooks regler som förbjuder hyllande av och stöd för personer som utför våldsamma handlingar.

Rådet fann att Donald Trump, genom grundlösa påståenden om valfusk och ständiga uppmaningar till handling, skapade en miljö i vilken en allvarlig risk för våld förelåg. Vid tiden för Trumps inlägg fanns det en tydlig, omedelbar risk för skada och hans uttalanden med stöd för de som deltog i upploppet legitimerade deras våldshandlingar. Som president hade Donald Trump stort inflytande. Hans inlägg hade stor räckvidd, med 35 miljoner följare på Facebook och 24 miljoner på Instagram.

Med tanke på överträdelsernas allvarlighetsgrad och den föreliggande risken för våld, hade Facebook berättigade skäl till att stänga av Donald Trumps konton den 6 januari och att förlänga avstängningen den 7 januari.

Det var emellertid inte berättigat av Facebook att införa en avstängning på obestämd tid.

Det är inte tillåtet för Facebook att hålla en användare avstängd från plattformen på obestämd tid utan några kriterier för när eller om kontot ska återställas.

När Facebook valde att tillämpa den här påföljden underlät de sig att följa en tydlig, publicerad regel. Avstängningar på obestämd tid finns inte beskrivna i företagets riktlinjer för innehåll. Facebooks normala påföljder inkluderar att ta bort innehållet som bryter mot reglerna, införa en tidsbegränsad avstängning eller att inaktivera sidan eller kontot permanent.

Det är Facebooks uppgift att skapa nödvändiga och proportionerliga påföljder till svar på allvarliga överträdelser av företagets riktlinjer för innehåll. Rådets uppgift är att säkerställa att Facebooks regler och processer är förenliga med dess riktlinjer för innehåll, dess värderingar och dess åtaganden gällande mänskliga rättigheter.

Genom att tillämpa en vag, oreglerad påföljd och sedan överlåta på rådet att lösa ärendet försöker Facebook att undkomma sitt ansvar. Rådet avböjer Facebooks förfrågan och insisterar på att Facebook tillämpar och motiverar tillämpningen av en angiven påföljd.

Tillsynsrådets beslut

Tillsynsrådet har fastställt Facebooks beslut att stänga av Donald Trumps möjlighet att göra inlägg på Facebook och Instagram den 7 januari 2021. I och med att Facebook stängde av Donald Trumps konton på obestämd tid måste företaget emellertid ompröva denna påföljd.

Inom sex månader från detta beslut måste Facebook granska den godtyckliga påföljd företaget införde den 7 januari och fastställa en lämplig påföljd. Denna påföljd måste baseras på överträdelsens allvarlighetsgrad och utsikterna för framtida skada. Den måste också vara i enlighet med Facebooks regler för allvarliga överträdelser, vilka i sin tur måste vara tydliga, nödvändiga och proportionerliga.

Om Facebook beslutar sig för att återställa Donald Trumps konton, bör företaget tillämpa sina regler på beslutet, inklusive eventuella ändringar som görs till följd av rådets rekommendationer för riktlinjer nedan. I detta scenario måste Facebook snabbt bemöta eventuella nya överträdelser i enlighet med företagets fastställda riktlinjer för innehåll.

En minoritet av rådets ledamöter framhåller att Facebook bör vidta åtgärder för att förhindra att handlingar med negativ inverkan på mänskliga rättigheter upprepas och säkerställa att användare som begär att få sina konton återställda efter en avstängning erkänner att de gjort fel och förbinder sig att följa reglerna i framtiden.

När Facebook hänsköt detta ärende till rådet, bad företaget särskilt om ”observationer eller rekommendationer från rådet om avstängningar när användaren är en politisk ledare”.

I ett uttalande med råd om riktlinjer gav rådet ett antal rekommendationer som vägledning för Facebooks riktlinjer för allvarlig risk för skada orsakad av politiska ledare och andra inflytelserika personer.

Rådet anser att det inte alltid är lämpligt att göra åtskillnad mellan politiska ledare och andra inflytelserika användare, eftersom även andra användare med stora målgrupper kan bidra till allvarlig risk för skada.

Även om samma regler bör gälla för alla användare, är sammanhanget viktigt i bedömningen av sannolikhet och överhängande risk för skada. När inlägg som publiceras av inflytelserika användare medför stor sannolikhet för nära förestående skada ska Facebook agera snabbt och verkställa sina regler. Även om Facebook förklarade att de inte tillämpat sin princip om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde i detta ärende, uppmanade rådet Facebook att vidta åtgärder när det gäller den utbredda osäkerheten kring hur beslut gällande inflytelserika användare fattas. Rådet betonade att nyhetsvärdet inte bör prioriteras när brådskande åtgärder krävs för att förhindra allvarlig skada.

Facebook bör göra ett offentligt uttalande där företaget förklarar de regler det använder sig av när det inför sanktioner på kontonivå mot inflytelserika användare. När Facebook inför en tidsbegränsad avstängning av ett konto som tillhör en inflytelserik användare för att minska risken för förestående skada, bör dessa regler säkerställa att företaget bedömer huruvida risken har minskat innan avstängningen upphör. Om Facebook identifierar att det föreligger allvarlig risk för att användaren ska uppmuntra till våldsamheter, diskriminering eller annan olaglig handling vid tidpunkten, bör en annan tidsbegränsad avstängning införas om en sådan åtgärd är proportionerlig i förhållande till risken och nödvändig för att skydda den allmänna säkerheten.

Rådet noterar att statsöverhuvuden och andra höga regeringstjänstemän kan ha större makt att orsaka skada än andra människor. Om ett statsöverhuvud eller en hög regeringstjänsteman upprepade gånger publicerar meddelanden som medför risk för skada enligt internationella normer för mänskliga rättigheter, bör Facebook stänga av kontot under en tid som är tillräckligt lång för att skydda mot nära förestående skada. En avstängning ska vara tillräckligt länge för att avskräcka från otillåtet beteende och kan, när det är berättigat, innefatta konto- eller sidborttagning.

I andra rekommendationer föreslog rådet att Facebook:

• snabbt eskalerar innehåll som innehåller politiska uttalanden från mycket inflytelserika användare till specialiserade medarbetare som har kunskap om den lingvistiska och politiska kontexten. Dessa medarbetare bör vara skyddade från politisk, ekonomisk och otillbörlig påverkan.
• avsätter tillräckliga resurser och lämplig expertis för att bedöma risken för skada från inflytelserika konton globalt
• producerar mer information för att hjälpa användarna förstå och bedöma processen och kriterierna för tillämpningen av principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde, samt hur det gäller för inflytelserika konton. Företaget bör också tydligt förklara motivet till och reglerna och processerna för korskontroll, och rapportera den relativa felfrekvensen för beslut fattade genom korskontroll jämfört med beslut fattade genom vanliga processer för verkställande.
• genomför en ingående granskning av hur Facebook kan ha bidragit till ryktena om valfusk och de ökade spänningarna som kulminerade i våldsamheterna i USA den 6 januari. Detta bör göras som en öppen reflektion över utformningen och regelbesluten Facebook har fattat som kanske gjort det möjligt att missbruka plattformen.
• tydligt anger i sin företagspolicy avseende mänskliga rättigheter hur företaget samlar in, bevarar och, i tillämpliga fall, delar information för att bistå i utredningar och vid möjlig lagföring av allvarliga brott mot internationell straffrätt, människorättslagstiftning och humanitär rätt
• förklarar processen med varningar och påföljder vid begränsning av profiler, sidor, grupper och konton i Facebooks och Instagrams communityregler
• inkluderar antalet profil-, sid- och kontobegränsningar i sina transparensrapporter, med informationen uppdelad per land och region
• tillhandahåller användare med tillgänglig information om hur många överträdelser, varningar och påföljder som har fastställts mot dem och de konsekvenser framtida överträdelser får
• utvecklar och publicerar en policy som reglerar Facebooks agerande vid kriser och nya situationer i vilka dess vanliga processer inte kan förhindra eller undvika nära förestående skada. Denna policy bör ange lämpliga parametrar för sådana åtgärder, inklusive ett krav om granskning av sådana beslut inom en bestämd tid.

* En ärendesammanfattning ger en översikt över ärendet och har inget prejudikatvärde.

Fullständigt beslut i ärende

I det här ärendet bad Facebook rådet att besvara två frågor:

Fattade Facebook, utifrån sina värderingar och framförallt sina åtagande om röst och säkerhet, ett korrekt beslut den 7 januari 2021 när företaget blockerade Donald J. Trumps möjlighet att publicera innehåll på Facebook och Instagram på obestämd tid?

Utöver rådets beslut av om avstängningen på obestämd tid ska fastställas eller upphävas, välkomnar Facebook observationer och rekommendationer från rådet om avstängningar när användaren är en politisk ledare.

1. Sammanfattning av beslutet

Rådet fastställer Facebooks beslut av den 7 januari 2021 om att begränsa den dåvarande presidenten Donald Trumps möjlighet att publicera innehåll på sin Facebook-sida och via sitt Instagram-konto.

Det var emellertid inte berättigat av Facebook att tillämpa den vaga och oreglerade påföljden med avstängning på obestämd tid. Facebooks normala påföljder inkluderar att ta bort innehållet som bryter mot reglerna, införa en tidsbegränsad avstängning eller att inaktivera sidan eller kontot permanent.

Rådet insisterar på att Facebook granskar ärendet för att fastställa och motivera en proportionerlig åtgärd som är förenlig med de regler som tillämpas på andra användare av företagets plattform. Facebook måste slutföra granskningen av ärendet inom sex månader från datumet för detta beslut. Rådet gör också rekommendationer för riktlinjer som Facebook kan implementera när företaget tar fram tydliga, nödvändiga och proportionerliga regler som främjar allmän säkerhet och respekterar yttrandefriheten.

2. Beskrivning av ärendet

Val utgör är en central del av demokratin. De möjliggör medborgarstyre och att människor i hela världen kan lösa sociala motsättningar på ett fredligt sätt. I USA:s konstitution står det att presidenten väljs genom räkning av elektorskollegiets röster. Den 6 januari 2021, under räkningen av elektorsrösterna i valet 2020, tog sig en mobb med våld in i Kapitolium där elektorsrösterna räknades och hotade den konstitutionella processen. Fem människor dog och många fler skadades under våldsamheterna.

Innan den 6 januari hävdade den dåvarande presidenten Donald Trump utan bevis att presidentvalet i november 2020 hade stulits. Rättsliga yrkanden från Trump och andra om valfusk avvisades i fler än 70 ärenden och den dåvarande justitieministern uppgav efter utredningen att det inte hade förekommit något valfusk ”i en sådan omfattning att det kunde ha gett ett annat resultat i valet”. Trots det fortsatte Donald Trump att göra dessa grundlösa påståenden, bland annat genom att använda Facebook, och hänvisade till ett möte som planerats äga rum den 6 januari:

1. Den 19 december 2020 publicerades följande på Trumps Facebook-sida: ”Peter Navarro releases 36-page report alleging election fraud 'more than sufficient' to swing victory to Trump - A great report by Peter. Statistically impossible to have lost the 2020 Election. Big protest in D.C. on January 6th. Be there, will be wild!” (Peter Navarro släpper en 36 sidor lång rapport som hävdar ”mer än tillräckligt” valfusk för att segern ska övergå till Trump − en suverän rapport av Peter. En förlust i valet 2020 är statistiskt omöjlig. Stor protest i D.C. den 6 januari. Kom dit. Det lär gå vilt till!)
2. Den 1 januari 2021 publicerades följande på Trumps Facebook-sida: ”The BIG Protest Rally in Washington, D.C., will take place at 11.00 A.M. on January 6th. Locational details to follow. StopTheSteal!” (Det STORA protestmötet i Washington D.C. äger rum kl. 11.00 den 6 januari. Information om plats kommer senare. StoppaStölden!)

På morgonen den 6 januari 2021 deltog Donald Trump i ett möte i närheten av Vita huset där han höll ett tal. Han fortsatte att göra grundlösa påståenden om att han vunnit valet och föreslog att vicepresident Mike Pence skulle ogiltigförklara den presidentvalda Joe Bidens seger, något Mr. Pence inte hade befogenhet att göra. Han sade vidare ”we will stop the steal”, (vi ska stoppa stölden) och ”we’re going to the Capitol” (vi ska gå till Kapitolium).

Många av de som deltog i mötet marscherade sedan mot Kapitolium, där de sällade sig till andra protesterande som redan samlats på platsen. Många av de som protesterade angrep säkerheten på Kapitolium, tog sig in byggnaden med våld och stormade fram genom Kapitolium. Mr. Pence och andra kongressledamöter utsattes för allvarlig risk för riktat våld. Fem personer dog och många skadades.

Medan dessa händelser pågick publicerade Donald Trump en video och ett uttalande på sin Facebook-sida (som hade åtminstone 35 miljoner följare). Videon delades också på hans Instagram-konto (som hade åtminstone 24 miljoner följare). I inläggen framhölls att valet 2020 hade ”stulits”. I inläggen hyllades och stöddes också de som vid tidpunkten hade stormat Kapitolium, samtidigt som de uppmanades att uppträda fredligt. På både Facebook-sidan och Instagram-kontot visades en blå markering bredvid sidans och kontots namn, vilket angav att Facebook har bekräftat att kontot används av den offentliga person kontot representerar.

I den en minut långa videon som publicerades kl. 16.21 EST, medan upploppet fortfarande var i full gång, sade Donald Trump:

I know your pain. I know you’re hurt. We had an election that was stolen from us. It was a landslide election, and everyone knows it, especially the other side, but you have to go home now. We have to have peace. We have to have law and order. We have to respect our great people in law and order. We don’t want anybody hurt. It’s a very tough period of time. There’s never been a time like this where such a thing happened, where they could take it away from all of us, from me, from you, from our country. This was a fraudulent election, but we can't play into the hands of these people. We have to have peace. So go home. We love you. You're very special. You've seen what happens. You see the way others are treated that are so bad and so evil. I know how you feel. But go home and go home in peace. (Jag känner er smärta. Jag vet att ni är sårade. Vi blev bestulna på valet. Det var en jordskredsseger, och alla vet det, särskilt den andra sidan, men ni måste återvända hem nu. Vi måste ha fred. Vi måste ha lag och ordning. Vi måste respektera vårt stora folk med lag och ordning. Vi vill inte se någon skadas. Det är en mycket svår tid. Det har aldrig varit en sådan här tid när något sådant här har skett, när de kunde ta det ifrån oss alla, från mig, från er, från vårt land. Det här var ett falskt val, men vi får inte spela dessa människor i händerna. Vi måste ha fred. Så återvänd hem. Vi älskar er. Ni är mycket speciella. Ni har sett vad som sker. Ni ser hur andra behandlas som är så onda och elaka. Jag vet hur ni känner. Men gå hem och gå i frid.)

Kl. 17.41 EST tog Facebook bort inlägget eftersom det bröt mot communityregeln om farliga individer och organisationer.

Donald Trump publicerade följande skriftliga uttalande kl. 18.07 EST, medan polisen säkrade Kapitolium:

These are the things and events that happen when a sacred landslide election victory is so unceremoniously viciously stripped away from great patriots who have been badly unfairly treated for so long. Go home with love in peace. Remember this day forever! (Det är sådant här som händer när en jordskredsseger i ett val öppet stjäls från stora patrioter som blivit enormt orättvist behandlade under så lång tid. Gå hem i kärlek och frid. Minns denna dag för alltid!)

Kl. 18.15 EST tog Facebook bort inlägget eftersom det bröt mot communityregeln om farliga individer och organisationer och införde en 24 timmar lång blockering av Donald Trumps möjlighet att publicera på Facebook och Instagram.

Den 7 januari 2021 förlängde Facebook blockeringen av Donald Trumps konton ”på obestämd tid och åtminstone de närmaste två veckorna tills ett fredligt maktöverlämnande har slutförts” efter ytterligare granskning av Trumps inlägg, hans senaste kommunikation utanför Facebook och ytterligare information om allvarlighetsgraden i våldet vid Kapitolium. Facebook angav att Donald Trump ”använt vår plattform till att uppmuntra till ett våldsamt uppror mot en demokratiskt vald regering”.

Under dagarna efter den 6 januari uppgav några av de som deltagit i upploppet att de gjort det på uppmaning av presidenten. En deltagare citerades i Washington Post (16 januari 2021): ”I thought I was following my president... He asked us to fly there. He asked us to be there. So I was doing what he asked us to do.” (Jag trodde jag följde vår president ... Han bad oss att flyga dit. Han bad oss att vara där. Så jag gjorde det han bad oss att göra.) En video visade hur en person på trappan till Kapitolium skrek till en polis, ”We were invited here! We were invited by the president of the United States!” (Vi är inbjudna hit. Vi är inbjudna av USA:s president.)

District of Columbia utfärdade undantagstillstånd den 6 januari och förlängde det samma dag till den 21 januari. Den 27 januari utfärdade Department of Homeland Security (DHS) en NTAS-bulletin (National Terrorism Advisory System) som varnade för ”förhöjd våldsrisk i hela USA, vilken DHS anser kommer att kvarstå under veckorna efter det att presidentinstallationen genomförts”. I bulletinen uppgavs det att ”drivkrafter till våld kommer att kvarstå under början av 2021 och att stormningen den 6 januari 2021 av Kapitolium i Washington D.C. kan ha uppmuntrat vissa personer till att angripa förtroendevalda och myndighetsbyggnader”.

De inlägg Facebook fann bryta mot företagets riktlinjer för innehåll togs bort, men Donald Trumps Facebook-sida och Instagram-konto var fortfarande allmänt tillgängliga på Facebook och Instagram. Det finns inget meddelande på sidan eller kontot om de begränsningar Facebook infört. Den 21 januari 2021 meddelade Facebook att de hänskjutit ärendet till Tillsynsrådet.

Förutom de två inläggen den 6 januari 2021, har Facebook tidigare funnit fem brott mot communityreglerna i organiskt innehåll publicerat på Donald J. Trumps Facebook-sida, varav tre inom det senaste året. De fem inlägg som bröt mot reglerna togs bort, men inga begränsningar på kontonivå infördes. Som svar på rådets fråga om huruvida några varningar utfärdats, uppgav Facebook att sidan har fått en varning för ett inlägg i augusti 2020 som bröt mot regeln om felaktig information och skada gällande covid-19. Facebook förklarade inte varför annat innehåll som tagits bort på grund av brott mot reglerna inte lett till varningar.

Facebook har en princip om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde, vilken gör att innehåll som bryter mot reglerna kan få finnas kvar på plattformen om Facebook anser att innehållet har ”nyhetsvärde och är av allmänt intresse”. Facebook hävdade att de aldrig har tillämpat sin princip om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde på innehåll publicerat på Trumps Facebook-sida eller Instagram-konto”.

Som svar på rådets frågor uppgav Facebook att 20 olika innehåll från Trumps Facebook-sida och Instagram-konto hade granskats automatiskt eller av innehållsgranskare efter att ha markerats som att de brutit mot Facebooks communityregler. Det fastställdes senare att de inte brutit mot reglerna.

Facebook informerade rådet om att de tillämpar ett system för korskontroll på vissa framträdande konton för att minimera risken för fel i verkställandet. För dessa konton skickar Facebook innehåll som befunnits bryta mot communityreglerna vidare för ytterligare intern granskning. Efter denna eskalering avgör Facebook om innehållet bryter mot reglerna. Facebook förklarade för rådet att ”de aldrig har haft en allmän regel som är mer tillåtande för innehåll publicerat av politiska ledare”. Även om samma allmänna regler gäller innebär systemet för korskontroll att beslutsprocessen ser annorlunda ut för vissa framträdande användare.

3. Behörighet och omfång

Tillsynsrådet har befogenhet att granska en bred uppsättning frågor som hänskjutits av Facebook (stadgans artikel 2, avsnitt 1, regelverkets artikel 2, avsnitt 2.1). Besluten i dessa frågor är bindande och kan innefatta uttalanden med råd om riktlinjer och rekommendationer. Dessa rekommendationer är inte bindande, men Facebook måste svara på dem (artikel 3, avsnitt 4 i stadgan). Rådet är en oberoende klagomålsinstans som inrättats för att hantera bestridanden på ett transparent och principbaserat sätt.

4. Relevanta regler

Tillsynsrådet måste enligt sin stadga granska alla ärenden utifrån följande regler:

I. Facebooks riktlinjer för innehåll:

Facebook har communityregler som beskriver vad användare inte får publicera på Facebook, och Instagram har communityregler som beskriver vad användare inte får publicera på Instagram.

Facebooks communityregel om farliga individer och organisationer förbjuder innehåll som hyllar, stödjer eller representerar händelser som Facebook identifierar som terroristattacker, hatbrott, massmord, försök till massmord, seriemord, hatbrott och olagliga evenemang. Regeln förbjuder även ”innehåll som hyllar någon av de ovanstående organisationerna eller individerna eller några handlingar som begåtts av dem”, och avser där bland annat hatgrupper och kriminella organisationer.

I Instagrams communityregler fastslås att ”på Instagram är det inte tillåtet att stödja eller lovorda terrorism, organiserad brottslighet eller hatgrupper” och det finns en länk till communityregeln om farliga individer och organisationer.

Facebooks communityregel om våld och uppvigling anger att företaget ”tar bort innehåll, inaktiverar konton, och vidtar rättsliga åtgärder när [vi] anser att det finns en allvarlig risk för fysisk skada eller ett direkt hot mot den allmänna säkerheten”. Regeln förbjuder särskilt: ”uttalanden som förespråkar allvarliga våldshandlingar” och ”innehåll med uttalanden om avsikt, uppmaningar, långtgående eller hotfulla uttalanden om eller förespråkande av våld i samband med röstning, registrering för att rösta eller administrationen av ett valresultat”. Regeln förbjuder även ”Felaktig information och obekräftade rykten som bidrar till risk för våld eller fysisk skada”.

I Instagrams communityregler uppger Facebook att de tar bort innehåll som innehåller trovärdiga hot och att allvarliga hot mot allmänheten och privatpersoner inte är tillåtna. Båda avsnitten innehåller länkar till communityregeln om våld och uppvigling.

I Facebooks användarvillkor står det att Facebook ”kan stänga av eller permanent inaktivera åtkomsten” till ett konto om företaget fastställer att en användare ”tydligt, allvarligt eller upprepade gånger” bryter mot företagets villkor eller riktlinjer. I introduktionen till communityreglerna står det att ”följderna av att bryta mot våra communityregler varierar beroende på hur allvarligt brottet är och användarens historik på plattformen”.

I Instagrams användarvillkor står det att Facebook ”kan neka att tillhandahålla eller upphöra med att tillhandahålla dig med hela eller delar av tjänsten (inklusive avsluta eller inaktivera din åtkomst till Facebook-produkterna och Facebook-företagens produkter) omedelbart i syfte att skydda vår community eller våra tjänster om du utsätter oss för risk eller exponerar oss för juridiska risker, bryter mot dessa användarvillkor eller mot våra riktlinjer (inklusive Instagrams communityregler)”. I Instagrams communityregler fastslås att ”Om du bryter mot reglerna kan det leda till att innehåll tas bort, att kontot inaktiveras eller till andra åtgärder”.

II. Facebooks värderingar:

I introduktionen till communityreglerna presenterar Facebook fem värderingar, vilka enligt företaget utgör grunden för vad som är tillåtet på dess plattformar. Tre av dessa värderingar är ”röst” (yttrandefrihet), ”säkerhet” och ”värdighet.”

Facebook beskriver ”röst” som företagets vilja att ”människor ska kunna tala öppet om de frågor som är viktiga för dem, även om vissa inte håller med eller finner åsikterna förkastliga. […] Vårt engagemang för yttrandefrihet är av yttersta vikt, men vi inser att internet skapar nya och ökade möjligheter till missbruk.”

Facebook beskriver ”säkerhet” som Facebooks åtagande att ”göra Facebook till en säker plats” och anger att ”uttryck som hotar människor har potential att skrämma, utesluta eller tysta andra och det är inte tillåtet på Facebook”.

Facebook beskriver ”värdighet” som sin åsikt att ”alla människor har samma värdighet och rättigheter” och anger att företaget förväntar sig ”att människor respekterar andras värdighet och inte trakasserar eller förnedrar andra”.

III. Normer för mänskliga rättigheter:

Den 16 mars 2021 presenterade Facebook sin företagspolicy avseende mänskliga rättigheter, i vilken företaget framhöll sitt åtagande att respektera rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter (UNGPs). UNGP-principerna, som bifölls av FN:s råd för mänskliga rättigheter år 2011, utgör ett frivilligt ramverk för privata företags ansvar gällande mänskliga rättigheter. Som ett globalt företag som åtagit sig att följa UNGP-principerna, måste Facebook respektera internationella normer för mänskliga rättigheter på alla platser där företaget är verksamt. Tillsynsrådet har ålagts att utvärdera Facebooks beslut utifrån internationella normer för mänskliga rättigheter enligt vad som är tillämpligt på Facebook.

Rådet analyserade Facebooks ansvar gällande mänskliga rättigheter i det här ärendet genom att utgå ifrån normer för mänskliga rättigheter, bland annat:

• Rätten till yttrandefrihet: FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), artikel 19 och 20, enligt tolkning av allmän kommentar nr 34, FN:s kommitté för mänskliga rättigheter (2011) (allmän kommentar nr 34), Rabat Plan of Action, OHCHR, (2012), FN:s specialrapportör för åsikts- och yttrandefrihet, rapport A/HRC/38/35 (2018), Gemensamt uttalande från internationella övervakare av yttrandefriheten i samband med covid-19 (mars 2020).
• Rätten till liv: ICCPR, artikel 6.
• Rätten till personlig säkerhet: ICCPR, artikel 9, paragraf 1.
• Rätten till likabehandling: ICCPR, artikel 2 och 26, Den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering ( ICERD), artikel 1 och 4.
• Deltagande i offentliga angelägenheter och rösträtt: ICCPR, artikel 25.
• Rätten till åtgärd: ICCPR, artikel 2. Allmän kommentar nr 31, FN:s kommitté för mänskliga rättigheter (2004) (allmän kommentar 31), UNGPs, princip 22.

5. Innehållskreatörens uttalande

När Facebook hänskjuter ett ärende till rådet, ger rådet personen som är ansvarig för innehållet möjlighet att skicka in ett uttalande. I detta ärende skickades ett uttalande in till rådet å Donald Trumps vägnar via American Center for Law and Justice och en sidadministratör. Uttalandet begär att rådet ”upphäver Facebooks avstängning på obestämd tid av Facebook-kontot som tillhör USA:s tidigare president Donald Trump”.

I uttalandet diskuteras inläggen som togs bort från Facebook och Instagram den 6 januari 2021, samt Donald Trumps tal tidigare samma dag. I uttalandet hävdas att inläggen ”uppmanade de som var närvarande på och vid Kapitolium den dagen att vara fredliga, följa lagen och respektera polisen” och att det är ”otänkbart att något av de två inläggen skulle kunna ses som ett hot mot allmän säkerhet, eller som en uppmaning till våldshandlingar”. Vidare fastslås att ”Det är helt uppenbart att det i hans tal inte fanns någon uppmaning till uppror, ingen uppmaning till våld och inget hot mot allmän säkerhet på något sätt” och att det föreligger en ”total brist på någon seriös koppling mellan Trumps tal och stormningen av Kapitolium”.

I uttalandet diskuteras också Facebooks orsaker till att införa begränsningarna. Det hävdas att Facebooks orsak till att införa begränsningarna inte kunde vara säkerhetsrelaterade eftersom ”ingenting Donald Trump sade till deltagarna på mötet kan rimligen tolkas som ett hot mot den allmänna säkerheter”. Vidare hävdas att ”allt innehåll som misstänks påverka säkerheten måste ha en direkt och självklar koppling till en faktisk risk för våld”. I uttalandet beskrivs vidare att termerna ”kamp” eller ”kämpa” som användes under talet vid mötet ”var kopplade till en uppmaning till lagenligt politiskt och civilt engagemang”, vilket avslutas med att ”dessa ord var inte avsedda, och skulle heller inte kunna tolkas av någon förnuftig betraktare eller lyssnare, som en uppmaning till våldsamt uppror eller laglöshet”.

Uttalandet berör även stormningen av Kapitolium. Det hävdar att ”alla verkliga Trump-supportrar följde lagen” och att stormningen med ”säkerhet [var] influerad, och med största sannolikhet underblåst av yttre krafter”. Det beskriver ett federalt klagomål mot medlemmar av Oath Keepers, och hävdar att gruppen ”på inget sätt [är] kopplad till Mr. Trump eller hans politiska organisation”. Sedan hävdas att Oath Keepers ”parasiterade på Trumps möte och utnyttjade debatten om elektorskollegiet för sina egna syften”.

Vidare hävdas att communityregeln om våld och uppvigling ”misslyckas med att ge stöd för avstängningen av Trumps Facebook-konto” eftersom de två inläggen ”endast uppmanade till fred och säkerhet” och att ”inga av orden i Mr. Trumps tal, om de ses i sitt verkliga sammanhang, rimligen skulle kunna tolkas som en uppmaning till våld eller laglöshet”. Det nämner också att Facebooks hänskjutande till rådet nämnde ”fredligt maktöverlämnande” och hävdar att denna “nya ad hoc-regel för att säkerställa ett fredligt maktöverlämnande inte bara är alltför vag, utan att den inte fanns förrän efter de händelser som Facebook använde till att rättfärdiga den.”

Uttalandet hävdar också att rådet bör ”underställa ärendet amerikansk lagstiftning” och diskuterar de internationella lagnormerna för begränsning av rätten till yttrandefrihet, legitimitet, berättigat ändamål och nödvändighet och proportionalitet, där varje del tolkas med hänvisning till USA:s författning. När det gäller laglighet hänvisar uttalandet till skydd mot överdrifter och oriktiga uppgifter och till Facebooks betydelse för den offentliga debatten. Det hävdar att det inte är tillräckligt att ”fatta innehållsbeslut baserat på vad som verkar rimligt eller hur en förnuftig person skulle reagera på innehållet” och att Facebook bör anta betydligt högre standarder. Det uppger att den högsta domstolen kräver sträng kontroll för lagar som belastar politiska uttalanden och att Facebook dominerar marknaden. Vidare diskuteras bestämmelser i konstitutionen för uppvigling till våld. När det gäller berättigat ändamål, anger uttalandet att det är ett berättigat ändamål att bevara allmän säkerhet, men att Donald Trumps tal inte utgjorde någon säkerhetsrisk. När det gäller nödvändighet och proportionalitet, förnekar det begränsningarnas giltighet och att straffet var oproportionerligt.

Uttalandet avslutas med förslag till rådets rekommendationer för riktlinjer gällande avstängningar när användaren är en politisk ledare. Det hävdar att rådet bör ”underställa ärendet lagreglerna i den nation i vilken ledaren styr eller tidigare styrde”. Vidare beskrivs flera undantag till detta underställande baserat på bedömningar av rättsstatsprincipen, garantier för rättigheter, processer för lagstiftning, processer för domstolsprövning och existensen av relevanta rättsliga principer i vissa länder.

6. Facebooks förklaring av sitt beslut

I alla ärenden tillhandahåller Facebook rådet med en förklaring av sina åtgärder, och rådet ställer frågor till Facebook för att få ytterligare information som krävs för att fatta ett beslut. I detta ärende anger Facebook att de tog bort de två innehåll som publicerades den 6 januari 2021 för att de utgjorde brott mot communityregeln om farliga individer och organisationer. Innehållet togs bort för att det bröt mot ”regeln som förbjuder hyllande av, stöd för och representation av våldsamma händelser”. Facebook uppgav också att innehållet utgjorde ”ett brott mot regeln om farliga individer och organisationer som förbjuder hyllande av individer som har deltagit i organiserat våld”. Företaget noterar att dess communityregler tydligt förbjuder innehåll som ger stöd för eller hyllar grupper, ledare eller individer inblandade i aktiviteter som terrorism, organiserat våld eller kriminell aktivitet, och att det omfattar organiserade angrepp liksom planerade våldshandlingar med avsikt att skada en person för att skrämma en regering i politiskt syfte.

Facebook noterar att dess bedömning återspeglade både innehållet i regeln och sammanhanget i vilket uttalandet gjordes, inklusive de pågående våldsamheterna på Kapitolium. Företaget säger att även om Trump i sin video bad människor att bege sig hem fredligt så sade han samtidigt att det förekommit valfusk och antydde en gemensam sak genom att säga ”Jag vet hur ni känner”. Med tanke på de föreliggande oroligheterna vid tiden för hans kommentarer och den övergripande tonen i hans uttalanden fastställer Facebook att ”We love you. You’re very special” (Vi älskar er. Ni är mycket speciella) var avsett som en hyllning till de som bröt mot lagen genom att storma Kapitolium. Företaget anser även att det andra inlägget innehöll hyllande av händelsen eftersom Donald Trump hänvisade till de som stormade Kapitolium som ”great patriots” (stora patrioter) och uppmanade människor att ”remember this day forever” (minns denna dag för alltid).

Facebook noterar att de regelbundet begränsar funktionen för Facebook-sidor och -profiler och för Instagram-konton som begått upprepade eller allvarliga brott mot deras riktlinjer. När Facebook fastställer att det föreligger en ”akut och allvarlig säkerhetsrisk” går Facebook ”utöver sina standardprotokoll för verkställande och vidtar hårdare åtgärder mot användare och sidor som är inblandade i våldsamt uppförande”. I sådana fall hävdar Facebook att dess verkställighetsåtgärder fortfarande utgår ifrån Facebooks och Instagrams communityregler. Företaget uppger att deutvärderar alla tillgängliga verktyg för verkställande, inklusive permanenta avstängningar, innan de beslutar vilket som är mest lämpligt givet de unika omständigheterna. I de fall när Facebook måste fatta ett snabbt beslut som är av stort allmänt intresse strävar företaget efter att dela sitt beslut och resonemanget bakom det med allmänheten, ofta i form av ett inlägg i presscentret.

Facebook uppger att de vanligen inte blockerar möjligheten för sidor att publicera eller interagera med innehåll, men tar bort sidor som begått allvarliga eller upprepade brott mot Facebooks regler. Facebook noterar emellertid att dess protokoll för verkställande för profiler, vilket omfattar avstängning av funktioner, även kan tillämpas på Facebook-sidor när de företräder en enskild person, vilket var fallet med sidan Donald J. Trump. I det här fallet uppger Facebook att de i enlighet med sitt standardprotokoll för verkställande inledningsvis införde en 24 timmar lång blockering av möjligheten att publicera från Facebook-sidan och Instagram-kontot. Efter vidare bedömning av situationens utveckling och den information som kom om våldsamheterna på Kapitolium fastslog Facebook att den 24 timmar långa avstängningen inte var tillräcklig för att hantera ”risken att Trump skulle använda sin närvaro på Facebook och Instagram till att bidra till risk för fortsatt våld”.

Facebook noterar att de, efter installationen av Biden som president, upprätthöll avstängningen på obestämd tid bland annat på grund av analysen att våldet med koppling till Trump inte hade upphört. Företaget citerar NTAS-bulletinen (National Terrorism Advisory System) som utfärdades den 27 januari av Department of Homeland Security (DHS) som beskrev en ”förhöjd våldsrisk i hela USA, vilken DHS anser kommer att kvarstå under veckorna efter det att presidentinstallationen genomförts” och att “drivkrafter till våld kommer att kvarstå under början av 2021 och att stormningen den 6 januari 2021 av Kapitolium i Washington D.C. kan ha uppmuntrat vissa personer till att angripa förtroendevalda och myndighetsbyggnader”. Facebook noterar att det, även när risken för våldsamheter har minskat, kan vara lämpligt att blockera Trumps möjlighet att göra inlägg permanent baserat på allvarlighetsgraden för hans överträdelser den 6 januari, hans fortsatta uttalanden om att valet av Biden berodde på valfusk, hans delning av annan felaktig information och det faktum att han inte är president längre.

Facebook uppger att deras beslut grundats på ”artikel 19 i ICCPR och FN:s allmänna kommentar nr 34 om yttrandefriheten, som tillåter nödvändiga och proportionerliga begränsningar av yttrandefriheten vid en allmän nödsituation som hotar nationens fortbestånd. I detta fall var District of Columbia underställt ett undantagstillstånd som utfärdats för att skydda Kapitolium”. Facebook noterar att de även utgick från de sex kontextuella faktorer som fastställs i Rabat Plan of Action om förbudet mot att förespråka nationellt, rasistiskt och religiöst hat. Rabat Plan of Action har utvecklats av experter med stöd från FN för att vägleda stater i att hantera när förespråkande av etniskt, religiöst eller nationellt hat som uppviglar till diskriminering, fientlighet eller våld är så allvarligt att det är lämpligt att tillgripa statligt införda brottspåföljder, och samtidigt skydda yttrandefriheten, i enlighet med staters skyldigheter enligt artikel 19 och artikel 20, paragraf 2 i ICCPR.

Facebook hävdar att händelserna den 6 januari representerar ett hot utan motstycke mot den demokratiska processen och konstitutionella ordningen i USA. Facebook hävdar att företaget strävar efter att agera proportionerligt och ansvarsfullt när det gäller att införa begränsningar av offentliga uttalanden, men anser samtidigt att de, med tanke på de extraordinära och instabila omständigheterna, bör ha operativ flexibilitet att vidta ytterligare åtgärder, exempelvis en permanent avstängning.

I detta ärende ställde rådet 46 frågor till Facebook och Facebook avstod från att besvara sju av dem helt och två av dem delvis. De frågor Facebook inte besvarade inkluderar frågor om hur Facebooks nyhetsflöde och andra funktioner påverkade synligheten för Trumps innehåll, huruvida Facebook har undersökt, eller planerar att undersöka, dessa designbeslut i relation till händelserna den 6 januari 2021 och information om innehåll som bröt mot reglerna som publicerats av följare av Donald Trumps konton. Rådet ställde också frågor om avstängning av andra politiska personer och borttagning av annat innehåll, huruvida Facebook hade kontaktats av politiska ämbetsmän eller deras anställda om avstängningen av Trumps konton och huruvida avstängningar och borttagning av konton påverkar annonsörernas förmåga att rikta sig mot följares konton. Facebook uppgav att den informationen inte rimligen krävdes för beslutsfattande enligt stadgans syfte, inte var tekniskt möjlig att tillhandahålla, var underställd sekretessen mellan advokat och klient och/eller inte kan eller bör tillhandahållas på grund av rätts-, sekretess-, säkerhets- eller dataskyddsrelaterade frågor.

7. Framställningar från tredje part

Tillsynsrådet har mottagit 9 666 kommentarer från allmänheten med koppling till det här ärendet. Åttio av kommentarerna skickades in från Asien-Stillahavsområdet, sju från Centralasien och Sydasien, 136 från Europa, 23 från Latinamerika och Karibien, 13 från Mellanöstern och Nordafrika, 19 från Afrika söder om Sahara, och 9 388 från USA och Kanada.

Framställningarna täckte följande ämnen, vilka inkluderar ämnen rådet särskilt frågade om när de efterfrågade kommentarer från allmänheten:

• Facebooks avstängning på obestämd tid av Trumps konton, dess efterlevnad av företagets ansvar att respektera yttrandefriheten och mänskliga rättigheter och om alternativa åtgärder borde ha vidtagits.
• Facebooks riktlinjer och rutiner för att bedöma en kontext utanför Facebook i verkställandet av företagets communityregler, särskilt om innehållet kan uppvigla till våld.
• Frågor om tydligheten i Facebooks regler för inaktivering av konton.
• Facebooks globala riktlinjer för innehåll när det gäller politiska kandidater, statsöverhuvuden och tidigare statsöverhuvuden, inklusive relevansen av Facebooks princip om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde och allmänhetens rätt till information.
• Frågor gällande konsekvensen i verkställandet av Facebooks communityregler baserat på politiskt ställningstagande.
• Frågor om verkställandet av Facebooks communityregler när det gäller Trumps tidigare inlägg, inklusive de som kan ha bidragit till skada mot vissa befolkningsgrupper och spridningen av felaktig information.
• Huruvida Trumps uttalanden, både de som han gjort tidigare och de som han gjorde den 6 januari, utgjorde uppvigling till våld.
• Resultatet av det amerikanska valet och Trumps presidentskap.

Om du vill läsa de kommentarer som har skickats in från allmänheten gällande ärendet klickar du här.

8. Tillsynsrådets analys

8.1 Efterlevnad av riktlinjerna för innehåll

Rådet godkänner Facebooks beslut om att de två inläggen Donald Trump publicerade den 6 januari bröt mot Facebooks och Instagrams communityregler. I Facebooks communityregel om farliga individer och organisationer anges att användare inte får publicera innehåll som uttrycker stöd för eller hyllar grupper, ledare eller individer som är inblandade i olagliga evenemang. Facebook betecknar stormningen av Kapitolium som ett olagligt evenemang och noterar att det tolkar olagliga evenemang som att innefatta våldsamma händelser.

Vid tiden när inläggen gjordes pågick våldsamheterna vid Kapitolium. Båda inläggen hyllade eller gav stöd till människor som deltog i våldsamheterna. Orden ”We love you. You’re very special” (Vi älskar er. Ni är mycket speciella) i det första inlägget och ”great patriots” (stora patrioter) och ”remember this day forever” (minns denna dag för alltid) i det andra inlägget utgjorde hyllande av eller stöd för de personer som deltog i våldsamheterna och händelserna vid Kapitolium den aktuella dagen.

Rådet noterar att även andra communityregler kan ha brutits i detta fall, bland annat regeln om våld och uppvigling. Eftersom Facebooks beslut inte baserades på denna regel och en ytterligare bekräftad överträdelse inte skulle påverka resultatet av förfarandet, avstår majoriteten av rådet från att fatta beslut utifrån denna alternativa grund. Beslutet som fastställer Facebooks införande av begränsningar på Donald Trumps konton baseras på överträdelsen mot communityregeln om farliga individer och organisationer.

En minoritet av rådet vill även behandla ärendet utifrån denna alternativa grund och anser att regeln om våld och uppvigling har brutits. Minoriteten ansåg att inläggen som hävdade att valet ”stulits” ihop med hyllningar av de som deltog i upploppet sedda i sitt sammanhang kvalificerar sig som uppmaningar till handling, förespråkande av våld samt felaktig information och obekräftade rykten som bidrar till risk för våld eller fysisk skada, vilket är förbjudet enligt communityregeln om våld och uppvigling.

Rådet finner att de två inläggen bröt allvarligt mot Facebooks regler och att Facebook hade berättigade motiv till att begränsa kontot och sidan den 6 och 7 januari. Användaren hyllade och gav stöd till personer som var inblandade i ett pågående upplopp under vilket människor dog, lagstiftare utsattes för allvarlig risk för skada och en central demokratisk process stördes. När dessa begränsningar förlängdes den 7 januari, var situationen osäker och allvarliga säkerhetsproblem kvarstod. Med tanke på omständigheterna var det lämpligt att begränsa Trumps åtkomst till Facebook och Instagram efter den 6 och 7 januari i och med den fortsatta risken för våldsamheter och oro. Facebooks beslut att införa de begränsningarna på obestämd tid hade emellertid inget stöd i communityreglerna och bryter mot normerna för yttrandefriheten, vilket diskuteras mer utförligt nedan.

Rådet noterar att det bara finns begränsad ingående offentlig information om systemet med korskontroll och principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde. Även om Facebook uppger att samma regler gäller för framträdande konton och vanliga konton, kan olika processer leda till olika konkreta resultat. Facebook förklarade för rådet att de inte tillämpat principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde på de berörda inläggen i detta ärende. Dessvärre verkar bristen på transparens gällande dessa beslutsprocesser bidra till uppfattningar om att företaget kan vara otillbörligt påverkat av politiska och kommersiella överväganden.

8.2 Efterlevnad av Facebooks värderingar

Analysen ovan är förenlig med Facebooks värderingar ”röst” och ”säkerhet”. Av de orsaker som uppges i detta uttalande rättfärdigade skyddet av allmän ordning begränsningen av yttrandefriheten i det här ärendet.

En minoritet anser att det är särskilt viktigt att poängtera att ”värdighet” också var relevant. Facebook kopplar ”värdighet” till jämlikhet och att människor inte ska ”trakassera eller förnedra” andra. Denna minoritet anser nedan att tidigare inlägg på plattformen gjorda av Trump bidrog till rasmotsättningar och exkludering och att denna kontext var avgörande för att förstå effekten av Trumps innehåll. Efter att ha behandlat ärendet utifrån andra grunder kommenterar majoriteten inte dessa inlägg.

8.3 Facebooks ansvar gällande mänskliga rättigheter

Rådets beslut berör inte staters skyldigheter gällande mänskliga rättigheter eller tillämpningen av nationella lagar, utan fokuserar på Facebooks riktlinjer för innehåll, dess värderingar och dess ansvar gällande mänskliga rättigheter som företag. I FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, vilka Facebook åtagit sig att följa (se avsnitt 4), anges vad företag bör göra på frivillig basis för att uppfylla dessa skyldigheter. Detta omfattar att undvika att orsaka eller bidra till men för de mänskliga rättigheterna, dels genom att identifiera möjlig och faktisk skada och dels genom att arbeta med att förhindra eller åtgärda sådan (UNGP-princip 11, 13, 15 och 18). Detta ansvar omfattar skada orsakad av tredje part (UNGP-princip 19).

Facebook har blivit ett praktiskt taget oumbärligt medel för politisk debatt, särskilt under valperioder. Företaget har ett ansvar att både tillåta politiska uttalanden och att undvika allvarliga risker för andra mänskliga rättigheter. Facebook har, liksom andra digitala plattformar och medieföretag, fått hård kritik för att sprida felaktig information och kontroversiellt material. Facebooks ansvar gällande mänskliga rättigheter måste förstås i ljuset av dessa ibland konkurrerande överväganden.

Rådet analyserar Facebooks ansvar gällande mänskliga rättigheter utifrån internationella normer för yttrandefrihet och rätten till liv, säkerhet och politiskt deltagande. Artikel 19 i ICCPR fastställer rätten till yttrandefrihet. Artikel 19 anger att ”alla ska ha rätt till yttrandefrihet; denna rätt ska omfatta friheten att söka efter, ta emot och vidarebefordra information och idéer av alla sorter, utan hänsyn till gränser, och det muntligen, skriftligen eller i tryck, i form av konst, eller via någon annan typ av media”. Rådet tillämpar inte det första tillägget i den amerikanska konstitutionen, vilket inte styr över privata företags uppträdande. Rådet noterar emellertid att normerna för yttrandefriheten som anges i det första tillägget på många relevanta sätt liknar eller är desamma som normerna för yttrandefriheten i ICCPR, artikel 19.

Politiska tal har ett högt skydd i människorättslagstiftningen på grund av deras betydelse för den demokratiska debatten. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter tillhandahöll officiell vägledning för artikel 19 ICCPR i den allmänna kommentaren nr 34, som anger att ”fri kommunikation av information och idéer om offentliga och politiska frågor mellan medborgare, kandidater och valda representanter är kritisk” (paragraf 20).

Facebooks beslut att stänga av Donald Trumps Facebook-sida och Instagram-konto påverkar yttrandefriheten, inte bara för Trump. Beslutet påverkar även andra människors rätt att höra vad politiska ledare har att säga, oavsett om de stöder dem eller inte. Även om politiska personer inte har större rätt till yttrandefrihet än andra människor, kan begränsningar av deras yttrandefrihet skada andra människors rätt att få information och delta politiskt. Enligt internationella normer för mänskliga rättigheter förväntas emellertid statstjänstemän fördöma våld (Rabat Plan of Action), tillhandahålla allmänheten korrekt information om ämnen av allmänt intresse samt korrigera felaktig information (2020, Gemensamt uttalande från internationella övervakare av yttrandefriheten i samband med covid-19).

Internationell lag tillåter att yttrandefriheten begränsas när vissa villkor är uppfyllda. Begränsningar måste uppfylla tre krav – reglerna måste vara tydliga och tillgängliga, de måste vara utformade för ett berättigat ändamål och de måste vara nödvändiga och stå i proportion till risken för skada. Rådet utgår ifrån dessa tre krav i sin analys av Facebooks åtgärder vid begränsning av innehåll och konton. Normerna i det första tillägget enligt USA:s lagstiftning anger också att begränsningar av yttrandefriheten som införs genom statliga åtgärder inte får vara vaga, måste göras av viktiga statliga skäl och måste vara snävt utformade efter risken för skada.

I. Laglighet (reglernas tydlighet och tillgänglighet)

I internationell lagstiftning gällande yttrandefriheten kräver laglighetsprincipen att varje regel som används till att begränsa yttrandefriheten är tydlig och tillgänglig. Människor måste kunna förstå vad som är tillåtet och vad som inte är det. Lika viktigt är att reglerna måste vara tillräckligt tydliga för att vägleda de som fattar beslut om att begränsa yttrandefriheten, så att reglerna inte ger obegränsade möjligheter till fri bedömning, vilket skulle kunna leda till selektiv tillämpning av reglerna. I detta fall är reglerna Facebooks och Instagrams communityregler. Dessa regler syftar till att styra vad människor inte får publicera och de ligger till grund för Facebooks regler om när Facebook får begränsa åtkomsten till Facebook- och Instagram-konton.

Regeln mot att hylla och ge stöd åt farliga individer och organisationer lämnar mycket att önska vad gäller tydligheten, vilket rådet noterat i ett tidigare beslut (ärende 2020-005-FB-UA). FN:s specialrapportör för yttrandefrihet har också uttryckt att regeln om farliga individer och organisationer är alltför vag (A/HRC/38/35, paragraf 26, fotnot 67). Som rådet tidigare noterat i ärende 2020-003-FB-UA, kan det finnas tillfällen när vissa formuleringar kan väcka laglighetsfrågor, men när det tillämpas på ett visst ärende är de farhågorna obefogade. Eventuell otydlighet i regelns villkor gör inte dess tillämpning på omständigheterna i det här ärendet tveksam. Upploppet vid Kapitolium den 6 januari faller direkt inom de två typer av skadliga händelser som anges i Facebooks regel, och Donald Trumps inlägg hyllade och gav stöd för de som var inblandade i våldsamheterna som pågick, och det samtidigt som kongressledamöter vände sig till honom för att få hjälp. I relation till dessa fakta gav Facebooks riktlinjer tillräcklig information till användaren och tillräcklig vägledning för de som verkställde regeln.

När det gäller påföljder för överträdelser finns communityreglerna och relaterad information om kontobegränsningar publicerade på ett flertal ställen, bland annat i användarvillkoren, i introduktionen till communityreglerna, i communityregeln om kontointegritet och sann identitet, i Facebooks presscenter och i Facebooks hjälpcenter. Enligt vad som noterades i ärende 2020-006-FB-FBR erinrar rådet om att den stora mängd olika tillämpliga regler gör det svårt för användare att förstå varför och när Facebook begränsar konton, och att det väcker frågor om laglighet.

Rådet finner att regeln om farliga individer och organisationer i förhållande till detta ärende är tillräckligt tydlig för att tillfredsställa normerna för yttrandefriheten om tydlighet och otydlighet, men att Facebooks införande av en begränsning på obestämd tid är vag och osäker. Begränsningar på obestämd tid finns inte beskrivna i communityreglerna och det är oklart vilka regler som skulle ligga till grund för detta straff eller vilka regler som ska tillämpas för att upprätthålla eller återkalla det. Facebook tillhandahöll ingen information om tidigare införanden av avstängningar på obestämd tid i några andra fall. Rådet inser behovet av ett visst utrymme för fri bedömning å Facebooks sida när det gäller att stänga av konton i akuta situationer som den i januari, men användarna kan inte lämnas i ett tillstånd av osäkerhet under obestämd tid.

Rådet avvisar Facebooks förfrågan om stöd för begränsningar på obestämd tid, vilka kan införas och upphävas utan tydliga kriterier. Lämpliga gränser för utrymmet för fri bedömning är avgörande om det ska gå att skilja mellan berättigad användning av fri bedömning och möjliga scenarier i världen under vilka Facebook skulle kunna tysta uttalanden som inte är kopplade till skada eller försena åtgärder som krävs för att skydda människor.

II. Berättigat ändamål

Kravet på berättigat ändamål innebär att åtgärder som begränsar yttrandefriheten endast får införas för ett av de ändamål som anges i artikel 19, paragraf 3 i ICCPR, och denna lista med ändamål är omfattande. Berättigade ändamål omfattar skyddet av allmän ordning, samt respekt för andra människors rättigheter, inklusive rätten till liv, säkerhet, att delta i val och att valresultatet respekteras och verkställs. Ett ändamål är inte berättigat när det används som förevändning för att undertrycka yttrandefriheten. Det är till exempel inte berättigat att censurera uttalanden bara för att de är otrevliga eller stötande även om man uppger att ändamålet är att skydda säkerheten eller andra människors rättigheter (allmän kommentar nr 34, par. 11, 30, 46, 48). Facebooks regel angående att hylla och stödja personer som är inblandade i olagliga evenemang, våld eller kriminell aktivitet var förenlig med målen ovan.

III. Nödvändighet och proportionalitet

Kravet på nödvändighet och proportionalitet innebär att alla begränsningar av yttrandefriheten bland annat måste vara det minst inskränkande sättet att uppnå ett berättigat ändamål (allmän kommentar nr 34, paragraf 34).

Rådet anser att Facebook, när det är möjligt, bör använda mindre restriktiva åtgärder för att hantera potentiellt skadliga uttalanden och skydda andra människors rättigheter innan de väljer att ta bort innehåll och begränsa konton. Som minst skulle detta innebära att, när det är möjligt och proportionerligt, ta fram effektiva mekanismer för att undvika att sprida uttalanden som medför risk för våld, diskriminering eller annan olaglig handling hellre än att spärra uttalandet helt.

Facebook uppgav för rådet att företaget ansåg att Trumps upprepade användning av Facebook och andra plattformar för att undergräva tilltron till att valet gått rätt till (vilket flera gånger gjort det nödvändigt för Facebook att göra officiella markeringar för att korrigera den felaktiga informationen) utgjorde ett extraordinärt missbruk av plattformen. Rådet bad Facebook klargöra i vilken utsträckning plattformens designbeslut, vilka omfattar algoritmer, regler, rutiner och tekniska funktioner, förstärkt Trumps inlägg efter valet och om Facebook hade genomfört någon intern analys av huruvida sådana designbeslut kan ha bidragit till händelserna den 6 januari. Facebook avstod från att besvara dessa frågor. Det gör det svårt för rådet att bedöma huruvida mindre ingripande åtgärder, om de vidtagits tidigare, kunde ha varit tillräckliga för att skydda andra människors rättigheter.

Den avgörande frågan är huruvida Facebooks beslut att begränsa åtkomsten till Donald Trumps konton den 6 och 7 januari var nödvändigt och proportionerligt för att skydda andra människors rättigheter. För att förstå vilken risk inläggen som publicerades den 6 januari medförde bedömde rådet Donald Trumps inlägg på Facebook och Instagram och hans kommentarer utanför plattformarna sedan valet i november. Genom grundlösa påståenden om valfusk och ständiga uppmaningar till handling skapade Trump en miljö i vilken en allvarlig risk för våld förelåg. Trumps uttalanden den 6 januari som uttryckte stöd för de som deltog i upploppet legitimerade dessa personers våldshandlingar. Även om meddelandet innehöll en till synes slentrianmässig uppmaning åt folk att handla fredligt, var det inte tillräckligt för att desarmera spänningarna och undanröja risken för skada som hans uttalanden med stöd åt deltagarna bidrog till. Det var berättigat för Facebook att tolka Trumps inlägg den 6 januari inom kontexten av de ökade spänningarna i USA och Trumps uttalanden i andra medier och vid offentliga evenemang.

Som en del av sin analys utgick rådet från de sex faktorerna i Rabat Plan of Action för att bedöma uttalandens förmåga att skapa allvarlig risk för att uppvigla till diskriminering, våld och andra olagliga handlingar:

• Kontext: Inläggen gjordes i en tid av stora politiska spänningar centrerade kring det grundlösa påståendet om att presidentvalet i november 2020 hade stulits. Trump-kampanjen hade tagit dessa påståenden till domstol, men med få eller inga bevis, och målen hade konsekvent ogillats. Trump fortsatte ändå att sprida dessa påståenden på sociala medier, bland annat på Facebook och Instagram, och använde sin status som statsöverhuvud för att ge dem trovärdighet. Han uppmuntrade sina supportrar att komma till landets huvudstad den 6 januari för att ”stoppa stölden” och menade på att det skulle gå ”vilt” till. Den 6 januari uppmanade Trump sina supportrar att marschera mot Kapitolium för att invända mot räkningen av elektorsrösterna. När inläggen gjordes pågick fortfarande allvarliga våldsamheter. När begränsningarna förlängdes den 7 januari var situationen fortfarande orolig. En av flera indikationer på sammanhanget var att District of Columbia vidtog åtgärder för att varna för en förhöjd risk för våld i samband med händelserna vid Kapitolium.
• Talarens status: Donald Trumps identitet som USA:s president och politisk ledare gav hans inlägg på Facebook och Instagram stort inflytande. Rådet noterar att Trump i sin roll som president åtnjöt trovärdighet och hade inflytande bland personer i allmänheten, vilket bidrog till händelserna den 6 januari. Trumps status som statsöverhuvud gav hans ord större kraft och trovärdighet och innebar också en risk för att hans supportrar skulle tro att de kunde handla utan konsekvenser.
• Avsikt: Rådet är inte i en position att med säkerhet fastställa Donald Trumps avsikter. Möjligheten till våld kopplad till Trumps uttalanden var tydlig, och rådet ansåg att han troligen visste eller borde ha vetat att dessa uttalanden skulle medföra risk för att legitimera eller uppmuntra till våld.
• Innehåll och form: De två inläggen från den 6 januari hyllade och stödde de personer som deltog i upploppet, även om inläggen samtidigt uppmanade personerna att bege sig hem fredligt. Inläggen tog återigen upp det grundlösa påståendet om att valet var stulet. Rapporter antyder att vissa av de personer som deltog i upploppet uppfattade att påståendet legitimerade deras handlingar. Bevisen här visar att Trump använde sin kommunikativa makt som president till att stödja de som angrep Kapitolium och att försöka förhindra den lagenliga räkningen av elektorsröster.
• Omfattning och räckvidd: Trump hade en stor målgrupp, och följdes av åtminstone 35 miljoner konton på Facebook och åtminstone 24 miljoner konton på Instagram. Dessa inlägg i sociala medier plockas ofta upp och delas bredare via massmediekanaler samt av inflytelserika supportrar till Trump med stora målgrupper, vilket ökar inläggens räckvidd betydligt.
• Överhängande risk för skada: Inläggen publicerades under en dynamisk och osäker period då våldshandlingar pågick. Det fanns en tydlig omedelbar risk för skada mot liv, valintegritet och politiskt deltagande. Våldsamheterna på Kapitolium inleddes inom en timme från mötet som organiserats genom användning av Facebook och andra sociala medier. Medan Trump gjorde sina inlägg härjade de som deltog i upploppet inne på Kapitolium och kongressledamöter uttryckte rädsla genom att vända sig till Vita huset och be presidenten att lugna ned situationen. Upploppet innebar en omedelbar störning av Kongressens förmåga att utföra sitt konstitutionsstadgade ansvar att räkna elektorsröster, vilket försenade processen med flera timmar.

Efter att ha analyserat dessa faktorer finner rådet att överträdelsen i detta ärende var allvarlig med hänsyn till skada gällande mänskliga rättigheter. Facebooks införande av begränsningar på kontonivå den 6 januari och förlängningen av de begränsningarna den 7 januari var nödvändiga och proportionerliga.

Även om en avstängning under en förlängd tid eller en permanent inaktivering kunde rättfärdigas enbart baserat på händelserna den 6 januari, ansåg minoriteten av rådet att analysen av proportionaliteten även borde ta hänsyn till Trumps användning av Facebooks plattformar före presidentvalet i november 2020. Framförallt noterade minoriteten inlägget den 28 maj 2020, ”when the looting starts, the shooting starts” (när plundringarna börjar, börjar skjutandet), som gjordes i samband med protester mot det rasistiska våldet, samt flera inlägg som refererade till ”Kinaviruset”. Facebook har åtagit sig att respektera rätten till likabehandling (artikel 2, paragraf 1 i ICCPR, artikel 2 i ICERD) och, i enlighet med kraven för begränsningar av yttrandefriheten (artikel 19, paragraf 3 i ICCPR), att förhindra att dess plattformar används för förespråkande av rasistiskt eller nationellt hat som utgör uppvigling till fientlighet, diskriminering eller våld (artikel 20 i ICCPR, artikel 4 i ICERD). Den skadliga kommunikationens frekvens, mängd och räckvidd bör ligga till grund för analyser av uppvigling enligt Rabat (Rabat Plan of Action, paragraf 29) och särskilt utgå från faktorerna sammanhang och avsikt. Minoriteten anser att den här bredare analysen skulle vara avgörande för att informera Facebooks fastställande av ett proportionerligt straff den 7 januari, vilket både skulle tjäna ett avskräckande syfte för andra politiska ledare och, om tillämpligt, fungera som en möjlighet till rehabilitering. Dessutom bör riskanalysen som ska föregå återställandet även ta dessa faktorer med i beräkningen om Facebook väljer att införa en tidsbegränsad avstängning. Eftersom ärendet redan behandlats utifrån andra grunder uttalar sig majoriteten inte angående dessa ämnen.

9. Tillsynsrådets beslut

Facebooks beslut att införa begränsningar på Donald Trumps konton den 6 januari var berättigat. De berörda inläggen bröt mot Facebooks och Instagrams regler som förbjuder stöd för eller hyllande av olagliga evenemang, inklusive det upplopp som då pågick vid Kapitolium. Med tanke på överträdelsernas allvarlighetsgrad och den föreliggande risken för våld, hade Facebook berättigade skäl till att införa begränsningar på kontonivå och att förlänga de begränsningarna den 7 januari.

Det var emellertid inte berättigat av Facebook att införa en avstängning på obestämd tid.

Facebook följde inte en tydlig och publicerad regel för detta ärende. Facebooks normala påföljder på kontonivå för brott mot dess regler är att antingen införa en tidsbegränsad avstängning eller att permanent inaktivera användarens konto. Rådet finner att det inte är tillåtet för Facebook att hålla en användare avstängd från plattformen på obestämd tid utan några kriterier för när eller om kontot ska återställas.

Det är Facebooks uppgift att skapa och kommunicera nödvändiga och proportionerliga påföljder som ska tillämpas vid allvarliga överträdelser av företagets riktlinjer för innehåll. Rådets uppgift är att säkerställa att Facebooks regler och processer är förenliga med dess riktlinjer för innehåll, dess värderingar och dess åtagande att respektera mänskliga rättigheter. Genom att tillämpa en vag och oreglerad påföljd och sedan överlåta på rådet att lösa ärendet försöker Facebook att undkomma sitt ansvar. Rådet avböjer Facebooks förfrågan och insisterar på att Facebook tillämpar och motiverar tillämpningen av en angiven påföljd.

Facebook måste, inom sex månader från detta beslut, åter granska den godtyckliga påföljden företaget införde den 7 januari och fastställa en lämplig påföljd. Denna påföljd måste baseras på överträdelsens allvarlighetsgrad och utsikterna för framtida skada. Den måste också vara förenlig med Facebooks regler för allvarliga överträdelser, vilka i sin tur måste vara tydliga, nödvändiga och proportionerliga.

Om Facebook beslutar att Donald Trumps konton ska återställas bör företaget tillämpa sina regler på det beslutet, inklusive eventuella ändringar som gjorts i enlighet med rekommendationerna för riktlinjer nedan. Dessutom måste Facebook, om företaget beslutar att låta honom ta plats på plattformen igen, snabbt bemöta eventuella nya överträdelser i enlighet med företagets fastställda riktlinjer för innehåll.

En minoritet anser att det är viktigt att ta fram några minimikriterier som speglar rådets bedömning av Facebooks ansvar gällande mänskliga rättigheter. Majoriteten föredrar istället att tillhandahålla dessa råd i form av en rekommendation för riktlinjer. Minoriteten noterar uttryckligen att Facebooks ansvar att respektera mänskliga rättigheter omfattar att vidta korrigerande åtgärder av sådan negativ inverkan på mänskliga rättigheter som företaget bidragit till (UNGPs, princip 22). Korrigerande åtgärder är en grundläggande del av UNGP-ramverket för skydd, respekt och åtgärder som återspeglar internationell människorättslagstiftning på ett bredare plan (artikel 2, paragraf 3 i ICCPR enligt tolkning av kommittén för mänskliga rättigheter i allmän kommentar nr 31, paragraf 15–18). För att uppfylla sin skyldighet att garantera att de negativa konsekvenserna inte upprepas måste Facebook utvärdera huruvida ett återställande av Donald Trumps konton skulle medföra allvarlig risk för uppmuntran till omedelbar diskriminering, våld eller annan olaglig handling. Denna riskbedömning bör baseras på de överväganden rådet angett i analysen av nödvändighet och proportionalitet i avsnitt 8.3.III ovan, inklusive sammanhang och förutsättningar på och utanför Facebook och Instagram. Facebook bör till exempel vara nöjda med att Donald Trump har upphört med att göra grundlösa påståenden om valfusk på det sätt som berättigade till avstängningen den 6 januari. Facebooks verkställanden syftar till att vara rehabiliterande, och minoriteten anser att denna målsättning stämmer väl överens med principen om gottgörelse i människorättslagstiftningen. En minoritet av rådets ledamöter framhåller att Facebooks regler bör säkerställa att användare som begär att få sina konton återställda efter en avstängning erkänner att de gjort fel och förbinder sig att följa reglerna i framtiden. I detta ärende föreslår minoriteten att Facebook också bör försöka säkerställa att hyllningarna av och stödet för de som deltog i upploppet tas tillbaka innan Trumps konto kan återställas.

10. Uttalande med råd om riktlinjer

Rådet är medvetna om de svåra frågor som väckts i anslutning till ärendet och är tacksamma för de många genomtänkta och engagerade kommentarer de fått från allmänheten.

I hänskjutandet av ärendet till Tillsynsrådet bad Facebook särskilt om ”observationer eller rekommendationer från rådet om avstängningar när användaren är en politisk ledare”. Rådet bad Facebook att förtydliga sin definition av termen ”politisk ledare”. Facebook förklarade att de i sin definition ville omfatta valda och utsedda myndighetspersoner och personer som aktivt kandiderar i ett kommande val (inklusive en kort tid efter valet om kandidaten inte blir vald), men inte alla statstjänstemän. Utifrån sin analys av ärendet begränsar rådet sina råd till frågor gällande allmän säkerhet.

Rådet anser att det inte alltid är lämpligt att göra åtskillnad mellan politiska ledare och andra inflytelserika användare. Det är viktigt att erkänna att andra användare med många följare också kan bidra till allvarlig risk för skada. Samma regler bör gälla för plattformens samtliga användare, men sammanhanget är viktigt i bedömningen av orsakssamband, sannolikhet och överhängande risk för skada. Det viktiga är vilken grad av inflytande en användare har över andra användare.

När inlägg gjorda av inflytelserika användare enligt utvärdering utifrån internationella normer för mänskliga rättigheter medför stor sannolikhet för nära förestående skada, bör Facebook vidta åtgärder för att verkställa sina regler snabbt. Facebook måste utvärdera inlägg gjorda av inflytelserika personer i sitt sammanhang utifrån hur de med sannolikhet kommer att uppfattas, även om deras uppviglande meddelande är inbäddat i ett språk som är utformat för att undvika ansvar, som att på ytan uppmuntra människor till att agera fredligt eller lagenligt. I detta fall använde Facebook sig av de sex kontextuella faktorer som fastställts i Rabat Plan of Action, och rådet anser det vara ett användbart sätt att utvärdera de kontextuella riskerna för potentiellt skadliga uttalanden. Rådet understryker att tiden är knapp i denna typ av situationer och man bör prioritera att vidta åtgärder innan inflytelserika personer kan orsaka betydande skada framför nyhetsvärde och andra värderingar gällande politisk kommunikation.

Även om alla användare ska hållas ansvariga enligt samma riktlinjer för innehåll, så finns det unika faktorer som måste tas i beaktan vid bedömningen av uttalande gjorda av politiska ledare. Statsöverhuvuden och andra höga regeringstjänstemän kan ha större makt att orsaka skada än andra människor. Facebook bör vara medvetna om att inlägg gjorda av statsöverhuvuden och andra höga regeringstjänstemän kan medföra en förhöjd risk för att uppmuntra, legitimera eller uppmana till våld: antingen på grund av att dessa människors positioner ger deras ord större genomslagskraft och trovärdighet eller på grund av att deras supportrar kan tolka det som att de kan handla utan konsekvenser. Samtidigt är det viktigt att skydda människors rätt att höra politiska uttalanden. Trots det bör Facebook stänga av kontot under en tid som är tillräckligt lång för att skydda mot nära förestående skada om ett statsöverhuvud eller en hög regeringstjänsteman upprepade gånger publicerar meddelanden som medför risk för skada enligt internationella normer för mänskliga rättigheter. En avstängning ska vara tillräckligt länge för att avskräcka från otillåtet beteende och kan, när det är berättigat, innefatta konto- eller sidborttagning.

Begränsningar av yttrandefriheten införs ofta av eller på uppdrag av mäktiga statstjänstemän mot oliktänkande och medlemmar av den politiska oppositionen. Facebook måste motstå påtryckningar från regeringar att tysta den politiska oppositionen. Vid bedömning av potentiella risker måste Facebook vara särskilt noga med att överväga den relevanta politiska kontexten. I utvärderingen av politiska uttalanden från mycket inflytelserika användare bör Facebook snabbt eskalera innehållsmodereringen till specialiserade medarbetare som har kunskap om den lingvistiska och politiska kontexten och som är skyddade från politisk, ekonomisk och otillbörlig påverkan. Denna analys bör undersöka mycket inflytelserika användares uppförande utanför Facebook och Instagram för att göra en korrekt bedömning av hela det relevanta sammanhanget för potentiellt skadliga uttalanden. Vidare bör Facebook säkerställa att företaget avsätter tillräckliga resurser och lämplig expertis för att bedöma risken för skada från inflytelserika konton globalt.

Facebook bör göra ett offentligt uttalande där företaget förklarar de regler det använder sig av när det inför sanktioner på kontonivå mot inflytelserika användare. När Facebook inför en tidsbegränsad avstängning av ett konto som tillhör en inflytelserik användare för att minska risken för förestående skada, bör dessa regler säkerställa att företaget bedömer huruvida risken har minskat innan avstängningen upphör. Om Facebook identifierar att det föreligger allvarlig risk för att användaren ska uppmuntra till våldsamheter, diskriminering eller annan olaglig handling vid tidpunkten, bör en annan tidsbegränsad avstängning införas om en sådan åtgärd är proportionerlig i förhållande till risken och nödvändig för att skydda den allmänna säkerheten.

När Facebook tillämpar särskilda åtgärder för inflytelserika användare, bör dessa vara väl dokumenterade. Det var oklart om Facebook tillämpade andra regler i det här ärendet och rådet tog del av många tankar kring den möjliga tillämpningen av principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde. Det är viktigt att Facebook tar itu med denna brist på transparens och den förvirring detta orsakat. Facebook bör producera mer information för att hjälpa användarna förstå och bedöma processen och kriterierna för tillämpningen av principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde. Facebook bör tydligt förklara hur principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde gäller för konton som tillhör inflytelserika användare, som politiska ledare och andra offentliga personer. När det gäller granskning med korskontroll bör Facebook tydligt förklara motivet till och reglerna och processerna för granskningen, inklusive kriterierna som ligger till grund för valet av sidor och konton som ska inkluderas. Facebook bör rapportera relativ felfrekvens och tematisk konsekvens för beslut fattade genom korskontroll jämfört med beslut fattade genom vanliga processer för verkställande.

När Facebook-plattformen har missbrukats av inflytelserika användare på ett sätt som har negativ inverkan på mänskliga rättigheter, bör företaget genomföra en grundlig utredning av incidenten. Facebook bör utvärdera vilken påverkan det haft och vilka ändringar företaget kan göra för att identifiera, förhindra, mildra och hantera negativa effekter i framtiden. När det gäller detta ärende bör Facebook genomföra en ingående granskning av hur det kan ha bidragit till ryktena om valfusk och de ökade spänningarna som kulminerade i våldsamheterna i USA den 6 januari 2021. Detta bör göras som en öppen reflektion över utformningen och regelbesluten Facebook har fattat som kanske gjort det möjligt att missbruka plattformen. Facebook bör utföra dessa åtgärder, implementera en plan för hur det ska agera på den information som framkommer och öppet kommunicera hur företaget hanterar händelser med negativ inverkan på mänskliga rättigheter som företaget varit inblandat i.

I fall när Facebook- eller Instagram-användare kan ha deltagit i hatbrott, allvarliga brott mot mänskliga rättigheter eller uppvigling enligt artikel 20 i ICCPR, kan borttagning av innehåll och inaktivering av konton, även om det kan minska risken för skada, även underminera arbete med att fastställa ansvar, bland annat genom att bevis tas bort. Facebook har ett ansvar att samla in, bevara och, i tillämpliga fall, dela information med behöriga myndigheter och tillsynsmekanismer för att bistå i utredningar och vid möjlig lagföring av allvarliga brott mot internationell straffrätt, människorättslagstiftning och humanitär rätt. Facebooks företagspolicy avseende mänskliga rättigheter bör tydliggöra de protokoll företaget har inrättat gällande detta. Policyn bör också tydliggöra hur information som tidigare varit allmän på plattformen kan göras tillgänglig för forskare som utför undersökningar i enlighet med internationella regler och tillämpliga dataskyddslagar.

Det här ärendet lyfter fram ytterligare brister i Facebooks riktlinjer, vilka företaget bör åtgärda. Framförallt anser rådet att Facebooks system för påföljder inte är tillräckligt tydligt för användarna och inte ger tillräcklig vägledning för att reglera Facebooks utövande av fri bedömning. Facebook bör ge en tydlig, uttömmande och tillgänglig förklaring i sina communityregler av hur processen för varningar och påföljder ser ut när det gäller att begränsa profiler, sidor, grupper och konton på Facebook och Instagram. Dessa riktlinjer bör innehålla tillräckligt med information för att användarna ska förstå när varningar utfärdas (inklusive eventuella undantag och tillstånd) och hur påföljder beräknas. Facebook bör också tillhandahålla användarna med tillgänglig information om hur många överträdelser, varningar och påföljder som har fastställts mot dem, samt om vilka konsekvenser framtida överträdelser får. I sina transparensrapporter bör Facebook inkludera antalet profil-, sid- och kontobegränsningar, inklusive orsaken till och sättet på vilket verkställande åtgärder vidtagits, med informationen uppdelad per land och region.

Slutligen uppmanar rådet Facebook att utveckla och publicera en policy som reglerar företagets agerande vid kriser och nya situationer i vilka dess vanliga processer inte kan förhindra eller undvika nära förestående skada. Eftersom dessa situationer inte alltid kan förutses bör Facebooks policy ange lämpliga parametrar för sådana åtgärder, inklusive ett krav om granskning av sådana beslut inom en bestämd tid.

* Procedurmässig notering:

Tillsynsrådets beslut utarbetas av en panel bestående av fem medlemmar och godkänns av en majoritet av rådet. Rådets beslut återspeglar inte nödvändigtvis alla medlemmars personliga åsikter.

Voltar para Decisões de Casos e Pareceres Consultivos sobre Políticas