Kambodjas premiärminister

Om du vill läsa beslutet på khmer klickar du här.

ដើម្បីអានសេចក្ដីសម្រេចនេះជាភាសាខ្មែរ សូមចុច នៅទីនេះ។

Sammanfattning av ärendet

Tillsynsrådet har upphävt Metas beslut att lämna kvar en video på Facebook där Kambodjas premiärminister Hun Sen hotar politiska motståndare med våld. Sett till hur allvarlig överträdelsen är, Hun Sens tidigare brott mot mänskliga rättigheter och hot mot politiska motståndare samt den strategiska användningen av sociala medier till att förstärka hotens effekt så anser rådet att Meta omedelbart bör stänga av Hun Sens Facebook-sida och Instagram-konto i sex månader.

Om ärendet

Den 9 januari 2023 strömmades en livevideo från Kambodjas premiärminister Hun Sens officiella Facebook-sida.

Videon visar ett 1 timme och 41 minuter långt tal från Hun Sen på khmer, som är Kambodjas officiella språk. I talet besvarar han anklagelser om att det styrande partiet CPP (Cambodia People’s Party) stal röster under landets lokala val som hölls 2022. Han uppmanar de politiska motståndare som kom med anklagelserna att välja mellan ”legal system” (domstolsväsendet) och ”a bat” (slagträet), och hotar med att han ska ”gather CPP people to protest and beat you up” (samla ihop ett gäng CPP-folk för att protestera och misshandla er). Han pratar också om att ”sending gangsters to [your] house” (skicka gangstrar till era hus) och säger att han kan ”arrest a traitor with sufficient evidence at midnight” (få en förrädare arresterad med tillräcklig bevisning mitt i natten). Senare i talet säger han dock att ”we don’t incite people and encourage people to use force” (vi inte uppviglar eller uppmanar folk att använda våld). Efter livesändningen laddades videon automatiskt upp på Hun Sens Facebook-sida där den setts ungefär 600 000 gånger.

Tre användare anmälde videon fem gånger mellan den 9 och den 26 januari 2023 för brott mot Metas communityregel om våld och uppvigling. Den här regeln förbjuder hot som kan leda till dödsfall (grovt våld) och hot som leder till allvarlig skada (medelgrovt våld), inklusive uttalanden om avsikt att begå våldshandlingar. När användarna som anmält innehållet överklagade granskades det av två mänskliga granskare som inte fann att innehållet bröt mot Metas policyer. Samtidigt eskalerades innehållet till policy- och ämnesexperter internt på Meta. De slog fast att innehållet bröt mot communityregeln om våld och uppvigling men hänvisade till principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde. Den här principen innebär att innehåll som annars skulle bryta mot regler kan tillåtas när allmänhetens intresse överväger skaderisken.

En av användarna som anmält innehållet överklagade Metas beslut till rådet. Meta hänsköt även å sin sida ärendet till rådet. Meta sade då att ärendet gällde en svår balans mellan värdena säkerhet och röst, där det gäller att avgöra när tal av en politisk ledare som bryter mot policyn om våld och uppvigling ska få finnas kvar på plattformarna.

Viktiga noteringar

Rådet anser att videon i det här ärendet innehöll otvetydiga uttalanden om avsikt att begå våldshandlingar mot Hun Sens politiska motståndare, vilket är en tydlig överträdelse av policyn om våld och uppvigling. Användningen av termer som ”bat” (slagträ), ”sending gangsters to [your] house” (skicka gangstrar till era hus) och ”legal action” (åtal) inklusive arresteringar mitt i natten utgör en uppvigling till våld och ett försök att skrämma folk med juridiska åtgärder.

Rådet anser att Meta gjorde fel som använde principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde i det här fallet, eftersom skadan av att tillåta innehållet på plattformen överväger inläggets allmänintresse. Eftersom Hun Sen har många följare i sociala medier kan hans hot få stor spridning om den här typen av uttalanden tillåts på Facebook. Det gör även att Metas plattformar bidrar till skadan genom att förstärka hoten och skrämseltaktiken.

Rådet är även bekymrat över att en politisk ledares ihållande trakasserier och skrämseltaktik mot oberoende medier och den politiska oppositionen kan användas som argument för principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde, så att innehåll som bryter mot reglerna inte tas bort och kontot inte bestraffas. Sådant beteende bör inte belönas. Meta bör sätta större vikt vid pressfriheten i bedömningar av nyhetsvärde, så att inte undantaget tillämpas för uttalanden från myndigheter där regeringen har ökat nyhetsvärdet för det egna innehållet genom att begränsa den fria pressen.

Rådet uppmanar Meta att förtydliga att policyn om att begränsa offentliga personers konton inte enbart är begränsad till enstaka incidenter där våld och civila oroligheter förekommer, utan även gäller i sammanhang där medborgare lever under ett ständigt hot från regeringen om hämndaktioner och våld.

Sett till hur allvarlig överträdelsen är i det här fallet, Hun Sens tidigare brott mot mänskliga rättigheter och hot mot politiska motståndare samt den strategiska användningen av sociala medier till att förstärka hotens effekt så anser rådet att Meta omedelbart bör stänga av Hun Sens Facebook-sida och Instagram-konto i sex månader.

Tillsynsrådets beslut

Tillsynsrådet upphäver Metas beslut om att låta innehållet stå kvar och kräver att inlägget ska tas bort.

Rådet rekommenderar att Meta

• Omedelbart stänger av Kambodjas premiärminister Hun Sens officiella Facebook-sida och Instagram-konto i sex månader i enlighet med Metas policy om att begränsa offentliga personers konton under civila oroligheter. Rådet anser rekommendationen vara implementerad när Meta stänger av kontona och meddelar avstängningen offentligt.
• Förtydligar att policyn om att begränsa offentliga personers konton gäller i sammanhang där medborgare lever under ett ständigt hot från regeringen om hämndaktioner och våld. Policyn bör tydligt deklarera att den inte enbart är begränsad till enstaka incidenter där civila oroligheter eller våld förekommer och att den gäller där den politiska yttrandefriheten är begränsad i förebyggande syfte eller där staten bemöter den med våld eller hot om våld.
• Uppdaterar principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde så att den anger att principen inte gäller innehåll som direkt uppmanar till våld, givet befintliga policyundantag.
• Uppdaterar systemen för prioriterad granskning så att innehåll från statschefer och ministrar som potentiellt bryter mot policyn om våld och uppvigling konsekvent prioriteras för omedelbar mänsklig granskning.
• Implementerar ändringar i riktlinjerna för produkterna och verksamheten så att långa videor kan granskas mer noggrant (till exempel att använda algoritmer för att förutsäga överträdelsens tidsstämpel, att tiden för granskningen är proportionell mot videons längd eller att tillåta uppspelning i högre hastighet som 1,5x eller 2x).
• Offentligt meddelar åtgärdernas omfång och resonemanget bakom beslutet i ärendet med premiärminister Hun Sen, och i samband med alla åtgärder på kontonivå mot statschefer och ministrar.

* En ärendesammanfattning ger en översikt över ärendet och har inget prejudikatvärde.

Fullständigt beslut i ärende

1. Sammanfattning av beslutet

Tillsynsrådet upphäver Metas beslut att enligt principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde lämna kvar en video på Facebook där Kambodjas premiärminister Hun Sen hotar politiska motståndare med våld. Meta skickade det här ärendet till rådet eftersom det väcker en del svåra frågor kring balansen mellan behovet av att låta folk höra sina politiska ledare och behovet av att hindra samma ledare från att använda plattformen till att hota sina motståndare med våld eller att skrämma folk från att engagera sig politiskt.

Rådet finner att Hun Sens uttalanden strider mot communityregeln om våld och uppvigling. Rådet finner också att Metas beslut, det vill säga att innehållets nyhetsvärde var tillräckligt stort för att det skulle få vara kvar på plattformen, var felaktigt. Rådets slutsats är att innehållet borde ha tagits bort från plattformen. Sett till hur allvarlig överträdelsen är, den politiska kontexten i Kambodja, regeringens tidigare brott mot mänskliga rättigheter och Hun Sens tidigare uppvigling till våld mot politiska motståndare samt den strategiska användningen av sociala medier till att förstärka hotens effekt så finner rådet att Meta omedelbart bör stänga av Hun Sens officiella Facebook-sida och Instagram-konto i sex månader.

2. Beskrivning av och bakgrund till ärendet

Den 9 januari 2023 strömmades en livevideo på Kambodjas premiärminister Hun Sens officiella Facebook-sida. Videon visade ett 1 timme och 41 minuter långt tal av Hun Sen på khmer, Kambodjas officiella språk, under en ceremoni vid invigningen av ett infrastrukturprojekt i Kampong Cham. I talet besvarar han anklagelser om att det styrande partiet CPP (Cambodia People’s Party) stal röster under landets lokala val som hölls 2022. Han uppmanar de politiska motståndare som kom med anklagelserna att välja mellan ”legal system” (domstolsväsendet) och ”a bat” (slagträet), och hotar med att han ska ”gather CPP people to protest and beat you up” (samla ihop ett gäng CPP-folk för att protestera och misshandla er). Han tillägger ”if you say that’s freedom of expression, I will also express my freedom by sending people to your place and home” (om ni hävdar att det där är yttrandefrihet så tänker jag hävda min egen frihet genom att skicka folk till era hem) och nämner att skicka ”gangsters to [your] house” (gangstrar till era hem). Han nämner specifika individer och varnar dem att de ”need to behave” (måste uppföra sig) och säger att han kan ”arrest a traitor with sufficient evidence at midnight” (arrestera en förrädare med tillräcklig bevisning mitt i natten). Ungefär 22 minuter senare i talet säger han dock att ”we don’t incite people and encourage people to use force” (vi inte uppviglar eller uppmanar folk att använda våld). Efter livesändningen laddades videon automatiskt upp på Hun Sens Facebook-sida, som har ungefär 14 miljoner följare, där den setts ungefär 600 000 gånger. Videon delades av nästan 3 000 andra personer nästan 4 000 gånger.

Tre användare anmälde videon fem gånger mellan den 9 och den 26 januari 2023 för brott mot Metas communityregel om våld och uppvigling. Den här policyn förbjuder hot som kan leda till dödsfall (grovt våld) och hot som leder till allvarlig skada (medelgrovt våld), inklusive uttalanden om avsikt att begå våldshandlingar. Meta prioriterar i allmänhet mänsklig granskning av innehåll baserat på allvarlighetsgraden, hur stor spridningen är och sannolikheten för överträdelse av innehållspolicyer. I det här fallet prioriterade inte Metas automatiserade system innehållet och stängde användaranmälan utan mänsklig granskning. När användarna som anmält innehållet överklagade fann två mänskliga granskare att innehållet inte bröt mot Metas policyer. Samtidigt eskalerades innehållet till policy- och ämnesexperter internt på Meta. Den 18 januari 2023 slog de här policy- och ämnesexperterna fast att videon bröt mot communityregeln om våld och uppvigling, men ansåg att innehållet skulle få vara kvar på plattformen med hänvisning till principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde. Enligt principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde kan innehåll som annars skulle innebära en regelöverträdelse få vara kvar på Metas plattformar om allmänintresset överväger skaderisken. En användare som anmält innehållet överklagade Metas beslut till rådet. Meta hänsköt även å sin sida ärendet till rådet.

När innehållet i det här ärendet ska bedömas är det relevant att väga in den politiska och sociala kontexten i Kambodja. Hun Sen är nu 70 år gammal, han var tidigare en av ledarna för Röda khmererna och har suttit vid makten sedan 1985. Han försöker för närvarande bli omvald. Kambodja har utlyst allmänna val den 23 juli 2023, men det finns rapporter om att han då kan lämna över makten till sin son. Regimkritiker har länge utsatts för politiskt våld. Fler än 30 aktivister ur oppositionen har attackerats mellan 2017 och 2022. Medlemmar ur oppositionen och politiska aktivister har dödats under mycket mystiska omständigheter, bland annat den framstående politiska kommentatorn Kem Lay 2016.

2015 varnade Hun Sen för attacker mot oppositionen i partiet CNRP (Cambodian National Rescue Party) om någon protesterade mot hans diplomatiska besök i Frankrike. Kort efter de protester som hölls misshandlades två parlamentsledamöter ur oppositionen av en folkmassa, och de fick läggas in på sjukhus med allvarliga skador. I november 2021 uttryckte kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) betänkligheter kring mordet på en CNRP-medarbetare som mottagit hot några månader tidigare. Attacken utfördes några veckor efter att Hun Sen hotat att ”do what it takes to crack down [on] protests during Cambodia’s ASEAN chairmanship” (göra vad som krävs för att slå ner protesterna under Kambodjas ordförandeskap i ASEAN). Oberoende media i Kambodja rapporterade att fler än 30 oppositionella aktivister angripits med våld mellan 2017 och 2022, vanligtvis av okända angripare på allmän gata. I en offentlig kommentar (PC-11044) varnade Dangerous Speech Project att Hun Sens uppviglande språk gör åhörarna mer villiga att utöva och ursäkta våld mot hans motståndare. Förutsägelsen har blivit verklighet den senaste tiden, bland annat har Human Rights Watch direkt kopplat flera våldsdåd mot medlemmar ur oppositionen till talet den 9 januari som behandlas i det här ärendet. Rådet vill tacka de intressenter och kommentatorer ur allmänheten som lyft fram de många allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts eller tolererats av regeringen i Kambodja.

Oberoende experter som rådet har tillfrågat rapporterar att Hun Sen de senaste 12 månaderna har använt Facebook och Instagram till att förmedla ett antal underförstådda hot mot sina politiska motståndare. Han publicerade nyligen något som verkar vara ett hot mot kambodjaner som bor utanför landet, om att de inte ska ”oppose the election” (motsätta sig valet). Kort före de lokala valen i maj 2017 sade Hun Sen i ett tal som strömmades på Facebook att han var ”willing to eliminate 100 or 200 people” (beredd att eliminera 100 till 200 personer) om det behövdes för att säkerställa freden i landet, och hotade med inbördeskrig om han skulle förlora makten, ett hot han har kommit med ett flertal gånger under sin tid som premiärminister. Kort efteråt i ett annat tal, som rådet inte kunnat bekräfta blev publicerat på Metas plattformar, varnade han att kritiker och politiska motståndare skulle ”prepare their coffins” (förbereda sina kistor) om de fortsatte att anklaga honom för att hota med inbördeskrig om han förlorade valet. Hun Sen har också sagt att han ångrar att han inte dödade de oppositionsledare som organiserade protester där han uppmanades att avgå efter de nationella valen 2013. Efter att rådet tog upp det här ärendet hotade Hun Sen att skjuta oppositionsledaren Sam Rainsy med ett raketgevär i ett tal som strömmades live på Facebook.

Hun Sen vann valet senast 2018, när CPP tog hem alla 125 platser i det nationella parlamentet. Inför det valet fällde Kambodjas högsta domstol ett utslag om att upplösa oppositionspartiet CNRP (Cambodian National Rescue Party) och 118 personer i partiledningen stängdes av från alla politiska uppdrag i fem år. Sådana avstängningar och andra juridiska åtgärder har flera gånger följt på hot och offentliga uppmaningar från Hun Sen. I en rapport från 2017 noterade FN:s specialrapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Kambodja att flera oppositionsledare åtalats för brott, bland annat två senatorer som dömdes för inlägg de publicerat på Facebook.
Inför valet 2023 har Hun Sens regering ökat trycket på medlemmar i oppositionspartier, oberoende media och ideella organisationer med bland annat politiska åtal och andra skrämseltaktiker. I en offentlig kommentar noterade Internationella Juristkommissionen (ICJ) (PC-11038) att Hun Sen och de kambodjanska myndigheterna systematiskt har begränsat mänskliga rättigheter och grundläggande friheter via åtgärder som massåtal av oppositionella partiledare på falska anklagelser och ofta utan deras närvaro. ICJ uttryckte även allvarliga betänkligheter kring att lagar som inte lever upp till standarderna för mänskliga rättigheter används som vapen. I FN:s specialrapportörs rapport från 2022 noterades att rättsväsendets oberoende och transparens länge har varit ett problem, men att utvecklingen den senaste tiden är att fler jurister inom rättsväsendet och relaterad personal har nära relationer till regeringspartiet. Utöver rättsväsendet fann samma rapport även att regeringspartiet hade ett för stort inflytande över media och valsystemet. I samband med lokalvalen i juni 2022 ifrågasatte specialrapportören att medlemmar i Kambodjas nationella valkommitté hade för nära band till regeringspartiet och dokumenterade ogiltigförklarandet av ett stort antal kandidater, särskilt från Candlelight Party som är det största oppositionspartiet, innan valet under suspekta omständigheter. I slutet av 2022 hotade Hun Sen att återigen använda domstolarna till att upplösa oppositionen inför valet 2023. Kort därefter, i maj 2023, vägrade valkommittén att registrera Candlelight Party, så att Hun Sens enda riktiga utmanare inte kan delta i valet i juli. I ett inlägg på Facebook efter det här beslutet varnade Hun Sen att alla som protesterade mot diskvalificeringen kunde utsättas för ”arrest and legal action” (arrestering och åtal). Med hänvisning till hoten om att slå ner protester sade han senare att ”when Hun Sen speaks, he acts” (när Hun Sen säger något så gör han det).

Hun Sens regering har också slagit ned på oberoende medier. FN:s specialrapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Kambodja sade inför valet i juli att det praktiskt taget inte finns några fria medier i landet. Enligt experter som bett om att få vara anonyma har kombinationen av nedstängningen av medier, att Kambodjas rättsväsende används som vapen mot oppositionella och det riktade politiska våldet uppsåtligt ingjutit rädsla bland medborgarna. Cambodian Journalists Alliance Association dokumenterade 35 fall av trakasserier mot journalister under 2022. Enligt offentliga kommentarer och experter har den här skrämseltaktiken tystat den korrekta rapporteringen betydligt, och flera medieföretag undviker nu att rapportera om känsliga frågor eller kontroversiella tal av Hun Sen eftersom de är rädda för repressalier. De här medieföretagen har även skrämts till att återge regeringens propaganda utan kritiska kommentarer.

Efter en knapp seger i de allmänna valen 2013 insåg Hun Sens regering vilken nytta de kunde ha av sociala medier, och började jobba för Kambodjas omställning till vad Freedom House senare skulle kalla för ”digital autokrati”, där regeringens användning och övervakning av sociala medier används till att förtrycka och hota den politiska oppositionen. Sociala medier i allmänhet och Facebook i synnerhet kan vara en viktig plattform för politiska diskussioner och nyheter, men oberoende experter som rådet har konsulterat rapporterar att det finns väldigt lite innehåll på Facebook skrivet på khmer som inte stöttar regeringen. Skrämseltaktiker och hot om våld och arrestering för aktivitet som är kritisk mot Hun Sen och regeringen har blivit vardagsmat i onlinesfären. Dessutom har regeringen lagt fram ett förslag om att ta kontroll över den tekniska internetinfrastrukturen i Kambodja via en nationell internetgateway. Enligt kambodjanska ideella organisationer skulle det här systemet dirigera all internettrafik via regeringens servrar så att regeringen enklare skulle kunna stänga ner sociala medier och internettrafik, tvinga internetleverantörer att blockera eller begränsa innehåll, öka regeringens förmåga att övervaka användarnas onlineaktivitet och tvinga operatörerna att samla in och lagra mängder av data. I februari 2022 meddelade post- och telestyrelsen att implementeringen av den nationella internetgatewayen senarelades på grund av COVID-19-pandemin, men ingenting tyder på att projektet har lagts ned permanent.

2020 publicerade Meta sin sammanfattning av och sitt svar på en utvärdering av inverkan på mänskliga rättigheter som företaget beställt av BSR (Business for Social Responsibility) gällande företagets verksamhet i Kambodja. BSR fann att Facebook hade en avgörande roll för informations- och yttrandefriheten i landet, där radiostationer har stängts ned och i stort sett alla tryckta medier, radio- och tv-stationer nu kontrolleras av regeringen. Under överläggningarna i det här ärendet fick rådet tillgång till hela rapporten från BSR, men Meta klassificerar den fortfarande som konfidentiell. I sina svar på rådets frågor sade Meta att företaget inte gjort någon heltäckande genomgång av Hun Sens sidor och konton, men att innehåll togs bort från sidan i fråga för brott mot policyn om våld och uppvigling i december 2022.

Meta hänsköt ärendet till rådet och sade att det visar på den svåra balansen mellan företagets värderingar om säkerhet och röst, där det gäller att avgöra när tal av en politisk ledare som bryter mot policyn om våld och uppvigling ska få finnas kvar på plattformarna. Meta har bett rådet om vägledning kring hur sådant innehåll ska bedömas, särskilt om det gäller en auktoritär regim där rätten till information är begränsad.

3. Tillsynsrådet: behörighet och omfång

Rådet har behörighet att granska de beslut som Meta skickar in för granskning (stadgans artikel 2, avsnitt 1, artikel 2, avsnitt 2.1.1 i regelverket). Rådet har även behörighet att granska Metas beslut efter överklagande från personen som tidigare anmält det innehåll som lämnats kvar på plattformen (stadgans artikel 2, avsnitt 1, artikel 3, avsnitt 1 i regelverket). Rådet kan fastställa eller upphäva Metas beslut (stadgans artikel 3, avsnitt 5) och deras beslut är bindande för företaget (stadgans artikel 4). Meta måste dessutom utvärdera om det går att tillämpa beslutet på identiskt innehåll med liknande sammanhang (stadgans artikel 4). Rådets beslut kan innefatta ej bindande rekommendationer som Meta måste svara på (stadgans artikel 3, avsnitt 4, artikel 4). Där Meta åtar sig att följa rekommendationer övervakar rådet deras implementering.

4. Källor och riktlinjer som ligger till grund för beslutet

Rådets analys i det här ärendet är baserad på följande standarder och prejudikat:

I.Tillsynsrådets beslut:

Här är några av de mest relevanta besluten som Tillsynsrådet har fattat tidigare:

• ”Tigray Communication Affairs Bureau” (beslut i ärende 2022-006-FB-MR)
• ”Avstängningen av tidigare presidenten Trump” (beslut i ärende 2021-001-FB-FBR)

II.Metas innehållspolicyer:

I motiveringen till Facebooks communityregel om våld och uppvigling står att ”mål[et] är att förhindra potentiella skador offline som kan relateras till innehåll på Facebook” och att Meta ”förstår att människor ofta kan uttrycka motvilja eller meningsskiljaktigheter genom hot eller uppmaningar till våld utan att det är allvarligt menat. Trots det har [företaget] valt att ta bort uttalanden som uppviglar till eller möjliggör allvarligt våld”. Meta tar även bort innehåll, inaktiverar konton och vidtar rättsliga åtgärder ”när [Meta] anser att det finns en allvarlig risk för fysisk skada eller ett direkt hot mot allmänheten”. Meta hävdar att företaget försöker ”ta hänsyn till språk och kontext för att skilja vardagliga uttryck från innehåll som utgör ett trovärdigt hot”.

Policyn förbjuder särskilt hot som kan leda till dödsfall (grovt våld) och hot som leder till allvarlig skada (medelgrovt våld) riktade mot privatpersoner, specifika personer som inte namnges eller mindre framträdande offentliga personer. Hot definieras bland annat som ”uttalanden om avsikt att begå våldshandlingar”, ”uttalanden som förespråkar våld” och ”långtgående eller hotfulla uttalanden om att utföra våldshandlingar”. De interna riktlinjerna för hur policyn ska tillämpas anger även att innehåll som bryter mot regeln är tillåtet om delningen sker i en fördömande eller informativ kontext.

Rådets analys av innehållspolicyerna bygger på Metas åtagande gentemot yttrandefriheten, som företaget beskriver som ”av yttersta vikt”:

Målet med våra communityregler är att skapa en plats för uttryck och ge människor möjlighet att göra sina röster hörda. Meta vill att människor ska kunna tala öppet om de frågor som är viktiga för dem, även om vissa inte håller med eller finner åsikterna förkastliga.

Meta begränsar yttrandefriheten i samband med fyra värderingar, och i det här ärendet är säkerhet den mest relevanta:

Vi har åtagit oss att göra Facebook till en säker plats. Vi tar bort innehåll som kan bidra till att äventyra människors fysiska säkerhet. Innehåll som hotar människor kan skrämma, utesluta eller tysta andra och är inte tillåtet på Facebook.

”I vissa fall tillåter vi innehåll som annars skulle bryta mot våra regler, om det har nyhetsvärde och är av allmänintresse”, så lyder Metas förklaring av åtagandet att skydda användarnas röst. Det här kallas för principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde. Det är ett allmänt policyundantag som kan tillämpas mot alla communityregler. När undantaget ska tillämpas utför Meta ett avvägningstest där innehållets allmänintresse vägs mot skaderisken. Meta säger att de bedömer om innehållet ”utgör ett förestående hot mot allmänhetens hälsa eller säkerhet eller ger röst åt perspektiv som för närvarande debatteras inom ramen för en politisk process”. Bedömningen av både allmänintresset och den potentiella skadan beaktar omständigheter i landet, som pågående valrörelser och konflikter samt om det råder pressfrihet. Meta menar att det inte görs några antaganden om att innehållet har allmänintresse till sin natur enbart baserat på talarens identitet, till exempel om det skulle gälla en politiker. Meta säger att företaget tar bort innehåll ”även om det har någon form av nyhetsvärde, när det om vi låter det finnas kvar medför risk för skada, till exempel fysisk, känslomässig och ekonomisk skada, eller om det utgör ett direkt hot mot den allmänna säkerheten”.

En av Metas åtgärder efter ärendet ”Avstängningen av tidigare presidenten Trump” var att skapa en policy om att begränsa offentliga personers konton under civila oroligheter. Den här policyn slår fast att företagets standardbegränsningar kanske inte är proportionerliga gentemot överträdelsen eller tillräckliga för att minska risken för vidare skada när det gäller offentliga personer som publicerar innehåll under pågående våldsamheter eller civila oroligheter. Rådet noterar att varken pågående våld eller civila oroligheter definieras i policyn. Policyn slår fast att hot från offentliga personer innebär en större skaderisk när de bryter mot Metas policyer, och den definierar några av de kriterier som företaget använder i bedömningen av om och hur kontona ska begränsas.

III. Metas ansvar för de mänskliga rättigheterna

FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter (UNGP), som bifölls av FN:s råd för mänskliga rättigheter 2011, utgör ett frivilligt ramverk för privata företags ansvar gällande mänskliga rättigheter. År 2021 presenterade Meta sin företagspolicy avseende mänskliga rättigheter som bekräftar företagets strävan att respektera de mänskliga rättigheterna i enlighet med UNGP-principerna. Rådets analys av Metas ansvar i fråga om de mänskliga rättigheterna i det här ärendet utgår ifrån följande internationella standarder:

• Rätten till åsikts- och yttrandefrihet: Artikel 19, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), allmän kommentar nr 34, FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, 2011 Rabat Plan of Action, följande rapporter från FN:s specialrapportör för åsikts- och yttrandefrihet: A/HRC/38/35 (2018) och A/74/486 (2019).
• Rätten till fredliga sammankomster: artikel 21, ICCPR.
• Rätten till fysisk säkerhet: artikel 9, ICCPR,
• Rätten till liv: artikel 6, ICCPR.
• Rätten att delta i offentliga angelägenheter och till rösträtt: artikel 25, ICCPR.

5. Framställningar från användarna

Förutom att Meta hänsköt ärendet överklagade även en användare Metas beslut att låta innehållet finnas kvar på Facebook till rådet. I överklagan förklarade användaren att Hun Sen har kommit med liknande hot tidigare. Användaren noterade specifikt att Hun Sen inför valet i juli 2023 har använt Facebook till att hota andra om våld och undertrycka oppositionens aktiviteter vid ett flertal tillfällen.

6. Metas framställningar

Meta förklarade att även om de mänskliga granskarna initialt fann att innehållet i ärendet inte bröt mot reglerna så slog företaget fast att innehållet bröt mot policyn om våld och uppvigling efter eskalering till policy- och ämnesexperter, men att det skulle få vara kvar på plattformen i enlighet med principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde.

Efter eskaleringen slog Meta fast att två utdrag från Hun Sens tal bröt mot policyn om våld och uppvigling, närmare bestämt när han gav sina politiska motståndare valet mellan ”the legal system” (rättsväsendet) och ”a bat” (ett slagträ) samt hotet att ”gather CPP people to protest and beat you up” (samla ihop CPP-folk för att protestera och misshandla er). Baserat på talets övergripande kontext, inklusive information från företagets team i regionen, angav Meta att referenserna till ”you” (er) i de här uttalandena syftar på Hun Sens politiska motståndare i Candlelight Party och potentiellt det numera upplösta CNRP.

I avvägningen mellan skaderisken och de potentiella fördelarna med att tillåta innehållet på Facebook i enlighet med principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde noterade Meta att majoriteten av det 1 timme och 41 minuter långa talet gällde regeringens arbete och politik, exempelvis Kambodjas relation till Kina och COVID-19-pandemin. Meta menade att politiska tal från länders ledare har stort allmänintresse, särskilt under ett valår. De delar av talet som bryter mot reglerna pågick å andra sidan endast i några minuter, och överträdelserna har medelhög allvarlighetsgrad med avseende på policyn om våld och uppvigling.

Meta sade att allmänheten har ett intresse av att höra varningar om potentiellt våld från regeringen, i synnerhet om sådana hot inte rapporteras i lokala medier. Företagets lokala team informerade Meta om att lokala medier inte rapporterade hoten, även om det gjordes i regionala medier som kanske inte är tillgängliga för befolkningen i Kambodja. Som underlag till den här bedömningen citerade Meta två medierapporter om de våldsamma inslagen i Hun Sens tal: en från Bangkok Post och en från Voice of Democracy, som är ett oberoende medieföretag baserat i Kambodja som nyligen stängdes ned av regeringen. Meta anser att Facebook under de här omständigheterna kan ha en viktig roll när det gäller att göra folk medvetna om potentiella säkerhetsrisker. I den här kontexten noterade Meta att innehållet i det här ärendet inte gäller pågående våld eller en väpnad konflikt, som i ärendena ”Avstängningen av tidigare presidenten Trump” och ”Tigray Communication Affairs Bureau”. Meta vidhöll dock att ett allmänt val är utlyst samt att Hun Sen och CPP har vidtagit åtgärder mot oppositionella politiker och media.

Meta förklarade att företaget inte säkert kan fastställa Hun Sens avsikt när han kommer med sådana uttalanden. Givet CPP:s användning av rättsväsendet till att hindra politiska motståndare noterade Meta dock att han verkar ha valt domstolarna som maktmedel snarare än våld, även om det i sig inte utesluter framtida våldsanvändning. Som svar på en fråga från rådet sade Meta att företaget var medvetet om situationen kring mänskliga rättigheter i Kambodja, inklusive hur premiärminister Hun Sen regelbundet uttrycker hot om att använda antingen våld eller rättsväsendet mot politiska motståndare.

Meta anser att beslutet ligger i linje med företagets värderingar och de internationella principerna om mänskliga rättigheter. Meta sade att kontexten och att det inte förelåg någon överhängande fara var de viktigaste faktorerna i beslutet att låta innehållet vara kvar. Hotet i det här fallet var inte kopplat till någon pågående väpnad konflikt eller våldsam incident, och det var generellt till sin natur. Meta vidhöll dock hur svårt det är att hantera hot som inte har någon direkt koppling till nära förestående våld, men som trots det kan bidra till fruktan bland medborgarna när hotet kommer från en auktoritär regim.

Rådet ställde 15 skriftliga frågor till Meta. Frågorna gällde tidigare överträdelser kopplade till Hun Sens sidor och konton, vilka kontextuella faktorer som övervägs när principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde tillämpas, vilka kontextuella faktorer som övervägs när policyn om våld och uppvigling tillämpas, Metas kommunikation med myndigheter i Kambodja, checklistan i samband med prioriterad sekundär granskning samt hur meta allokerar resurser till verksamhets- och produktrelaterat arbete relaterat till innehåll på khmer i Kambodja. Meta besvarade samtliga frågor.

7. Kommentarer från allmänheten

Tillsynsrådet har tagit emot 18 kommentarer från allmänheten gällande ärendet. Fem kommentarer kom från Asien-Stillahavsområdet och Oceanien, en från Central- och Sydasien, en från Latinamerika och Karibien och 11 från USA och Kanada.

Kommentarerna berörde följande ämnen: det politiska förtrycket och synen på mänskliga rättigheter i Kambodja, hur regeringspersoner i Kambodja kan bete sig på Facebook utan risk för åtgärder och hur medborgarnas frihet i Kambodja inskränks allt mer. Rådet tog även in synpunkter direkt från representanter för ideella organisationer som lyfte fram att hoten och uppviglingen från Hun Sen ingår i en systematisk kampanj för att skrämma politiska motståndare och få kambodjanerna att sluta ifrågasätta regeringen.

Vill du läsa de kommentarer som har skickats in från allmänheten gällande ärendet klickar du här.

8. Tillsynsrådets analys

Rådet valde det här ärendet eftersom det ger möjlighet att undersöka om politiska ledare använder Metas plattformar i syfte att uppvigla till våld och slå ut den politiska oppositionen, och i så fall vilka konsekvenser det bör få. Ärendet faller inom ramen för rådets strategiska prioritet att granska myndigheters användning av Metas plattformar, val och det offentliga rummet. Rådet undersökte om det aktuella innehållet borde tas bort genom att analysera Metas innehållspolicyer, värderingar och ansvar kring mänskliga rättigheter.

8.1 Efterlevnad av Metas innehållspolicyer

I. Regler för innehåll

a. Våld och uppvigling

Rådet finner att innehållet i ärendet bryter mot communityregeln om våld och uppvigling och därmed måste tas bort från plattformen.

Rådet finner att den publicerade videon innehöll otvetydiga uttalanden med syfte att uppvigla till både medelgrovt våld (allvarlig skada) och grovt våld (risk för dödsfall och andra typer av grovt våld) mot Hun Sens politiska motståndare, vilket är en tydlig överträdelse av policyn om våld och uppvigling. Slutsatsen styrks ytterligare av den bredare politiska kontexten: Hun Sen och medlemmar ur hans parti har upprepade gånger både hotat om och utfört våld mot oppositionen och dess anhängare, och de här hoten har ofta spridits via sociala medier. Den här historiken av våld och repression gör hoten mer trovärdiga, och sett till de här omständigheterna utgör de aktuella uttalandena en allvarlig överträdelse av policyn. Rådet anser att Hun Sens slentrianmässiga uttalande ”we don’t incite people and encourage people to use force” (vi uppviglar eller uppmanar inte folk att ta till våld) motsäger talets tydliga budskap och därför inte är trovärdigt. Rådet är bekymrat över och förstår inte riktigt hur de initiala granskarna kunde komma till en annan slutsats, men noterar att Metas områdesexperter vid sin egen granskning fann att inlägget bröt mot communityregeln om våld och uppvigling.

Som svar på frågor från rådet sade meta att hot om stämning eller att använda rättsväsendet mot oppositionella inte på egen skulle bryta mot policyn om våld och uppvigling, eftersom de inte utgör något hot om fysiskt våld. Meta motiverade den här inställningen genom att förklara att företaget som plattform för sociala medier inte oberoende kan avgöra om ett hot från regeringen om att vidta rättsliga åtgärder är skäligt.

Även om den här inställningen kan vara lämplig när hoten faktiskt är enstaka och fristående så var inte det fallet här. När regimer med en historik av att infria hot om våld mot oppositionen använder Metas plattformar måste företaget förlita sig på sina regionala team och experter för att bedöma om hotet att använda rättsväsendet mot politiska motståndare utgör ett hot om våld. När det gäller Kambodja, där domstolarna styrs av regeringspartiet och regelbundet förtrycker oppositionen måste premiärministerns hot om att använda rättsväsendet mot oppositionen ses som ett hot om våld. Hot om att arrestera oppositionen mitt i natten är inte förenliga med rättssäkerheten. Rådet noterar även att de personer Hun Sen hotat med rättsväsendet i flera fall utsatts för fysiskt våld senare, vilket dokumenterats ovan.

b. Principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde

Rådet anser att Meta gjorde fel som använde principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde i det här fallet, eftersom skadan av att tillåta innehållet på plattformen överväger talets allmänintresse.

Enligt Metas inställning till innehåll med nyhetsvärde förutsätts inte att innehåll har nyhetsvärde enbart beroende på vem som talar. I motiveringen till beslutet rapporterade Meta att företaget i det här ärendet vägde in ett flertal faktorer förutom själva innehållet i beslutet om att tillämpa principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde. Meta övervägde både de landsspecifika förhållandena och den politiska strukturen i Kambodja, inklusive bristen på en fri press, Hun Sens rapporterade förtryck av politiska motståndare och rapporter från människorättsorganisationer.

Som svar på rådets frågor sade Meta att bristen på rapportering om de aktuella hoten i den lokala pressen var direkt kopplad till innehållets allmänintresse, som varning till det kambodjanska folket. Det här byggde på företagets bedömning att hoten inte nämndes i den lokala pressen, även om de togs upp i regionala medier. Rådet noterar att Voice of Democracy, som är baserat i Kambodja och ett av medieföretagen som Meta citerar i underlaget till bedömningen, rapporterade om hoten om våld i Hun Sens tal och även identifierade sig självt som ett lokalt, oberoende medieföretag innan det stängdes i februari 2023. En rapport från experter fann att 82,6 % av den kvalificerade målgruppen (det vill säga personer över 13 år) i Kambodja använder Facebook 2023. I diskussionen av orsaker till användning av sociala medier rapporterar Freedom House att internet efter de allmänna valen 2018 har blivit en av de främsta nyhetskällorna för kambodjaner, och att sociala medier har gjort att mer mångsidigt innehåll har kunnat spridas, som inte påverkas av regeringen. Meta noterade också att hotens något tvetydiga lydelse i talet var en faktor i bedömningen att det stora allmänintresset i att tillåta politiska tal övervägde skaderisken, och motiverade tillämpningen av principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde.

Rådet inser att det är svårt att bedöma politiska tal som bryter mot regler. Förutom att sociala medier har en så viktig roll i Kambodja så har regeringen stängt ned nästan alla oberoende traditionella medier i landet, så att det är svårt för befolkningen att ta del av oberoende och opartiska nyheter via andra kanaler. Det finns ett starkt insynsrelaterat argument för att det kambodjanska folket bör kunna se sina ledare hota oppositionen, men rådet noterar att de flesta kambodjaner redan vet att medlemmar i Hun Sens regim kommer med sådana uttalanden regelbundet.

Eftersom Hun Sen har många följare i sociala medier kan sådant tal på plattformen dock bidra till att hans hot får stor spridning. Det gör även att Metas plattformar kan utnyttjas och bidra till skadan genom att förstärka hoten och skrämseltaktiken. Det här var inte ett inlägg från tredje part som rapporterade om Hun Sens hot, utan ett inlägg på Hun Sens officiella Facebook-konto som uttryckte hoten.

Rådet är bekymrat över att en politisk ledares ihållande trakasserier och skrämseltaktik mot oberoende medier och den politiska oppositionen kan användas som argument för principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde, så att innehåll som bryter mot reglerna inte tas bort och kontot inte bestraffas. Sådant beteende bör inte belönas. Meta bör sätta större vikt vid pressfriheten i bedömningar av nyhetsvärde, så att inte undantaget tillämpas för uttalanden från myndigheter där regeringen har ökat nyhetsvärdet för det egna innehållet genom att begränsa den fria pressen.

Metas inställning verkar dessutom anta att de som ser det aktuella innehållet skulle se det som uppvigling och tycka illa om det. Det finns dock begränsade möjligheter att uttrycka sådant ogillande i Kambodja, och när det aktuella innehållet får finnas kvar på plattformen finns det risk för att hotfullt tal från politiska ledare normaliseras ytterligare. Snarare än att informera debatten så skulle tillämpningen av principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde i det här fallet snarare hindra den politiska debatten ännu mer och stärka Hun Sens ställning i medielandskapet.

I Metas inställning till innehåll med nyhetsvärde balanseras allmänintresset mot skaderisken. Rådet finner dock att det här balanstestet inte fungerar när offentliga personer använder Metas plattformar till att direkt uppvigla till våld. Om det finns tillräckligt allmänintresse i det uppviglande innehållet skulle det rapporteras i nyheter från tredje part. Även om innehåll som rapporterar om, lyfter fram, fördömer eller kommenterar uppvigling till våld från en offentlig person som inte ger sitt stöd till innehållet inte bör vara förbjudet så kan inte Meta fortsätta att tillåta direkt uppvigling på sina plattformar med nyhetsvärdet som argument.

II. Verkställighetsåtgärder

Rådet anser att tillämpningen av principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde ska återkallas i det här fallet och att innehållet ska tas bort på grund av brott mot policyn om våld och uppvigling. Det är otroligt viktigt att inte Metas plattformar används som verktyg för att förstärka hot om våld och repressalier som syftar till att undertrycka oppositionella, i synnerhet i samband med val vilket är fallet här. Sett till hur allvarlig överträdelsen är, den politiska kontexten i Kambodja, regeringens tidigare brott mot mänskliga rättigheter och Hun Sens tidigare uppvigling till våld mot politiska motståndare samt hur han använder sociala medier till att förstärka hotens effekt finner rådet dessutom att Meta omedelbart bör stänga av den kambodjanska premiärministerns officiella Facebook-sida och Instagram-konto. Även om det inte är rådets plats att avgöra hur lång avstängningen bör vara så anser rådet att sidan och kontot bör avstängas i minst sex månader, så att Meta får tid att granska situationen och komma fram till en lämplig period. Innan avstängningen upphör bör Meta även utreda om risken för allmänhetens säkerhet har minskat och bjuda in lokala intressenter att bidra med relevant information.

En av åtgärderna efter ärendet ”Avstängningen av tidigare presidenten Trump” var att Meta tog fram en policy om att begränsa offentliga personers konton (se avsnitt 4 ovan). Den här policyn gäller offentliga personer som publicerar innehåll under pågående våld eller civila oroligheter. Sett till den utbredda politiska repressionen och det upprepade våldet mot politiska motståndare håller inte rådet med Meta, utan anser att tiden inför valet i Kambodja 2023 utgör en situation där det förekommer pågående våld.

Även om policyn togs fram efter angreppet på parlamentsbyggnaden i USA den 6 januari 2021 så noterar rådet att den togs fram som ramverk för när Metas ”standardbegränsningar kanske inte är proportionerliga gentemot överträdelsen eller tillräckliga för att minska risken för vidare skada när det gäller offentliga personer som publicerar innehåll under pågående våldsamheter eller civila oroligheter”. Även om policyn varken definierar pågående våld eller civila oroligheter så är det uppenbart att policyns andemening omfattar det aktuella ärendet. Våld är inte bara pågående under en kontinuerlig våldsam incident eller period av civila oroligheter, utan även under ”fredstid” när politiska ledare använder hot om statsunderstött våld för att undertrycka oliktänkande och civila oroligheter genom utbredd repression och upprepat våld. Även om rådet anser att Meta offentligt måste förtydliga i vilka situationer policyn ska gälla offentliga personer som publicerar innehåll på företagets plattformar så bör policyn gälla i det aktuella ärendet.

Det finns tre kriterier för att begränsa konton enligt policyn. Det första gäller överträdelsens allvarlighetsgrad och den offentliga personens historik på Metas plattformar. Rådet anser att uppvigling till att våldsamma folkmassor ska ta sig till folks hem har högsta möjliga allvarlighetsgrad. Det här stärks ytterligare av att Hun Sen redan tidigare lyckats uppvigla till våld mot sina motståndare både på och utanför plattformarna, och att innehåll togs bort från hans sida i december 2022 eftersom det bröt mot policyn om våld och uppvigling. Det andra kriteriet gäller den offentliga personens potentiella inflytande över och relation till de personer som är inblandade i våldsamheterna. Återigen ligger inflytandet på högsta möjliga nivå. Hun Sen är premiärminister och har total kontroll över sitt parti, militären, polisen och rättsväsendet i Kambodja samt stor lojalitet från en grupp av befolkningen. Hans inflytande är uppenbart eftersom både det här talet och tidigare uppviglingar har lett till våld mot hans motståndare. Det tredje kriteriet som gäller våldets och den fysiska skadans allvarlighetsgrad är också uppfyllt. Talet uppviglade till beväpnade attacker och tidigare fall av uppvigling har lett till dödsfall. I motsats till Metas slutsats att hoten i Hun Sens tal var generella så noterar Rådet att han hänvisade till minst en person ur den politiska oppositionen med namn.

Förutom de faktorer som anges i policyn när det gäller om en politisk ledare ska stängas av från plattformarna samt avstängningens längd så bör Meta även beakta den politiska kontexten och situationen kring mänskliga rättigheter i det aktuella landet när innehåll på plattformarna utreds. När innehåll som i det aktuella ärendet ses som enstaka överträdelser av Metas policyer skilda från sin kontext så ignoreras att det här och andra liknande tal ingår i en pågående och medveten skrämseltaktik som även omfattar verkligt våld. Det faktiska våldet understryker dessutom hur allvarliga hot i sociala medier kan vara. Som vi sade tidigare i beslutet så använder Hun Sen ofta sociala medier till att förstärka underförstådda och uttryckliga hot mot oppositionen, samt de skrämseltaktiker som används mot alla som ses som hot mot hans fortsatta kontroll.

Givet den information som presenterats för rådet är det tydligt att Hun Sen använder sociala medier till att förstärka hoten mot sina motståndare samt att ge dem större spridning och effekt än om han inte hade tillgång till Metas plattformar. Hun Sens uppvigling av våld mot politiska motståndare på plattformarna måste stoppas omedelbart, sett till historiken, regeringens brott mot mänskliga rättigheter och det stundande valet. Rådet anser att innehållet i det här ärendet bör ses som en allvarlig överträdelse som motiverar omedelbar avstängning från Facebook och Instagram.

Rådet noterar att Meta inte för närvarande informerar allmänheten när en regeringsperson, personens officiella sida eller konto stängs av eller får innehåll borttaget. Meta bör meddela när en regeringsperson eller personens konto stängs av och ange motiveringen till beslutet. Meta bör också överväga att bevara det borttagna innehållet i forskningssyfte, juridiskt syfte och så att journalister kan få tillgång till och diskutera innehållet.

8.2 Efterlevnad av Metas ansvar för de mänskliga rättigheterna

Som rådet noterat tidigare skulle Hun Sens inlägg ha tagits bort enligt Metas egna policyer. Rådet fann även att Hun Sen borde stängas av från Metas plattformar enligt företagets policy om att begränsa offentliga personers konton under civila oroligheter. Genom att tillåta att innehållet finns kvar på Facebook, och låta Hun Sen fortsätta uppvigla till våld på Metas plattformar, så uppfyller inte företaget sitt ansvar gällande mänskliga rättigheter. Det här är särskilt allvarligt eftersom det medför risker för rösträtten och deltagandet i offentliga sammanhang (ICCPR, artikel 25), för mötesfriheten (ICCPR, artikel 21), för den fysiska säkerheten (ICCPR, artikel 9) och rätten till liv (ICCPR, artikel 6) i Kambodja. I analysen nedan utvärderade rådet talet mot bakgrund av Metas ansvar för att skydda yttrandefriheten (ICCPR, artikel 19).

Yttrandefrihet (artikel 19 ICCPR)

Artikel 19, paragraf 2, i Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) skyddar ”uttryckandet och mottagningen av all sorts kommunikation kring idéer och åsikter som kan överföras till andra”, inklusive om politik, allmänna angelägenheter och mänskliga rättigheter (allmän kommentar nr 34 (2011), FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, paragraf 11–12). FN:s kommitté för mänskliga rättigheter sade dessutom att ”det är oerhört viktigt med fri kommunikation av information och idéer om offentliga och politiska frågor mellan medborgare, kandidater och valda representanter” (allmän kommentar nr 34, paragraf 20).

När en stat begränsar yttrandefriheten måste den uppfylla kraven på laglighet, berättigat ändamål, nödvändighet och proportionalitet (artikel 19, paragraf 3, ICCPR). De här kraven kallas ofta för de tre villkoren. Rådet använder det här ramverket till att tolka Metas frivilliga åtaganden kring mänskliga rättigheter, både i relation till det enskilda innehållsbeslutet och Metas generella hållning gällande innehållsstyrning. Som FN:s specialrapportör om främjande och skydd av rätten till åsikts- och yttrandefrihet har beskrivit det ”har företag visserligen inte samma skyldigheter som myndigheter, men deras inverkan är av ett slag som gör det nödvändigt för dem att ta ställning till samma typer av frågor om att skydda sina användares rättigheter till yttrandefrihet” (A/74/486, paragraf 41). I det här fallet använde rådet ett tredelat test för att bedöma om borttagningen av innehållet och Hun Sens avstängning är förenliga med företagets ansvar för att skydda yttrandefriheten, även om åtgärderna ligger i linje med Metas policyer.

I. Laglighet (reglernas tydlighet och tillgänglighet)

Laglighetsprincipen i internationell människorättslagstiftning kräver att regler som används till att begränsa yttrandefriheten ska vara tydliga och allmänt tillgängliga (allmän kommentar nr 34, paragraf 25). Regler som begränsar yttrandefriheten ”får inte ge de personer som ska tillämpa reglerna obehindrad möjlighet att begränsa rätten att uttrycka sig”. Reglerna måste vidare ”ge tillräcklig vägledning åt de personer som har till uppgift att verkställa dem, så att de kan säkerställa vilken typ av uttryck som bör begränsas och vilken typ som inte bör det” (Ibid). FN:s specialrapportör om främjande och skydd av rätten till åsikts- och yttrandefrihet har sagt att reglerna för uttalanden online bör vara tydliga och specifika (A/HRC/38/35, paragraf 46). De som använder Metas plattformar bör kunna få tillgång till och förstå reglerna, och innehållsgranskare bör få tydliga riktlinjer kring deras verkställighet.

Rådet finner att Hun Sen och de personer som hanterar hans närvaro i sociala medier enkelt skulle ha kunnat avgöra att innehållet stred mot förbudet i communityregeln om våld och uppvigling mot hotfullt tal, särskilt i samband med stundande val. Att hota kritiker med slagträn och att misshandlas av medborgargarden är ett uppenbart brott mot regeln. Metas policy om att begränsa offentliga personers konton gör det dessutom tydligt att allvarliga överträdelser från offentliga personer som leder till våld eller fysisk skada motiverar avstängning i situationer där det förekommer pågående våld. Som vi noterade ovan anser rådet att policyn i sin befintliga lydelse gäller i det här ärendet. Meta bör dock offentligt förtydliga i vilken omfattning policyn gäller.

II. Berättigat ändamål

Communityregeln om våld och uppvigling syftar till att förhindra potentiell skada i verkliga livet genom att ta bort innehåll som utgör en reell risk för fysisk skada eller direkta hot mot den allmänna säkerheten. Metas policy om att begränsa offentliga personers konton gäller dessutom när standardbegränsningarna kanske inte är proportionerliga gentemot överträdelsen eller tillräckliga för att minska risken för vidare skada. Att förbjuda uppmaningar till våld och hot om godtyckliga arresteringar på plattformen för att garantera folks säkerhet är ett berättigat ändamål enligt artikel 19, paragraf 3, eftersom den skyddar andras rätt till liv (ICCPR, artikel 6) och till skydd mot godtycklig arrestering och inlåsning (ICCPR, artikel 9 paragraf 1). Båda policyerna bör användas till det berättigade ändamålet att skydda andras mötesfrihet (ICCPR, artikel 21) samt rätt att rösta och delta i offentliga sammanhang (ICCPR, artikel 25), i synnerhet inför stundande allmänna val.

III. Nödvändighet och proportionalitet

Enligt principen om nödvändighet och proportionalitet gäller att begränsningar av yttrandefriheten måste vara lämpliga för att uppnå sin skyddande funktion. De måste vara det minst inskränkande av de alternativ som skulle kunna användas för att uppnå den skyddande funktionen och de måste vara proportionerliga i förhållande till det intresse som ska skyddas (allmän kommentar nr 34, paragraf 34).

I bedömningen av de risker som våldsamt innehåll medför förlitar sig rådet vanligen på de sex faktorer som beskrivs i Rabat Plan of Action, som tar upp förespråkande av nationellt, rasistiskt och religiöst hat som utgör uppvigling till fientligheter, diskriminering eller våld. Baserat på de relevanta faktorerna, i synnerhet själva talaren, kontexten och talets natur finner rådet att borttagningen av Hun Sens uppviglande innehåll överensstämmer med Metas ansvar gällande mänskliga rättigheter eftersom det medför risk för omedelbar skada. Borttagningen av innehållet är en nödvändig och proportionerlig begränsning av yttrandefriheten med syfte att skydda människors rätt till liv och fysisk säkerhet, även medlemmar i oppositionen, mot potentiellt våld och förföljelser.

Talet i den publicerade videon gavs av Kambodjas regeringschef, en offentlig person som suttit vid makten sedan 1985 och har betydande räckvidd och auktoritet. I det här avseendet kan talet ses som ett statligt agerande. Som återgavs i bakgrundsavsnittet så har Hun Sens regering enligt rapporter använt både fysiskt våld och det kambodjanska rättsväsendet till att tysta och förfölja oliktänkande och oppositionella. Som nämndes beslutet i ärendet ”Avstängningen av tidigare presidenten Trump” (2021-001-FB-FBR) ökar de här faktorerna både uttalandenas risknivå och allmänintresse.

Talet hölls lite mer än sex månader innan parlamentsvalen i Kambodja i juli 2023, och tog upp ämnen med allmänintresse som valet och landets infrastruktur. Rådet noterar att Kambodjas befolkning har tillgång till information om de här ämnena från annat håll, bland annat från andra konton i sociala medier och rapporter från talet som inte tog upp de aktuella hoten. Användningen av termer som ”bat” (slagträ) där kontexten gör det tydligt att referensen avser ett vapen samt stycken som ”sending gangsters to [your] house” (skicka gangstrar till era hus) och ”legal action” (åtal) inklusive arresteringar mitt i natten, när oppositionsledare uttryckligen nämns, utgör dock uppvigling till våld och hot om godtyckliga arresteringar i syfte att tysta oliktänkande och försvara oppositionen.

I sin motivering till beslutet vidhöll Meta att hotet i det här fallet var generellt och inte kopplat till någon pågående väpnad konflikt eller våldsam incident. Rådet godtar inte Metas kategorisering av hoten som generella. Sedda i rätt kontext kan otydliga referenser ändå ha specifik mening. Här måste hoten ses mot bakgrund av det stundande valet och att Hun Sens politiska motståndare identifieras som mål. Givet det tidigare våldet från Hun Sens anhängare och skrämseltaktik mot oppositionella finner rådet dessutom att premiärministerns uppmaningar till våld måste ses som trovärdiga och hotfulla. Det här understryks av den kambodjanska regeringens totala våldsmonopol och mjuka makt.

Val är otroligt viktiga i en demokrati, och rådet har tagit hänsyn till det kommande parlamentsvalet i Kambodja. Kommentarerna från allmänheten lyfte även fram att Hun Sens tal måste bedömas ”i relation till den undermåliga situationen kring mänskliga rättigheter och det demokratiska underskottet i Kambodja inför valet i juli 2023, samt det pågående våldet mot upplevda politiska motståndare” som innebär ”reella risker för brott mot de mänskliga rättigheterna och annan skada för inblandade personer” (kommentar från ICJ, PC-11038, se även kommentar från HRF, PC-11041). FN:s specialrapportörs rapport från 2022 om situationen kring mänskliga rättigheter i Kambodja varnade om att det stora antalet politiska partier som deltog i lokalvalen 2022 deltog mer för syns skull, och att spelplanen för demokratisk mångsidighet har begränsats avsevärt sedan valet 2017 och att införandet av enpartistyre utgör ett stort hinder i det politiska livet.

Rådet anser att det här talet från en regeringsföreträdare med en historia av politiskt förtryck, våld och skrämseltaktik, som hölls nära inpå ett val, är ett led i den bredare kampanjen för att uppvigla till våld samt tysta oliktänkare och oppositionella. Rådet finner därför att borttagningen av innehållet enligt policyn om våld och uppvigling är nödvändig så till vida att inga andra åtgärder som begränsar yttrandefriheten mindre skulle räcka för att skydda andra människors rättigheter. Rådet anser också att borttagningen är proportionerlig givet sannolikheten för omedelbar skada på de mänskliga rättigheterna i det här fallet.

Givet Hun Sens tidigare brott mot de mänskliga rättigheterna, skrämseltaktiken och förföljelsen av politiska motståndare samt användningen av sociala medier till att förstärka hoten finner rådet att enbart borttagning av innehållet inte räcker för att skydda andras rättigheter i det här fallet, utan att även en avstängning är nödvändig. Att helt enkelt ta bort innehållet gör ingenting för att förhindra framtida överträdelser och fall av uppvigling till våld, och det är särskilt allvarligt givet de stundande valen. Därför finner rådet även att avstängningen av Hun Sens officiella Facebook-sida och Instagram-konto är proportionerlig.

9. Tillsynsrådets beslut

Tillsynsrådet upphäver Metas beslut om att låta innehållet stå kvar och kräver att inlägget ska tas bort.

10. Rekommendationer

A. Innehållspolicy

1. Meta bör förtydliga att policyn om att begränsa offentliga personers konton gäller i sammanhang där medborgare lever under ett ständigt hot från regeringen om hämndaktioner och våld. Policyn bör tydligt deklarera att den inte enbart är begränsad till enstaka incidenter där civila oroligheter eller våld förekommer och att den gäller där den politiska yttrandefriheten är begränsad i förebyggande syfte eller där staten bemöter den med våld eller hot om våld. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Metas offentliga ramverk för att begränsa offentliga personers konton uppdateras med de här förtydligandena.

2. Meta bör uppdatera principen om att tillåta publicering av innehåll med nyhetsvärde så att den anger att principen inte gäller innehåll som direkt uppmanar till våld, givet befintliga policyundantag. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta publicerar en uppdaterad policy om innehåll med nyhetsvärde där den här begränsningen uttryckligen anges för undantaget.

B. Verkställighet

3. Meta bör omedelbart stänga av Kambodjas premiärminister Hun Sens officiella Facebook-sida och Instagram-konto i minst sex månader i enlighet med Metas policy om att begränsa offentliga personers konton under civila oroligheter. Rådet anser rekommendationen vara implementerad när Meta stänger av kontona och meddelar avstängningen offentligt.

4. Meta bör uppdatera sina system för prioriterad granskning så att innehåll från statschefer och ministrar som potentiellt bryter mot policyn om våld och uppvigling konsekvent prioriteras för omedelbar mänsklig granskning. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta presenterar information om ändringarna i sitt prioritetssystem för granskning och visar hur ändringarna skulle få det aktuella innehållet och liknande innehåll från statschefer och ministrar att granskas.

5. Meta bör implementera ändringar i riktlinjerna för produkterna och verksamheten så att långa videor kan granskas mer noggrant (till exempel att använda algoritmer för att förutsäga överträdelsens tidsstämpel, att tiden för granskningen är proportionell mot videons längd eller att tillåta uppspelning i högre hastighet som 1,5x eller 2x). Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta presenterar sina nya procedurer för moderering av långa videor för rådet, inklusive mått för att visa hur granskningen av långa videor har blivit mer tillförlitlig.

C. Transparens

6. I ärendet med premiärminister Hun Sen, och i samband med alla åtgärder på kontonivå mot statschefer och ministrar, bör Meta offentligt meddela åtgärdernas omfång och resonemanget bakom beslutet. Rådet anser den här rekommendationen vara implementerad när Meta presenterar den här informationen för Hun Sen, och åtar sig att göra så i samband med framtida åtgärder mot statschefer och ministrar.

* Procedurmässig notering:

Tillsynsrådets beslut utarbetas av en panel bestående av fem medlemmar och godkänns av en majoritet av rådet. Rådets beslut återspeglar inte nödvändigtvis alla medlemmars personliga åsikter.

Inför beslutet i det här ärendet genomfördes oberoende efterforskningar på uppdrag av rådet. Rådet bistods av ett oberoende forskningsinstitut som utgår från Göteborgs universitet, med ett team bestående av över 50 samhällsvetare på sex kontinenter och över 3 200 nationella experter från hela världen. Rådet bistods också av Duco Advisors, en konsultfirma med inriktning på skärningspunkten mellan geopolitik, förtroende och säkerhet och teknik. Memetica, en organisation som bedriver offentlig forskning kring trender i sociala medier, bidrog också med analyser. Företaget Lionbridge Technologies LLC, vars specialister är experter inom fler än 350 språk och jobbar från 5 000 städer världen över, tillhandahöll lingvistisk expertis.